Se Min hälsa Sömn Stress Klimakteriet Tarmflora Huvudvärk Ergonomi Fråga experterna Om MåBra

Värma mat i mikrovågsugn – bra eller dåligt? Tre experter förklarar

22 aug, 2021
Mikrobiologen Christina Lantz på Livsmedelverket och en matlåda som läggs in i en mikrovågsugn
Mikrobiologen Christina Lantz är en av experterna som hjälper oss slå hål på myterna kring mikrovågsugnen.
Foto: Livsmedelsverket/TT.
En gång för alla – hur påverkas egentligen vi människor eller maten vi äter av att värmas upp i mikrovågsugn? Tre experter från Livsmedelsverket förklarar.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons
Så hanterar du mat under rötmånaderna – enligt LivsmedelsverketBrand logo
Så hanterar du mat under rötmånaderna – enligt Livsmedelsverket

Mikrovågen kan man slå ett slag för är en av människans mest tidsbesparande uppfinningar! Men går det lite för snabbt? Vad händer egentligen när magnetvågorna värmer upp maten vi sen stoppar i mun? Hur påverkar livsmedlets näringsinnehåll – och är det rent ut sagt farligt?

MåBra tar hjälp av Livsmedelsverket och reder ut en gång för alla – finns det någon risk med att mikra maten?

Se ocksåDärför ska du aldrig spara matrester i aluminiumfolie och – kan konservburkar bli giftiga? Toxikologen svarar.

Mikrad mat – bland de skonsammaste vi kan äta

Svaret är kort och gott: nej! Det finns inga studier idag som visar att det skulle vara farligt att äta mat som tillagats i mikrovågsugn, menar Livsmedelsverket. I själva verket är metoden ihop med ångkokning generellt de mest skonsamma sätten som finns att tillaga eller värma upp en måltid på.

Annons
Vill du äta grönsaker för att det är nyttigt så undvik det här

– Jag tror att myterna kring mikrovågsugnen uppstår ur ordet: ”mikro-vågor”. Det låter ju lite farligt och kan kännas konstlat – något vi lärt oss är negativt i många andra sammanhang, förklarar Christina Lantz, mikrobiolog vid Livsmedelsverket.

I själva verket finns inget som tyder på att vi eller maten påverkas negativt av dessa. De enda dessa egentligen gör är att sätta vattnet i livsmedlet i rörelse – en effekt som värmer upp maten snabbt.

– Detta gör också mikrovågsugnen till ett otroligt energismart alternativ. Det krävs betydligt mindre för att värma upp maten, gentemot exempelvis att hetta upp en hel ugn för att värma sin tallrik, menar Christina.

Hellre som grund än en strikt rawfood-diet

Hur påverkas näringsinnehållet när vi mikrar?

De allra flesta livsmedel tappar en del av sitt näringsinnehåll vid tillagning och uppvärmning, lite oavsett hur man gör det. Det som avgör hur mycket är hur varm måltiden vid upphettning blir, samt hur mycket vatten som urlakas – det vill säga att vitaminerna och mineralerna flyttas från grönsakerna till kokvattnet.

Annons

Man menar därför att mikrovågsugnen är bra eftersom livsmedlet urlakas minimalt med vatten, jämfört med när det exempelvis kokas.

– Att mikra mat kan också vara bra eftersom du ofta klarar dig utan att värma upp maten alldeles för hårt. Ofta räcker det med att värma lagom, jämfört med om du kokar upp något på nytt – då har du ju nått över 100 grader vilket tar kål på en del näringsämnen, berättar Emma Halldin Ankarberg, toxiolog på Livsmedelsverket. Hon fortsätter:

Emma Halldin Ankarberg
Emma Halldin Ankarberg, toxikolog. Foto: Livsmedelsverket.

– De enda viktiga generellt är att födan värms upp till 70 grader, en punkt då de flesta bakterier dör. Men den siffran skiljer sig så klart lite mellan livsmedel, hur det varit tillagat innan och så där.

Emma hänvisar till Livsmedelsverkets hemsida om man vill veta mer om vilket gradantal som är rekommenderat att uppnå för olika livsmedel, för att undvika risker.

Annons

Är det farligt att mikra mat i en plastlåda?

Det beror helt på vad för plastlåda du mikrar maten i menar toxiologen Emma Halldin Ankarberg.

– Använd alltid matlådor som är märkta med att de klarar av en mikro, så är du säker att du inte får i dig olämpliga ämnen från plasten, säger hon.

Detta innebär att du bör undvika att hetta upp maten i en överbliven glassbytta eller dylikt, och i stället använda riktiga matlådor, eller lägga över maten på en tallrik.

olika slags godkända matlådor
Godkända matlådor i plast, glas och rostfritt stål. Foto: Claudio Bresciani/TT.

– Dessa ämnen är sällan en risk låga doser men får du i dig det under en lång tid innebär det en onödig exponering – exempelvis kan vissa av dessa ämnen ha hormonstörande egenskaper.

Livsmedelsverkets avrådan – mikra inte bröstmjölk

Livsmedelsverket egentliga enda avrådan när det kommer till mikrade livsmedel rör bröstmjölk. Upphettning i mikrovågsugn riskerar att göra mjölken ojämnt uppvärmd, vilket både kan bränna din bebis och förstöra nyttiga ämnen.

Annons

Bästa sättet är att värma flaskan över ett ångbad, eller på spisplattan. Dock ska tilläggas att dessa nyttiga ämnen kan förstöras även vid upphettning på detta vis, om de blir för varmt. Återigen är det alltså temperaturen som är det viktiga att hålla koll på, snarare än själva metoden.

Det sämsta sättet att laga mat på

Ju högre temperatur och ju längre tid upphettningen pågår desto större förluster, står det i en rapport på Livsmedelsverkets hemsida. Generellt gäller därför följande ordning i hur man bäst tillagar mat, för att behålla maximalt med matens näringsinnehåll:

  1. Ångkokning
  2. Mikrovågstillagning
  3. Kokning på spis
  4. Stekning
  5. Wokning

Däremot ska tilläggas att om man kokar exempelvis en gryta eller soppa på spis – så kvarstår alla fina ämnen i den färdiga rätten eftersom man äter den i sin helhet. Man rekommenderas också att kyla ner överbliven mat så snabbt som möjligt för att behålla näringen.

– Varmhållning av mat kan leda till stora vitaminförluster. Därför är det bättre att låta maten svalna och värma upp den när den ska ätas, om den inte kan ätas när den är nylagad, berättar Åsa Brugård Konde, nutrionist på Livsmedelsverket. Hon fortsätter:

Åsa Brugård Konde
Åsa Brugård Konde, dietist. Foto: Livsmedelsverket.

– Men det som har störst betydelse för näringsintaget i sin helhet är snarare vilken mat vi väljer att äta. Många täcker en stor del av sitt energibehov med godis, snacks, glass och läsk. Det är ett betydligt större problem än de näringsförluster som kan uppkomma vid tillagning och uppvärmning av mat.

Källa: Livsmedelsverket
Foto: TT/Livsmedelsverket.

Annons