Klimakteriet steg för steg – så påverkas du under alla faserna
Här är de fyra faserna i klimakteriet – och så påverkas du.
Klimakteriet förknippas ofta med vallningar, sömnproblem och humörsvängningar. Det finns också mer otippade tecken på klimakteriet.
Men alla kvinnor upplever inte några symtom alls, och några har så svåra symtom att de behöver medicinsk hjälp. Det är högst individuellt hur man påverkas.
Men vi börjar från början, innan vi går in på klimakteriets faser, för att ge en förståelse för de hormoner som bidrar till att vi hamnar i klimakteriet.
Från födsel till pubertet – könshormon ökar
Vi föds med fullt utvecklade äggstockar, som tillsammans innehåller cirka en miljon omogna ägg. Antalet ägg minskar sedan med tiden.
För de flesta börjar puberteten mellan 10 och 13 år, men ålder varierar. Här bildas mer könshormoner – östrogen, progesteron och testosteron. Man kan bland annat uppleva att humöret pendlar, svettningar och få mer former, av underhudsfett.
I puberteten börjar vi få ägglossning och har cirka 400 000 omogna ägg kvar. Flera ägg om dagen påbörjar en mognadsprocess för att få ett moget ägg som kan befruktas. Mer än 99 procent av äggen når inte den mogna fasen, de återbildas.
Vad är testosteron?
Även om man oftast talar om testosteron när det kommer till män så finns hormonet i mindre mängder hos kvinnan.
Könshormonet produceras i äggstockar och binjurar och sjunker med åldern. I 20-årsåldern har vi dubbelt så mycket som när vi är i 40-årsåldern. Hormonet påverkar könsdrift men påverkar även muskel- och benmassa, högre doser av det skyddar mer.
Början av vuxenlivet – hormonförändringar
Under ett liv har vi cirka 400 ägglossningar, om vi inte tar preventivmedel som hämmar ägglossningen. Ägg förbrukas dock varje månad trots preventivmedel.
Under perioder av graviditet har vi inte heller ägglossning, och sällan under amning. Då sker också många hormonförändringar, bland annat ökar progesteron och östrogen under graviditeten, för att snabbt minska direkt efter förlossningen.
Även under menscykeln varierar hormonerna. Vid mensens första dag är östrogen- och progesteronnivåerna låga. Östrogenmängden toppar strax före ägglossning och progesteronmängden cirka en vecka efter ägglossning.
Vad är östrogen?
Vårt främsta könshormon tillverkas framför allt i äggstockarna. Hormonet bidrar med en skyddande effekt mot hjärtinfarkt och benskörhet, vilket alltså kan leda till att vi får mer problem med det efter klimakteriet när nivåerna sjunker.
Östrogen påverkar även fokus, humör och åldrande. Östrogennivåerna kan växla och när vi har mer av det kan vi få ömma bröst, känna oss svullna och få svårare att gå ner i vikt. Vid östrogenbrist kan kroppsformen förändras med fettansamling kring magen.
Klimakteriets 4 olika faser
Klimakteriet, då äggstocksfunktionen börjar svikta, är perioden innan menopaus, alltså den sista naturliga mensen. Klimakteriet kan pågå i upp till tio år innan menopaus. Det finns kvinnor som menstruerar fram tills de är 60 år och kvinnor som har sin sista mens när de är 40 år. Medelåldern för menopaus är 51 år.
Det är framför allt fyra olika huvudfaser man brukar tala om när det kommer till klimakteriet. Varje fas gestaltar olika saker som händer i kroppen i övergångsåldern. Som tidigare nämnt upplever dock alla omställningen på olika sätt. Det är därför inte säkert att just du känner eller kommer att känna av varje fas som kroppen genomgår.
Vad är progesteron?
Hormonet produceras i äggstocken efter ägglossning. Tillsammans med östrogenet stimulerar det slemhinnan i livmodern att ta emot ett befruktat ägg.
Din stressnivå kan påverka produktionen av progesteron, som är det första hormonet som går ner i produktion i förklimakteriet. Det i sin tur kan bland annat påverka sömn och humör. Menscykeln kan också bli kortare och du kan få rikare blödningar.
Fas 1: Förklimakteriet – oregelbunden mens
I ett första steg börjar hormonet progesteron att dippa. I folkmun kallas den här fasen förklimakteriet, men av läkare ofta för perimenopausen.
Det första tecknet på detta brukar vara att mensen blir oregelbunden, om man inte använder hormonella preventivmedel. Mensen kan också bli mer riklig och komma tätare. Senare under fasen kan blödningarna i stället komma med glesare intervall.
Redan här kan man uppleva klimakteriebesvär som vallningar, sömnproblem, humörsvängningar och hjärndimma, med mera.
Fas 2: Klimakteriet – fler symtom uppträder
I ett andra steg kan även hormonet östrogen börja svikta. Det är den här fasen som brukar benämnas som det egentliga klimakteriet, men egentligen kallas hela övergångsåldern för klimakteriet.
Då även östrogen börjar sjunka i nivå blir det än sannolikare att uppleva symtom som vallningar, nedstämdhet och sömnproblem, med mera – om du märker av det alls.
Vanliga symtom under klimakteriet
Förklimakteriet
- Oregelbunden och/eller rikligare mens
- Humörsvängningar
Klimakteriet
- Värme- och/eller kylvallningar
- Svettningar
- Sömnproblem
- Hjärtklappning
- Nedstämdhet
Menopaus
- Torra slemhinnor i underlivet, ögonen och munnen
- Urinvägsinfektioner
- Mindre sexlust
- Muskel- och ledvärk
Postmenopaus
- Fortsatt torra slemhinnor
Fas 3: Menopaus – mensen upphör
När hormonerna östrogen och progesteron börjar stabilisera sig mot en lägre nivå upphör mensen. Då har man nått menopaus.
Här är det vanligt att man märker av torra slemhinnor i slidan, ögonen och munnen. Torra slemhinnor i underlivet kan öka risken för urinvägsinfektioner. Östrogenbristen kan även ge muskel- och ledvärk.
Fas 4: Postmenopaus – permanent låga hormonhalter
Det här är ett sista steg i klimakteriet och ett permanent tillstånd av lägre halter könshormon i kroppen. När vi inte haft mens på 12 månader anses vi ha passerat menopaus och nått postmenopausen, eller postklimakteriet som det också kallas.
Äggproduktionen har upphört och vi är mensfria, inte längre fertila. Då de låga hormonnivåerna nu är konstanta får man dras med torra slemhinnor resten av livet. Men får man svåra besvär kan de behandlas.
Även om mensen upphört kan kvinnor ha besvär relaterade till klimakteriet i många år efteråt. Med vallningar, sömn och annat. Här ska vi också vara lite extra uppmärksamma på benskörhet och hjärtproblem.
Foto: Shutterstock/TT