FörkylningHuskurerOnt i magenTarmproblemBenskörhetKlimakterietNyttig mat

Därför är kvinnor fortfarande förlorare i vården

08 mar, 2024 
Johanna Aggestam
Jennie Sandberg
Ingrid Osika Friberg
Foto: Stefan Andersson
Kvinnor behöver vård i högre utsträckning än män, men får sämre hjälp. Historiskt har det forskats mer på männens hälsa, men nu skiftar man fokus. Har vi äntligen en rättvis vård inom räckhåll?
Annons

Att vården i Sverige ska vara jämlik är inskrivet i lagen. Möjligheterna att få vård vid behov får alltså inte påverkas av sådant som ålder, kön, utbildning eller nationalitet. Inte heller får en persons initiativ- eller betalningsförmåga eller sjukdomens art vara avgörande. Men vården idag kan vara både ojämlik och ojämställd.

Att vara medveten om orättvisor, men också det pågående förändringsarbetet, kan vara till stor nytta. Inte bara för allmänbildningen utan också som hjälp när det är svårt att navigera bland hälsoråd och vårdgivare.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, ändå finns både stora och omotiverade könsskillnader inom svensk vård. Det menar Ingrid Osika Friberg, utredare inom jämställd hälsa på Jämställdhetsmyndigheten.

– Det finns tydliga mönster av att vi använder sjukvården på olika sätt och kostar olika mycket, konstaterar hon.

Det här är postcovid- se varför kvinnor drabbas oftareBrand logo
Det här är postcovid- se varför kvinnor drabbas oftare

Kvinnor konsumerar mer vård

I hennes avhandling framgår att kvinnor konsumerar 20 procent mer vård och därmed kostar 20 procent mer. En stor del av skillnaden förklaras av förlossnings- och mödravård, och en mindre del med att kvinnor söker mer vård för psykisk ohälsa och problem med muskler och leder.

Annons

– Kvinnor söker också återkommande vård på grund av att de inte får hjälp. Kanske beroende på att det inte finns kunskap om kvinnospecifika sjukdomar, säger Ingrid Osika Friberg.

Avhandlingen visar också att kvinnor uppsöker primärvården betydligt oftare än män, både när det gäller psykisk och fysisk ohälsa. Men inom specialistvården dominerar däremot äldre män. Det kan ha olika förklaringar, förklarar Ingrid Osika Friberg.

Ingrid Osika Friberg
Ingrid Osika Friberg, senior utredare inom jämställd hälsa och vård på Jämställdhetsmyndigheten.Foto: Stefan Andersson

– Många män söker inte vård fast de kanske borde göra det, och en del väntar för länge. Män har sämre kunskap om hälsa och hur man ska söka vård, säger hon och lägger till:

– Men det kan också vara så att män kräver specialistvård när de väl behöver den.

Ny svensk forskning, som fokuserar främst på socioekonomiska bakgrundsfaktorer, visar också att normalkostnaden för vård och läkemedel är högre hos kvinnor än män. Räknat på hela livet är prislappen omkring 2 miljoner kronor för män och 2,4 miljoner för kvinnor.

Annons

Vi har för lite ­kunskap om kvinno­specifika ­tillstånd och sjukdomar

Ingrid Osika Friberg

Forskat om skillnader mellan män och kvinnor

Ingrid Osika Friberg har även forskat på skillnader mellan män och kvinnor och vården vi får, oavsett om sjukdomen eller tillståndet är kopplat till kön. Studien “Tvättsäcksprojektet – genusskillnader in på bara skinnet” fokuserade på några hudsjukdomar som är lika vanliga hos båda könen. Den visade att män i större utsträckning fick ordination om ljusbehandling på hudkliniken där de även fick hjälp med insmörjning, medan kvinnor ordinerades att smörja sig själva i hemmet. En jämförande analys visade betydligt högre kostnader för männens behandling i offentlig vård och att kvinnors egenbehandling subventionerade männens behandling.

– Kvinnors obetalda arbete både i hemmet och i sjukvården är ett perspektiv som återkommer i flera studier. Kvinnor sköter sig själva utan att det kostar sjukvården, konstaterar Ingrid Osika Friberg som också har sett samma tendenser inom dialysvården, där kvinnor ofta hjälper till att sköta makens dialys vilket sparar stora resurser för den offentliga vården.

