Anders Hansen: Därför söker människor kickar hela tiden

Anders Hansens succéprogram Din hjärna i SVT är tillbaka med en tredje säsong där läkaren tillsammans med experter, experiment och forskning reder ut frågor om människans geniknöl.

Nya trenden: Dopaminboosta dig själv genom dina klädval
0:59

Efter reklamen: Nya trenden: Dopaminboosta dig själv genom dina klädval

(0:59)

Slå på ljud

Säsongens första program handlar om njutning och beroende.

Hjärnans främsta mål är att överleva – men varför älskar vi saker som att sticka, shoppa, få massage, dricka alkohol eller att kasta oss ut för ett stup med en fallskärm?

Anders Hansen berättar inledningsvis om ”kändisen bland hjärnans signalämnen”:

Dopamin beskrivs ibland som ett lyckoämne, men faktum är att det har inget att göra med lycka. Det är snarare motsatsen, säger han i programmet.

6 substanser i kroppen som påverkar måendet – så framkallar du dem

Därför finns dopamin – så funkar det

Dopaminsystemet står för den där pirriga känslan av att vi snart kommer att bli belönade på något sätt. Systemet utvecklades ”under miljontals år när våra förfäder levde på gränsen till svält”, förklarar läkaren. Och för att människan skulle ge sig ut och leta efter mat behövdes en signal till hjärnan som uppmanade: ”Mer”.

Och mer vill vi ha. Det gäller allt från mat till högre lön, snabbare bil, mer sex och flera likes på sociala medier.

– Dopamin motiverar oss och funkar som vår motor. Om vi inte hade dopamin i hjärnan, skulle vi inte vilja göra någonting alls. Vi skulle förmodligen inte ens äta. Men det är också en motor som ibland får oss att göra riktigt konstiga saker, säger Hansen.

Anders Hansen: Det enda du ska fokusera på för att bli lyckligare

Aldrig tillfredsställda – söker nya kickar

Eftersom människan levt med ett ständigt hot om svält finns ingen övre gräns för dopamin. Det är därför vi aldrig känner oss nöjda, och alltid är på jakt efter mer. Och i dagens överflödssamhälle får det ”vansinniga” konsekvenser eftersom behoven aldrig tillfredsställs, menar Hansen.

Extremsporter, svindlande höjder, en ny högre befattning på jobbet eller droger är exempel på olika slags sensationssökanden. Vi söker oss hela till nya och starka upplevelser och sinnesintryck.

Anders Hansen hoppar från träd.

I säsongens första avsnitt av Din hjärna söker Anders Hansen själv efter kickar när han slänger sig ut från trätopparna – ett kicksökande som också avtar med åren, menar läkaren.
Foto: SVT.

Hur kommer det sig att vissa är "adrenalinjunkies"?

Men varför utsätter sig vissa frivilligt för extrema och livsfarliga situationer? Anders Hansen menar att det delvis beror på genetik – att det finns en "kicksökande" gen i vissa av oss kopplade till platser långt bak i historien.

För 60 000 år sedan började människor sprida sig till jordens alla kontinenter. På de platser i världen där människor gått längst har man också hittat en gen i en hög andel av befolkningen som bidrar till att man tycker om just extremsport.

– Att vissa haft ett särskilt starkt sug efter nya intryck och rastlöst sökt sig vidare för att se vad som finns bortom nästa flod, nästa berg, nästa horisont – det har förmodligen bidragit till vår överlevnad. Men nu när det inte finns några nya kontinenter att upptäcka, då får man vara lite kreativ, säger Hansen i Din hjärna.

Bra saker som triggar dopamin och endorfiner

Saker i vår vardag kan trigga dopamin och endorfiner på ett bra och naturligt sätt, berättar Anders Hansen för Måbra.

– Motion, att ses, uppleva nya saker, ha sex etc gör också att hjärnan frisätter dopamin och oxytocin. Men det är viktigt att tänka på att vi aldrig haft tillgång till sådant som kokain, mobiltelefoner eller mat sprängfylld med kalorier historiskt sett. Vi har aldrig utvecklat någon motståndskraft mot det.

– Om vi tror att människan är rakt igenom rationell och att ständig tillgång till lustupplevelser är bra – är vi naiva.

Hjärnan vill hela tiden vara i en slags jämnvikt, förklarar Hansen.

– Den anpassar sig direkt och det gör att det som var toppen igår, är något jag förväntar mig idag – och något som inte kommer räcka för att bli nöjd imorgon.

Njutning och endorfiner

Det är inte dopaminet som står för vår njutning, som man kanske kan tro. Det är endorfiner, och hos människan finns minst 20 olika slags endorfiner.

Förutom att de kan stilla smärta och skapa eufori tycks de stå för många olika former av njutning såsom; mat, dryck, umgänge, sex, motion eller musik.

– Som en grov tumregel får dopamin oss att vilja ha något, medan endorfiner skapar njutning när vi väl har det. Och där dopaminsystemet är kraftfullt och ständigt ångar på så att vi alltid vill ha mer, så är endorfinsystemet lite mer skört, säger Hansen och forsätter:

– Dopaminer och endorfiner finns i grund och botten av en enda anledning: För att vi ska bete oss på ett sådant sätt som gör att vi överlever och för våra gener vidare.

Kan bli ”katastrof” när vi manipulerar systemet

Det är kraftfulla system som har finjusterats i miljontals år för att ligga på specifika nivåer i våra hjärnor, menar Hansen. Och det är när vi börjar manipulera dessa nivåer, med exempelvis droger, som det kan sluta i ”fullständig katastrof”.

Exempelvis ger godis och sex höga mängder dopamin – medan droger skjuter i taket och ”hackar sig in i systemet”. På råttor har man sett att amfetamin ger tio gånger så höga dopaminnivåer, än vad mat och sex utsöndrar.

Ny studie: Yoga och konditionsträning minskar suget vid alkoholmissbruk

Anders Hansen om beroende: ”Aldrig utsätta sig”

Anders Hansen med en t-shirt som det står dopamin på.

I nya säsongen av Din hjärna i SVT tittar Anders Hansen närmare på njutning och beroende.
Foto: SVT.

För MåBra berättar Anders Hansen att vissa har lättare för att bli beroende, och ha en så kallad "beroendepersonlighet".

– Det ligger absolut en sanning i beroendepersonlighet, vad den tar sig för uttryck i; det kan exempelvis vara extremsport, droger, spel, alkohol, arbetsnarkomani. Det varierar men det är nog delvis samma biologi i botten.

Vad är ditt tips för att undvika att hamna i skadliga mönster?

– Att känna sig själv är a och o, säger Hansen och hoppas att avsnittet om beroende och njutning kan hjälpa en att göra det.

En poäng, menar läkaren, är att det vi människor uppfattar som någonting bra, som oändliga valmöjligheter, inte nödvändigtvis är bra för vår hjärna.

– Att alltid ha kalorier i närheten gör att vi känner ett starkt sug att äta dem, och då måste vi vara motståndskraftiga. Motståndskraft har vi inte hur mycket som helst. Vårt samhälle innebär på så sätt enorma utmaningar för våra hjärnor på ett sätt de flesta inte reflekterar över.

Han fortsätter:

– Har man en sårbarhet för olika typer av missbruk är det bra att inte utsätta sig för miljön där den förekommer.

Utvald läsning