Dåligt minne – eller tecken på demens? Det här är skillnaden

Fundersam kvinna som lutar huvudet mot sina händer.

55 miljoner människor världen över beräknas vara drabbade av demenssjukdomar, enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Alzheimers sjukdom är den överlägset vanligaste formen, men det finns närmare hundra tillstånd som kan orsaka förvirring och minnesförlust.

Gemensamt för dem är att man tappar minne, språk och/eller tankeverksamhet i så hög grad att det begränsar i vardagen. Det kan vara avgörande att uppmärksamma tidiga tecken för att eventuellt kunna bromsa förloppet.

Så skiljer sig demens från glömska

Wilhelmina Hoffman är geriatriker, rektor och chef för Stiftelsen Silviahemmet samt vd för Svenskt Demenscentrum. Hon förklarar att den tydligaste skillnaden mellan demenssjukdomar och normal åldersglömska ligger i om man glömmer händelser eller detaljer.

– Ju längre vi lever desto mer fyller vi upp vår stora hjärnbank där allt vi upplever lagras. Det blir då med tiden ofta lite svårare att komma ihåg saker. Vid normal åldersglömska är det detaljer vi glömmer snarare än hela händelser, säger Wilhelmina Hoffman.

Här är några exempel på hur det kan te sig:

  • Normalt: Glömt vad jag åt till efterrätt på middagen i förrgår.
  • Tecken på demenssjukdom: Glömt att jag var på middag överhuvudtaget i förrgår.
  • Normalt: Missa en räkning eller ett möte ibland.
  • Tecken på demenssjukdom: Ha svårt att hantera ekonomin eller tidsbokningar över lag.
  • Normalt: Glömma vad det är för veckodag men komma på det senare.
  • Tecken på demenssjukdom: Att inte veta vilken årstid det är.
  • Normalt: Glömt vad jag och dottern pratade om häromdagen.
  • Tecken på demenssjukdom: Glömt att dottern ringt alls.
  • Normalt: Leta efter namn och till slut komma på dem.
  • Tecken på demenssjukdom: Glömma namn och verkligen inte komma ihåg dem.
  • Normalt: Tappa bort saker ibland men oftast hitta dem.
  • Tecken på demenssjukdom: Ofta tappa bort saker och inte hitta dem igen.

– I takt med åldrandet är det lättare att gå vilse i den stora lagerlokalen i hjärnan, det är så fullt och svårt att hitta, men går till slut. Man får räkna med lättare glömska när man blir äldre, det är normalt. Upplever man svårare besvär är det klokt att ta kontakt med vården, säger Wilhelmina Hoffman.

Risken för demens har minskat – 8 saker du kan göra för att förebygga

Tidiga tecken på demenssjukdom

Någonting annat som tidigt försämras vid demenssjukdomar, förutom att glömma vad som hänt nyligen, är exekutiv förmåga. Alltså att kunna bestämma sig för något, planera och utföra det.

– Säg att du ska i väg någonstans. Då måste du först tänka att du ska i väg, sen planera för det, ordna med present, klä dig snyggt och sen slutligen ta dig i väg också. Det kräver många friska nervceller, säger Wilhelmina Hoffman.

Ett tidigt tecken kan därmed vara att en person är mer inaktiv och hellre stannar hemma för att det blir för svårt att komma i väg. Annat som tidigt kan påverkas vid demenssjukdomar är förmågan att orientera sig.

– I ett friskt åldrande ska man klara av sådant som man klarat tidigare, även om man kan behöva låta det få ta längre tid. Man blir ofta långsammare både rent motoriskt och kognitivt. Det gäller då att inte stressa. Man måste vara bussig mot sig själv och låta det ta den tid som behövs, säger Wilhelmina Hoffman.

VIDEO: 5 tidiga tecken på demens

5 tidiga tecken på demens
1:41

Efter reklamen: 5 tidiga tecken på demens

(1:41)

Slå på ljud

Stora individuella skillnader

Samtidigt finns det en stor bredd i hur minnet och andra förmågor förändras hos olika personer. Om man till exempel är en person som ofta svävar i andra tankar kanske man alltid haft lite svårare för att minnas saker.

Är man i stället en generellt superfokuserad person kanske man alltid tyckt att man haft lätt för att komma ihåg saker. Det finns därför individuella skillnader i hur en normal minnesförsämring ser ut. Det bästa är att utgå från sig själv.