Annons

Tydliga ­skillnader ­mellan könen

  • Kvinnor konsumerar mer vård och kostar mer. Men de vårdar också sina män i det dolda, så de ­verkliga kostnaderna är inte alltid synliga.
  • Kvinnor får sämre vård än män och måste ofta överdriva sina symtom.Det forskas mindre på kvinnohälsa och mindre forskningsmedel går till kvinnospecifika sjukdomar.
  • Kvinnor söker mer vård för psykisk ohälsa och problem med muskler och leder jämfört med män.

Källor: Regeringskansliet, Ingrid Osika Friberg

Ett manligt fokus

Historiskt sett har man inte heller satsat några större forskningssummor på kvinnosjukdomar, och även idag finns det stora kunskapsluckor. En McKinseys-rapport från 2022 visar att endast en procent av internationella medel till forskning inom hälso- och sjukvård går till kvinnospecifika sjukdomar.

Men sedan 2015 har regeringen satsat på kvinnors hälsa och förlossningsvård, vilket har gett resultat när det gäller bland annat förlossningsskador. I samband med det har man också sett över forskningsbehovet på området kvinnohälsa, där det lämnats förslag på större satsningar på sjukdomar och hälsotillstånd som är vanligare bland kvinnor. Nästa steg är att regeringen ska ge ett uppdrag för att den föreslagna satsningen ska bli verklighet. Ingrid Osika Friberg menar att kvinnor historiskt har mött en vårdapparat där både forskning, läkare och läkemedelsbranschen har haft ett manligt fokus. Något som påverkar den vård som kvinnor får än idag.

Annons

– Tidigare gjordes mycket av forskningen enbart på män, sedan har man infört att det ska forskas på båda könen. Även om det var en viktig milstolpe, har man väl fortfarande delvis byggt vården på forskning som bara var på män, säger hon.

– Vi har för lite kunskap om kvinno­specifika tillstånd och sjukdomar. Men vi borde också veta mer om alla sjukdomar och folksjukdomar när det gäller kvinnor och män. För bortsett från de jämställdhetsproblem som existerar inom vården finns också stor okunskap om biologiska skillnader inom vissa sjukdomar, menar hon.

Inom exempelvis hjärtsjukvården har diagnostik, behandling och medicinering traditionellt utgått från en manlig norm.

– Kvinnor och män har delvis olika symtom och behöver olika typer av insatser från vården. Man har trott när man forskar att det som gäller för män gäller för alla. Men man måste ha kunskap om både kvinnor och män för att kunna ge bra vård, och där finns mycket kvar att göra, säger Ingrid Osika Friberg och tillägger att det har hänt mycket och går åt rätt håll.

Annons

– Men kunskap om både biologiska skillnader och jämställdhet behöver fyllas på redan i utbildning av alla som ska jobba inom vården.

Tidslinje

Några stora förändringar och genombrott kopplat till ­kvinnohälsa som skett genom åren.

1840-taletDen ungerske läkaren Ignaz Semmelweis kartlägger orsakerna till barnsängs­feber. Studien blir ett viktigt bidrag till kunskap om bakterier.

1937
Avgiftsfri barnhälsovård införs i Sverige. Genom barnavårdscentralerna förbättras hälsan hos barn och mödrar märkbart.

1965
P-piller kommer till Sverige, med ­betydligt högre hormon­doser än dagens varianter. 1969 upptäckes kopplingar till ökad risk för ­blodpropp som medförde att innehållet i pillren justerades.

1975
Den svenska abortlagen från 1975 ger alla kvinnor rätt till fri abort till och med den 18:e graviditetsveckan.

1999
Medicinska forskningsrådet tar fram ett ­policydokument där forskare behöver argumentera för sitt val av studie­population. ­Initiativ som sannolikt bidragit till att nyare forskning har bättre balans mellan könen.

2015
Regeringen presenterar en satsning på kvinnors hälsa och förlossningsvård som fortfarande pågår och som har gett resultat. Bland annat ­fokuserar man på endometrios, vesti­bulit, klimakteriebesvär, sköldkörtelproblem och förlossningsskador. Satsningen innehåller även åtgärder för ökad screening för bröstcancer och livmoderhalscancer.

2017
Preventivmedel blir gratis för alla under 21 år, som ett resultat av arbetet som inleddes två år tidigare.

2023
Regeringen sjösätter ytterligare initiativ som ska bidra till utvecklingen av en god hälso- och sjukvård för flickor och kvinnor. I fokus är mödrahälsovård och förlossning och insatser för en jämlik hälso- och sjukvård med fokus på sjukdomar som främst drabbar kvinnor.

Foto: TT och Stefan Andersson

Annons