HuskurerOnt i magenTarmproblemBenskörhetKlimakterietNyttig matPollenallergi

Sömnproblem vanligt hos kvinnor – så bryter du ditt negativa mönster

25 sep, 2023 
Emelie Isacsson
Delad bild på kvinna som ligger vaken i sängen, samt sömnforskaren Frida Rångtell
Tillbringar du för lite tid med John Blund? Sömnproblem och insomni är vanligt, speciellt hos kvinnor. Och ju mer du fokuserar på sömnen – desto svårare kan det bli att somna. Sömnexperten Frida Rångtell ger sina tips på hur du bryter mönstret.
Annons

Hur vi sover på natten hänger mycket ihop med hur vi mår på dagen. Stress är en mycket vanlig orsak till sömnbesvär – hela nervsystemet ställer in sig på vakenhet – och i perioder av hög stress är det extra viktigt att ha verktyg för att varva ner och hantera orostankar.

– Upplever du stress och ångest kan det vara svårare att somna. Och om du inte har sovit ökar humörsvängningarna och din mentala hälsa påverkas. Allt hänger ihop, säger Frida Rångtell som har forskat om sömn på Uppsala Universitet, är rådgivare och föreläsare.

Trött när du vaknar trots tillräckligt med sömn? 6 vanliga orsakerBrand logo
Trött när du vaknar trots tillräckligt med sömn? 6 vanliga orsaker

Sömnbesvär förekommer oftare hos kvinnor än hos män och många kvinnor börjar sova sämre i samband med klimakteriet.

Sömnbesvär vanligare hos kvinnor

– Det sker hormonella förändringar, du kan vakna av värmevallningar och det känns kanske obehagligt i kroppen. Det blir också vanligare med sömnapné, alltså andningsuppehåll, och myrkrypningar i benen.

Annons

– Sedan ska man inte underskatta att många kvinnor har omsorg över hemmet och andra personer, både barn och barnbarn, äldre släktingar och partners. Det kan skapa många funderingar och mycket oro. Det finns fortfarande ojämlikhet på många sätt, säger Frida Rångtell.

Förutom att kvinnor oftare har sömnproblem finns det andra saker som skiljer kvinnors och mäns sömn åt.

– Dels verkar det som att kvinnor generellt sover lite längre tid och har lite mer djupsömn. Djupsömnen minskar med åldern men hos kvinnor är minskningen mindre.

De olika sömnstadierna

Lättsömn
Ett flyktigt sömnstadie när vi håller på att somna. Vi vaknar lätt eller går vidare ned i djupare sömn.

Stadie 2-sömn/”Bassömn”
En sömnstadie som vi oftast har mest av under en natt. Det är bland annat kopplat till inlärning och att upprätthålla sömnen så att vi inte vaknar så lätt.

Djupsömn
Djupsömnen sker främst i början av sovperioden och blir mindre och mindre ju längre vi sover. Djupsömn är förknippat med hjärnans och kroppens återhämtning och uppbyggnad, att stabilisera minnen och inlärning.

REM
REM-sömnen sker främst närmare morgonen, till skillnad från djupsömnen. Det är bland annat kopplat till känslor, drömmar, inlärning och kreativitet. Under REM-sömnen är vi paralyserade i våra viljestyrda muskler, men har i perioder snabba ögonrörelser och muskelryckningar, därav dess namn ”rapid eye movement (REM) sleep”.

Under en natt går kroppen igenom alla sömnstadier i en viss ordning och i flera cykler. Vi behöver alla sömnstadier och de är viktiga för oss på lite olika sätt.

Under en natt har vi också viss vakenhet – ibland lite längre och ibland så kort att vi inte ens minns det när vi vaknar morgonen efter.

Annons

Alla har nätter då och då när sömnen fungerar dåligt och det är inte nödvändigtvis något att oroa sig över – kroppen försöker kompensera med djupare sömn nästa natt i stället. Vid allvarligare sömnproblem, så kallad insomni, så har besvären pågått under en längre tid, i över tre månader med sömnproblem minst tre gånger i veckan. När vardagen och livskvalitén påverkas är det hög tid att söka hjälp, tycker Frida Rångtell.

– Vid för lite sömn blir uppmärksamhets- och reaktionsförmågan försämrad. Det kan påverka benägenheten att göra misstag eller felbedömningar. Man glömmer saker, är lättdistraherad och inte lika effektiv. Man kanske skjuter upp saker och känner att man inte mäktar med. Även humöret kan påverkas. Sömnen påverkar oss på många olika sätt, säger hon och fortsätter:

– Däremot är det inte nödvändigtvis så att du känner särskilt stor trötthet. Kroppen försöker kompensera för att man inte har sovit och på dagtid signalerar ljuset att det är dags att vara alert.

Annons

”Du kan inte prestera sömn”

När sömnproblemen är ett faktum kan det vara svårt att bryta mönstret. Sängen börjar förknippas med vakenhet i stället för sömn och det är lätt att tänka att ”jaha, nu blir det ytterligare en sömnlös natt”, vilket då blir en självuppfyllande profetia.

– Det blir en förväntansoro kring sömnen och det gör det jättesvårt att somna. Du kan inte prestera sömn. Du kan inte tvinga dig själv att somna. Ju mer du fokuserar på sömnen desto svårare kan det bli att somna.

Har man svårt att varva ner i sängen på kvällen eller somna om efter att ha vaknat på natten rekommenderar Frida Rångtell att gå upp från sängen och göra någonting stillsamt, till exempel läsa eller göra yoga, i ungefär 25 minuter. Gå sedan tillbaka till sängen och se hur det känns och om du kan somna. Fungerar det inte, så upprepa proceduren.

– På så sätt kan man bryta mönstret och minska risken för att hjärnan kopplar ihop sängen med vakenhet och en oro att inte kunna somna. Man kan också behöva ta hjälp av KBT-terapi mot sömnproblem.

Kvinna gör yoga i ett mörkt rum
Svårt att somna om? Gå upp och gör yoga eller läs en bok en stund.

För lite sömn – men också för mycket sömn – är kopplat till negativa hälsoeffekter och som med många saker i livet verkar lagom vara bäst. 7–9 timmars sömn mår de flesta vuxna bra av, 7–8 timmar när vi blir äldre.

Annons

– Vi sover ofta lite mindre när vi blir äldre och vi vet inte om det har att göra med minskat sömnbehov eller om det är så att vi inte kan upprätthålla sömnen på samma sätt som tidigare. Djupsömnen minskar ju när vi blir äldre och då blir vi mer lättväckta.

En god natts sömn

När man pratar om en god natts sömn pratar man ofta om djupsömn, men djupsömnen är bara en av många viktiga delar.

– Djupsömnen har att göra med återhämtning, bearbetning och inlärning. Men sedan har vi de andra sömnstadierna, REM-sömnen till exempel som är viktig för känsloreglering, minnesfunktion och kreativitet. Sömnstadierna går i cykler under natten och behöver komma i rätt ordning för att vi ska må så bra som möjligt.

När vi inte har sovit särskilt bra på natten kan en sovstund på dagen bli räddningen. Men många känner nog igen sig i att en lite för lång tupplur kan göra en dåsig och kanske ännu mer trött.

Annons

– Sover du en längre stund, kanske en timme, så hinner du förmodligen komma ner i djupare sömn. Du kan vakna groggy och det kan ta flera timmar innan du på riktigt kommer i gång igen. Däremot håller den uppiggande effekten av tuppluren i sig längre. Det passar till exempel om du ska jobba natt. Tar du en kort tupplur på tjugo minuter så får du en snabbare effekt. Så om du behöver vara alert och prestera bra kort efter att du vaknat så är det smartare att ta en kort tupplur, säger Frida Rångtell.

För den som har regelbunda sömnproblem kan det dock vara en god idé att hålla sig vaken under dagen för att göra det lättare att somna på kvällen.

– Då kan man försöka hitta andra saker som ger energi, till exempel att träna, promenera utomhus i dagsljus, umgås med andra människor eller dansa till peppig musik.

Om man har haft problem med sömnen under en lång tid men äntligen har hittat tillbaka till John Blund behöver det inte ta särskilt lång tid för kroppen att återhämta sig.

Annons

– Jag tänker att de akuta effekterna av sömnbrist återställs ganska snabbt. Det är aldrig för sent att sova bättre, säger Frida Rångtell.

Sömnforskarens 15 tips för bättre sömn

  1. Ha regelbundna sovtider och hitta rutiner kring sömnen.

  2. Var fysiskt aktiv.

  3. Var utomhus i dagsljus, helst på morgon och förmiddag. Det hjälper dygnsrytmen.

  4. Släck ner på kvällen så att det blir en skillnad i ljus mellan dag och kväll.

  5. Träna på att varva ner genom att ta hjälp av en andnings- eller avslappningsövning. Både som återhämtning på dagtid och som kvällsrutin.

  6. Att ta en tyst och lugn stund på dagtid ger hjärnan en chans att bearbeta saker, det minskar risken för att tankarna börjar snurra just när du gått och lagt sig.

  7. Ha papper och penna vid sängen och skriv ner eventuella tankar. Så att du kan lämna det till i morgon.

  8. Försök göra sänggåendet till en trevlig stund. Läs en bok eller lyssna på lugn musik, en ljudbok eller podcast. Använd en insomningstajmer så att ljudet stänger av sig självt efter en stund.

  9. Ser du inte fram emot att gå och lägga dig? Ha någonting trevligt som du enbart får göra i sängen. Spara till exempel dagens avsnitt av podcasten tills du gått och lagt dig.

  10. Lär känna dig själv – fastnar du lätt i en tv-serie och har svårt att stänga av? Börja inte titta. Det kan vara lättare att vara förutseende än att avbryta någonting när du är trött.

  11. Om du har lätt för att somna i soffan men blir pigg igen när du borstar tänderna – vänd på det och gör sakerna i omvänd ordning. Hitta små saker som gör skillnad.

  12. Om du vaknar på natten och inte kan somna om, gå upp och gör någonting stillsamt ett tag och försök sedan igen.

  13. En tupplur kan vara bra och har en positiv inverkan på inlärning – men vi mår bäst av att huvudsakligen sova på natten.

  14. Tänk att sömnen är någonting du måste jobba med långsiktigt. Du blir inte stark av att gå till gymmet en gång, du blir stark av att göra någonting litet varje dag. Det är likadant med sömnen.

  15. Har du sömnproblem som påverkar din vardag och livskvalitet – sök hjälp hos vårdcentral.

Foto: TT/Shutterstock, privat

Annons