– Om man märker att ens minne inte längre är som det brukar utifrån hur det varit så bör man beakta det och gärna prata med sin läkare. Börjar man plötsligt få hjärtklappning söker man ju läkare. På samma sätt tycker jag att man ska vara rädd om sin hjärnhälsa. Ta den på lika stort allvar som annan typ av hälsa och gör det i tid, säger Wilhelmina Hoffman.

Leva med demens: "Går att ha ett bra liv trots svår sjukdom"

Varningstecknen att hålla koll på

Det är framför allt när man upptäcker att någonting inte är likt hur man brukar vara som man behöver ta det på allvar. Inte bara för risken för demenssjukdom utan även för att kunna behandla andra eventuella bakomliggande faktorer.

– När vardagen inte fungerar, till exempel för att man glömt bort möten flera gånger eller inte kommer ihåg att man talade med sin dotter i förrgår, så är det viktigt att ta det på allvar. Blir jag påmind om att någonting inte riktigt stämmer eller har förändrats bör jag kolla upp det, Wilhelmina Hoffman.

Riskfaktorer för demenssjukdom

Det finns några gemensamma nämnare bland dem som drabbas av demenssjukdomar.

Ålder. Efter 65 års ålder fördubblas risken att drabbas ungefär var femte år.

Kön. Kvinnor drabbas oftare än män.

Ärftlighet. När det kommer till Alzheimers sjukdom löper den som har en eller flera familjemedlemmar med sjukdomen 2–3 gånger högre risk att själv insjukna.

Utbildning. Kort utbildning ökar risken att drabbas. Det kan bero på att lågutbildade kan ha en mer ohälsosam livsstil än högutbildade.

Andra sjukdomar. Högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och diabetes ökar risken.

Källa: Svenskt demenscentrum

Dement, deprimerad eller trött?

Det finns också andra tillstånd och sjukdomar som påverkar minnet och kan behöva utredas och behandlas. Man ska inte direkt tänka att det är en obotlig demenssjukdom man drabbats av. Till exempel kan depression, stress och sömnbrist ge glömska.

Minnesproblem, sänkt stämningsläge och social isolering kan vara tecken både på demenssjukdom, stress och depression. Symptomen kan också förväxlas med de man får vid långvarig sömnbrist.

Så särskiljer sig tillstånden från varandra

Skillnaderna ligger bland annat i att demenssjukdomar ofta uppkommer på äldre dagar, de allra flesta som drabbas är över 65 år. Dessutom utvecklas demenssjukdomar ofta långsamt under flera år. Stress och depression kan uppkomma närsomhelst och ta sig uttryck från en vecka till en annan.

Vid stress och depression får man inte heller lika stora minnesproblem som vid demenssjukdom. En person med sömnbrist vill ofta göra saker de tycker är roliga, även om de inte orkar medan en person med depression ofta tappar viljan helt att göra saker.

– Stress påverkar området för närminne i tinningloben och vid depression blir hjärnan också stressad. Tänk dig att du har bråttom i väg på morgonen, då kan du inte lika lätt minnas om du verkligen stängde av kaffebryggaren eller låste dörren. Har du haft en lugn morgon kan du i stället nästan se framför dig hur du stängde av eller låste, säger Wilhelmina Hoffman.

Krönika: Hälsningar från en helt vanlig dag på demensboendet

Demensutredning – en omfattande undersökning

Om man söker hjälp för minnesproblematik får man ofta göra en grundlig hälsokontroll för att komma underfund med vad det beror på. Man kollar exempelvis blodtryck, tar ekg, blodprover, gör skiktröntgen och skattar depression.

I dag går det inte att se om man har en demenssjukdom med något enkelt prov. Men om andra saker kunnat uteslutas går man vidare med bland annat kognitiva tester. En demensutredning är en omfattande undersökning som kan ta flera veckor.

– Det är alltid bättre att söka hjälp tidigt. Då är det lättare att säkerställa att man får rätt hjälp och stöd. Det finns symtomlindrande läkemedel för några av de vanligaste demenssjukdomarna så att man kan må bättre, likväl som att man kan påverka det mycket själv med goda livsstilsvanor, säger Wilhelmina Hoffman.

Olika demenssjukdomar

Demens är inte en sjukdom, utan en diagnos för en rad symtom som kan bero på olika sjukdomar och skador. Man brukar tala om tre huvudgrupper:

Primärdegenerativa sjukdomar

Orsakar demens genom att hjärnceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Dessa sjukdomar kommer ofta smygande och försämras i takt med att hjärnskadan sprider sig. Symtomen kan i vissa fall lindras men förloppet går inte att hejda. Demenssjukdomar som hör hit är Alzheimers sjukdom, Frontotemporal demens, Lewykroppsdemens och Parkinsons sjukdom med demens.

Vaskulär demenssjukdom

Kallas ibland blodkärlsdemens. Orsakar demens genom att blodproppar eller blödningar stryper syretillförseln till hjärnan. Till skillnad från primärdegenerativa sjukdomar kommer demenssymtomen här ofta plötsligt och märkbart, inte sällan efter en stroke. Tillståndet kan vara stabilt för att sedan försämras igen i perioder.

Sekundära sjukdomar

Det finns omkring ett sjuttiotal sjukdomar och skador som kan, men inte behöver, leda till demens. Könssjukdomar som syfilis och HIV tillhör denna grupp, liksom alkoholmissbruk. Även långvarig exponering för vissa lösningsmedel kan framkalla demens.

Blanddemens

Det är vanligt att personer har mer än en demenssjukdom. Särskilt i de högre åldersgrupperna kan det vara svårt att avgöra om det är primärdegenerativa eller vaskulära orsaker som ligger bakom. Studier har visat att en majoritet av personer med diagnosen vaskulär demens haft alzheimerförändringar i hjärnan.

Källa: Svenskt Demenscentrum

Råd för att närma sig en anhörig man oroar sig för

Men hur kan man tänka om man oroar sig för en anhörig som kanske inte själv märkt, eller vill kännas vid, att minnet eller andra förmågor börjat svikta? Wilhelmina Hoffmans förslag är att man säger ungefär såhär: ”Jag blir orolig över det här och har hört att man kan drabbas av olika sjukdomar som äldre. Ska du inte be om att få en hälsoundersökning för säkerhetsskull?”.

– Man behöver ju inte säga att det nog behövs en demensutredning utan bara att man tycker att någonting känns annorlunda. Det kan vara någonting som går att bota. Våga säg att du är orolig och våga prata med varandra, säger hon.

Om personen själv inte vill prata om det blir det genast svårare. Men man kan höra sig för på vårdcentralen till exempel kring vad de rekommenderar. Det kan vara så att de kan skicka en kallelse till en hälsoundersökning exempelvis.

– Men det är svårt om personen inte själv vill. Man kan också prova att göra en orosanmälan till Socialtjänsten om det inte gäller den egna familjen. Säg att du ser en granne gå ut i sommarkläder mitt i vintern och du har försökt att prata med denne. Jag tycker att ansvaret att se efter varandra åligger oss alla, säger Wilhelmina Hoffman.

Så kan du förebygga demenssjukdom

Länge uppfattades demenssjukdom som något som inte gick att påverka. I dag finns en hel del forskning som tyder på att vissa levnadsvanor har en stor inverkan på våra kognitiva funktioner och till och med kan ge ett visst skydd.

Även om sjukdomen inte helt och hållet kan förebyggas kan insjuknandet kanske skjutas på framtiden. Det här kan du göra för att förbättra dina förutsättningar att åldras friskt:

Var aktiv, både fysiskt och mentalt – gärna samtidigt. Dansa, spela golf eller gå på teater exempelvis.

Ät hjärt- och hjärnvänligt. Medelhavskost med bland annat mycket olivolja, fisk och grönsaker, har visat sig kunna ha en skyddande effekt.

Håll koll på sjukdomar. Lider du av högt blodtryck eller diabetes är det viktigt att du försöker hålla dem under kontroll med eller utan mediciner. På senare tid har det också visat sig att det är viktigt att korrigera hörselnedsättningar.

Vårda kontakten med familj, vänner och bekanta. Att isolera sig är inte bra för det psykiska måendet och sociala kontakter är viktigt för att må bra.

Varva ned! Det är som sagt bra att vara aktiv, men stress och oro har visat sig kunna öka risken för Alzheimers sjukdom. Vi behöver vila, njuta och sova ut mellan varven.

Källa: Wilhelmina Hoffman

Foto: TT

Utvald läsning