Forskning visar: Här är de okända baksidorna med 5:2-dieten

Nackdelar med periodisk fasta och 5:2.

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev

Periodisk fasta, där 5:2 är den mest välkända varianten, har legat på trendtoppen över dieter i ett antal år nu. En anledning till att metoden blivit så uppskattad är att du kan äta som vanligt när du äter – och sedan helt enkelt inte äta, eller dra ner på kalorierna, när du fastar. Och du går ner i vikt.

Men är det verkligen en sådan mirakelkur?

Här reder vi ut några oklarheter som finns kring periodisk fasta, och berättar om några negativa sidor som långt i från alla känner till.

Bristande forskning

Trots att fasta, 5:2 och 16:8-metoden varit begrepp i dietvärlden i flera år nu så är den riktiga kunskapen kring metoden bristfällig. En stor del av den forskning som finns är antingen gjord på djur eller så fokuserar den bara på en kortare period. Därför är kunskaperna kring hur fasta påverkar oss i det långa loppet väldigt vaga.

När forskning har gjorts på fasta handlar det inte heller om någon 5:2-variant, utan om fastor som är bra mycket längre och mer extrema. Den mest kända studien, utförd av Valter Longo vid University of Southern California 2014, utfördes på ett gäng cancerpatienter som fick fasta i fyra dagar.

Forskningen som är gjord hittills är framförallt fokuserad på eventuella hälsofördelar med att fasta, som ifall det kan motverka cancer, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Däremot är viktnedgång den stora anledningen till att den har fått så många följare världen över.

Framtida forskning skulle behöva undersöka om det finns risker för exempelvis äldre personer och diabetiker, samt fördjupa sig i de långsiktiga effekterna.

Ökad eller minskad diabetesrisk?

Från flera håll har vi fått höra att periodisk fasta kan minska risken för diabetes. Bland annat säger en annan studie från 2014 att periodisk fasta kan reducera insulinresistens och förbättra blodsockret. Samma studie menar dock även att man kan nå samma resultat genom att helt enkelt dra ner på sitt dagliga kaloriintag.

5:2-dietens grundare, Michael Mosley, hade själv fått diagnosen prediabetes – och 5:2 blev resultatet när han experimenterat sig fram till en kost som sänkte hans blodsockervärden.

Förra året kom däremot en brasiliansk studie som tvärt om sa att periodisk fasta kan ÖKA just diabetesrisken. Forskarna såg bland annat ökade nivåer av fria radikaler och markörer för insulinresistens – vilket är ett första steg mot att utveckla diabetes.

– Det här är den första studien som visar att, förutom viktnedgång, så kan periodisk fasta faktiskt skada bukspottskörteln och påverka insulinfunktionen hos vanliga, friska människor – vilket skulle kunna leda till diabetes och allvarliga hälsoproblem, sa då Ana Bonassa, studiens huvudförfattare.

Valter Longo själv skrev även i sin studie att personer med diabetes och som tar insulin bör vara försiktiga med att fasta.

Ökad risk för ätstörningar

Särskilt personer som redan haft en ätstörning riskerar återfall om de ägnar sig åt 5:2 eller annan form av periodisk fasta. Enligt psykologen Debra Safer är fasta riskabelt för personer med ätstörningar, då det stör försöken att få rutiner i ätandet och ett avslappnat förhållande till mat.

Personer som har eller har haft en ätstörning behöver äta regelbundna måltider och mellanmål, menar hon.

Svår att genomföra

Den svåraste dieten att hålla sig till är att inte äta alls – och därför kan fasta vara svår för många människor att genomföra. I Valter Longos studie från 2014 var det många deltagare som inte klarade att hålla sig till dieten, trots att det var i vetenskapligt syfte.

I en studie om fasta från 2018 var antalet deltagare som hoppade av hela 40 procent, vilket fick forskarna att ifrågasätta dieten ut ett hållbarhetsperspektiv.

Risk för lever och njurar

Trots bristande forskning är de flesta överens om att periodisk fasta är relativt ofarligt för friska människor. Frågan är snarare hur det kan påverka de som inte är hundra procent friska? Och de som kanske inte vet om att de inte är det?

Valter Longo har själv påpekat att 5:2 kan öka risken för gallsten, på grund av den proteinrika kosten. Och den som har ett försvagat immunförsvar eller försämrad lever- eller njurfunktion bör undvika fasta helt, säger Dr Liz Weinandy, dietist vid Ohio State University Wexner Medical Centre, till Health24.

Dålig kombo med träning

Att träna på fastande mage kommer inte bara att kännas extra tungt – det kan göra dig sjuk. Enligt dr Weinandy tömmer det kroppen på såväl natrium som kalium – båda viktiga elektrolyter som kroppen behöver för att njurar, hjärta och muskler ska fungera. Detta kan få illamående, svaghet och muskelkramper som följd.

Dessutom riskerar du att sänka din metabolism genom att träna utan energi i kroppen – något den som vill gå ner i vikt bör undvika.

Olika typer av fasta:

5:2

5:2 delar upp veckan i fem dagar när du äter som vanligt och två där du drar ned på kaloriintaget rejält. Det vanligaste är att på sina fastedagar äta 500 kalorier.

16:8

Vid 16:8-metoden delar du istället upp dygnets timmar i 16 timmar då du fastar och ett fönster på åtta timmar när du får äta som vanligt. Många väljer då att hoppa över frukost och enbart äta lunch och middag.

Varannandagsfasta

Är precis som det låter: Varannan dag äter du som vanligt, varannan fastar du. Men som med 5:2-dieten behöver du inte gå helt utan mat på dina fastedagar utan kan äta omkring 500 kalorier. En metod som använts i flera studier.

Periodiska fastor

En mer extrem variant som ofta innebär att man fastar i ett eller flera dygn. Det är endast tillåtet att dricka kalorifria eller väldigt kalorisnåla vätskor. Syftet är att ställa om kroppen till totalt fasteläge, istället för att hålla på fram och tillbaka som med de kortare fastorna.

FMD (Fasting Mimicking Diet)

Den här metoden är framtagen av ovan nämnda forskaren Valter Longo. En växtbaserad diet som går ut på att äta väldigt få kalorier genom till exempel soppor, kex och vitaminpiller, under flera dagar varje månad. Longo har till och med startat ett företag som säljer ”startpaket” med FMD-mat för fem dagar, för den som är villig att betala omkring 3000 kronor för att testa…

Källor: Lifehacker, Men’s Health, Science direct, Sveriges Radio m.fl.   Foto: TT

 

Läs mer om fasta:

Ny studie visar att 5:2 kan ge diabetes – så svarar dietens grundare

Ny studie: Periodisk fasta inte bättre än minskat kaloriintag

5:2 – räcker det att följa en diet två dagar i veckan?

Här är dieten som gav bäst resultat i ”Bästa dieten”

 

Redaktionens tips
Dela på: