Det här händer egentligen i kroppen när du fastar

En klocka och en tallrik mat som illustrerar periodisk fasta.

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev
0:50

Efter reklamen: 7 Kostråd som inte är så hälsosamma

(0:50)

I dag finns en mängd olika upplägg och varianter på periodisk fasta. Det gemensamma är att man avstår från att äta under vissa tidsperioder för att på så sätt låta matsmältningssystemet vila.

Vilken variant man väljer beror kanske framför allt på vilka mål man har med fastan och hur ens vardagsschema ser ut.

Men vad är det egentligen som händer i kroppen när vi avstår från att äta under längre perioder? Det här säger experterna och forskningen, enligt en sammanställning Livestrong gjort.

Periodisk fasta inte optimal metod för viktnedgång visar ny studie

För viktnedgång är fasta inte bättre än andra metoder

Forskning visar hittills entydigt att periodisk fasta resulterar i viktnedgång för de allra flesta som bär på övervikt och även en minskning i andelen kroppsfett.

Däremot har periodisk fasta inte visat sig vara bättre än någon annan metod för just detta ändamål, alltså man går inte ner mer i vikt om man fastar än om man reducerar kaloriintaget på annat sätt.

Hinner inte alltid äta lika mycket kalorier

Anledningen till att periodisk fasta ofta hyllas när det gäller viktnedgång är för att det kan vara lättare minska på kalorierna när man bara får äta under vissa tidsperioder.

Man hinner helt enkelt inte med att äta lika mycket som man kanske hade gjort under fler timmar.

– Egentligen fungerar det på samma sätt som att begränsa mängden kalorier man får i sig, säger Amy Rothberg, docent i endokrinologi, till Livestrong.

Fasta påverkar flera hälsomarkörer

Många gånger får man också höra av förespråkare för fasta att det kan bidra till ett lägre blodsocker, bättre kolesterol, minskat blodtryck och andra förbättrade hälsomarkörer.

Men forskningsresultaten är varierande när det gäller hur förbättringarna av dessa värden står sig jämfört med om man minskar kaloriintaget på något annat sätt.

Ny studie: Fasta inte så hälsosamt som vi trott

Aptiten minskar vid regelbunden fasta

Det har också visat sig att aptiten kan minska om man fastar. Men bara om man håller sig till en regelbunden fasta, alltså inte byter ut sina fastedagar eller fastetimmar.

– Motsägelsefullt nog har fasta visat sig minska hungerhormonet ghrelin, säger nutritionisten Whitney English, till Livestrong.

Men det kan vara problematiskt att återgå till ett ”normalt” ätmönster om man fastat en period. Efter en längre period av mindre mat så kan hungerhormoner och andra signalsubstanser få oss att överäta för att kompensera, enligt Harvard Health Publishing.

Försätter kroppen i det metabola tillståndet ketos

En del människor har i studier rapporterat att de känner sig piggare och mer fokuserade när de följer kosthållningar som innefattar fasta. Det skulle kunna bero på att kroppen växlat från att använda glukos som bränsle till att använda ketoner istället, menar Whitney English.

Man tror att den här funktionen lever kvar sedan vi behövde jaga och samla mat även under perioder av hunger.

En studie publicerad i Nature Reviews Neuroscience antyder att en sådan skiftning skulle kunna stärka nervcellerna i hjärnan och göra dem mer motståndskraftiga mot stress, skada och sjukdom, vilket i sin tur skulle kunna förbättra kognitionen och humöret.

8 fantastiska hälsofördelar med att fasta

Fasta kan ge rum för goda magbakterier

När det gäller matsmältningssystemet vet man ännu inte riktigt hur det påverkas. Än så länge finns det inte så mycket data för människor.

Men studier på djur tyder på att periodisk fasta skulle kunna ändra tarmflorans uppsättning av bakterier till fördel för de goda bakterierna.

Amy Rothberg spekulerar i att magen har mindre att göra när man fastar, den har mindre näringsämnen att bearbeta, vilket skulle kunna gynna tillväxten av de goda bakterierna.

Högre insulinkänslighet vid periodisk fasta

En annan sak som sker i kroppen vid fasta är att insulinkänsligheten påverkas. Däremot påverkas den inte mer vid fasta än om man reducerar kaloriintaget på annat sätt.

Hos friska människor tillverkas hormonet insulin när vi äter. Det hjälper kroppen att ta upp de kolhydrater vi ätit som blivit till blodsocker. När vi inte äter behövs inget insulin och ju mer vi är utan det desto högre insulinkänslighet kan vi få. En högre insulinkänslighet kan ge ett skydd mot diabetes typ 2.

Men det finns också studier som tyder på att fasta skulle kunna skada bukspottkörteln där insulin tillverkas, vilket i längden snarare skulle kunna öka risken för diabetes typ 2.

Forskning visar: Här är de okända baksidorna med 5:2-dieten

Då ska du inte fasta

Det finns tillfällen då man absolut inte ska följa dieter som innefattar fasta. Man ska till exempel undvika att fasta helt om man är gravid eller ammar, tidigare har lidit av ätstörningar, är underviktig eller under 18 år.

För alla som är nyfikna kan det vara bra att rådfråga sin läkare innan man bestämmer sig för att prova fasta. Men det är särskilt viktigt att du är försiktig och talar med din läkare om du äter mediciner, har diabetes eller andra sjukdomar.

Källa: Livestrong

Foto: TT

Redaktionens tips

Nyfiken på periodisk fasta? Så kommer du igång

Studie: Därför är det så svårt att bli av med bukfett

Dr Mikael Sandström: Vi är gjorda för periodisk fasta

Dela på: