Så blir du lyckligare – lyckopsykologens bästa livstips

Psykologen Katarina Blom: Stärk Ditt Välmående

Under 2025 har Katarina Blom i varje nummer av MåBra guidat till ett större mentalt välbefinnande – och gett dig nycklarna till ett lyckligare liv, område för område. Det här är sista delen i serien och här knyter vi ihop säcken med Katarinas kärnämne: Lycka.

Inom forskningen talar man ofta om två typer av glädje: hedonisk och eudaimonisk.

Den hedoniska är snabb och bygger på sinnliga upplevelser som njutning, komplimanger eller vacker utsikt.

Den eudaimoniska känns djupare och mer meningsfull, men kräver ofta ansträngning – att ta sig an något svårt och i efterhand känna att livet växte av det.

Det här är Katarina Blom

Psykologen Katarina Blom, 40, har gjort lycka och mänskligt välbefinnande till sin hjärtefråga. Hon är bland annat författare till boken Tillsammanseffekten – hur relationer stärker vår lycka, hälsa och motståndskraft samt medförfattare till Lycka på fullt allvar – en introduktion till positiv psykologi.

Katarina är en av Sveriges mest bokade föreläsare och har även gjort internationell succé med TEDx-föreläsningen You don’t find happiness, you create it! Hon har föreläst på Harvard och medverkar flitigt i poddar, tv och intervjuer, bland annat som expert i Gift vid första ögonkastet.

I en studie från 2013, ledd av psykologen Barbara Fredrickson, undersökte forskarna människor som alla upplevde sig ungefär lika lyckliga – men där lyckan hade olika karaktär.

Olika sorters glädje

En grupp upplevde främst snabb, belöningsdriven glädje (hedonisk), medan den andra kände mer meningsfull, relationsbaserad glädje (eudaimonisk).

När forskarna analyserade deltagarnas blodprov såg de ett tydligt mönster: de med mer eudaimonisk glädje hade lägre nivåer av genaktivitet kopplad till inflammation och kronisk stress.

Med andra ord verkade meningsfull lycka lugna kroppen på cellnivå.

Båda typerna av glädje behövs. Hedonisk kan fungera som en startmotor som väcker energi och nyfikenhet, medan eudaimonisk ofta ger djup och långsiktig tillfredsställelse.

Utöver vad vi gör påverkas vi starkt av sammanhanget vi lever i. I trygga samhällen, med hög tillit till varandra, ökar livstillfredsställelsen. Och lever vi naturnära finns goda chanser att vi upplever lägre stress, större ro och en känsla av kontakt med något större.

Studier visar till och med att bara titta på naturbilder kan ge snabbare återhämtning än stadsbilder. Att vistas i sociala sammanhang kan vara både stärkande och stressande, beroende på hur trygga vi känner oss där. Här är det tillitsfulla, förutsägbara band som ökar trygghet och återhämtning allra mest.

Vad vi gör – och i vilka miljöer vi rör oss – påverkar förstås hur vi mår.

Aktiviteter som kan bidra till vårt välbefinnande:

Vilka av aktiviteterna nedanfinns i din vardag – och finns det fler? Vilka känns mer hedoniska och vilka mer eudaimoniska? Kanske finns några som är både och.

Motion och rörelse
Tid i stärkande sociala sammanhang
Medveten närvaro
Aktiviteter som ger ”flow”
Tacksamhet
Sätta och ta steg mot mål
Bidra till något större
Förundran
Hopp och optimism

Men en nyare pusselbit i lyckoforskningen handlar om hur vi mår i kroppen, i vårt nervsystem. Har vi förmågan att lägga märke till glädje när den uppstår, eller är vi så uppvarvade att vi bara ser nästa punkt på att göra-listan?

Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?

Forskningen om autonom reglering – kroppens förmåga att växla mellan aktivitet och vila – växer snabbt. Den kan ge viktiga ledtrådar till den eviga frågan: Varför mår vi ibland så dåligt när vi egentligen har det så bra?

Ett välreglerat nervsystem innebär att vi kan vara lagom aktiverade för det som händer: alerta när något kräver fokus, men lugna när livet tillåter vila. Många känner igen sig i att ha svårt att varva ner när helgen kommer, eller att fastna i att skjuta upp det obekväma och i stället scrolla på mobilen. En pusselbit handlar om att hjälpa kroppen känna skillnaden mellan hot och trygghet. Ju oftare vi uppfattar att vi faktiskt är i trygghet, desto lättare blir det för känslor som glädje, närvaro och tacksamhet att komma av sig själva – utan att vi behöver anstränga oss för att “vara tacksamma”.

Vilka är dina trygga platser?

Vilka miljöer ger dig trygghet och samhörighet? Kanske en bokcirkel, en parkpromenad eller ett särskilt kompisgäng. Skriv ner!

Alla vägar till lyckan är värdefulla. Ibland kommer den ur en aktivitet, som att skriva en tacksamhetslista. Ibland ur kroppen som fått kämpa med något utmanande men meningsfullt, och som i vilan efteråt, hemma i fåtöljen, spontant fylls av tacksamhet. Ju fler vägar vi har till att må bra, desto mer robusta och flexibla blir vi. Och kanske, när vi får växla mellan ansträngning och vila, mening och lek, känner vi också något ännu större – en naturlig frihet och livslust. Kanske är det just det som är lycka.