SömnMindfulnessOnt i magenVätskebristHuvudvärk

Förklimakteriet – så vet du att du är i perimenopausen

30 mar, 2023 
Kvinna som fundersamt tittar ut.
Perioden innan vi haft vår sista menstruation brukar benämnas förklimakteriet. Då kan vi uppleva symtom som oregelbunden mens och vallningar. Här går vi igenom vad förklimakteriet innebär och hur du vet att du nått fasen.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Klimakteriet är en period i livet då äggstockarnas funktion förändras. Det kan ta sig uttryck i flera olika typer av symtom, som oregelbunden mens, vallningar, hjärndimma och sömnstörningar.

Men det är högst individuellt hur vi upplever perioden. En del människor märker ingenting alls, medan andra upplever så svåra symtom att de behöver hjälp att hantera dem.

VIDEO: Kvinnans livsfaser – från födsel till menopausBrand logo
VIDEO: Kvinnans livsfaser – från födsel till menopaus

Vad är förklimakteriet?

Förklimakteriet, eller perimenopausen, är en fas i livet då produktionen av hormonerna progesteron och östrogen sviktar i kroppen. De flesta kvinnor upplever då en mer oregelbunden mens som ett första tecken, om detta inte döljs av hormonella preventivmedel.

– Vi räknar med att perimenopausen börjar när man får oregelbunden mens. Innan dess märks äggstockarnas försämrade funktion på en sämre förmåga att bli gravid. Det brukar börja någonstans i 40-årsåldern, säger Mats Hammar, klimakterieforskare och professor emeritus i gynekologi och obstetrik vid Linköpings universitet.

Annons

Mensen kan bli mer riklig och komma tätare. Senare under fasen kan blödningarna i stället komma med glesare intervall, innan vi når den allra sista naturliga mensen, menopausen.

Medelåldern för menopaus är 51 år, men det finns kvinnor som har sin sista mens när de är 40 år och enstaka kvinnor som menstruerar fram tills de är närmare 60 år. Då vi inte haft mens på ett år vet vi att vi nått vår menopaus.

Oregelbunden mens första tecknet på perimenopaus

I genomsnitt har kvinnor oregelbunden mens i närmare 4 år före den sista menstruationen. Men detta skiljer sig mellan individer. Förklimakteriet kan pågå i upp till tio år innan menopaus.

– Det finns individuella skillnader. En del kvinnor har regelbunden mens i hela sitt liv och andra oregelbunden mens i hela sitt liv. Men överlag är uteblivna ägglossningar och oregelbunden mens det första tecknet på att folliklarna, äggblåsorna, börjar ta slut och försämras, säger Mats Hammar.

Annons

Vallningar och svettningar typiska symtom

Det mest typiska symtomet på klimakteriet är värmevallningar och svettningar.

– Ungefär 75–80 procent av alla kvinnor kommer att uppleva de här besvären, även om alla inte upplever dem i lika stor omfattning. Det är mer ett undantag att slippa vallningar och svettningar helt, säger Mats Hammar.

Vallningar och svettningar är vanligare efter menopausen, men kan även uppträda i förklimakteriet. När de uppträder i förklimakteriet har de en relation till långa uppehåll mellan ägglossningarna, alltså då hormonnivåerna är låga.

– Om det går ett par, tre månader mellan menstruationerna kan man uppleva vallningar och svettningar. Sedan försvinner det när mensblödningen kommer, för att sedan komma tillbaka igen om det åter blir ett långt uppehåll, säger Mats Hammar.

Mats Hammar, klimakterieforskare vid Linköpings universitet.
Mats Hammar är klimakterieforskare och professor emeritus i gynekologi och obstetrik vid Linköpings universitet. Foto: Thor Balkhed/Linköpings universitet

Andra symtom härleds till vallningar

Andra symtom man kan uppleva i förklimakteriet är sömnproblem, humörsvängningar, hjärndimma, nedstämdhet och hjärtklappning. Enligt Mats Hammar beror det sannolikt på vallningarna, och egentligen inte på själva hormonsvikten.

Annons

– Vid vallningar vaknar många framför allt på natten alldeles varma och svettiga. Det håller sedan på i några minuter och man kanske måste gå upp och svalka av sig. Indirekt kan det påverka sömnen om man vaknar flera gånger om natten helt genomblöt. Håller man på så natt efter natt blir man sliten och vid sidan av har man ofta mycket med det sociala och jobbet.

Symtom förklimakteriet (perimenopaus)

Enligt Mats Hammar finns det några symtom som har en säker koppling till förklimakteriet, och den hormonomställning som då sker i kroppen:

  • Mensrubbningar och vallningar.
  • Sömnbrist kopplat till vallningar och som i sin tur kan ge humörsvängningar och nedstämdhet.

Det finns också kopplingar mellan klimakteriet och torra ögon samt muskel- och ledvärk, men det är inte lika bekräftat i stora studier.

Källa: Mats Hammar, Linköpings universitet

Kan stress påverka förklimakteriet?

Stress har ingen inverkan på hur tidigt eller sent man kommer in i perimenopausen. Däremot kan stress påverka hur störd man blir av symtomen. I en studie vid Linköpings universitet har man sett att personer som har en bättre förmåga att hantera stress upplever lindrigare och färre övergångsbesvär.

Annons

– Hur påverkad man blir av symtomen hänger säkerligen samman med hur man mår och hur stressad man är, säger Mats Hammar.

Hormonella preventivmedel gör det svårare att avgöra

Oregelbunden mens i kombination med eventuella andra symtom som vallningar är ett tydligt tecken på förklimakteriet.

– Om kvinnan använder preventivmedel som stör blödningen blir det krångligare att avgöra. Men det går att mäta hormoner via blodprov för att se om besvären går att koppla till äggstockarnas försämrade funktion, säger Mats Hammar.

Kommer vi tidigare i klimakteriet nu än förr?

Det har talats om att puberteten kryper ned i åldrarna, i alla fall bland flickor. Bland annat har en dansk metaanalys från 2020 indikerat att den debuterat tre månader tidigare per årtionde på gruppnivå mellan åren 1977 och 2013. Forskarna tittade på bröstundersökningar av tiotusentals flickor. Däremot hade mensdebuten bara tidigarelagts med tre till fyra månader.

Annons

Innebär det här att även klimakteriet kan tänkas krypa ned i åldrarna?

Enligt Mats Hammar går folliklarna, äggblåsorna, åt hela livet ända från fosterstadiet. Detta oberoende av om de ”används” eller inte. De används till exempel mellan pubertet och menopaus, och de används inte under till exempel fostertiden, småbarnsåren, när man är gravid eller äter p-piller.

– Alltså spelar det ingen roll om puberteten kommer lite tidigare för hur länge man kommer fortsätta att ha mens. Den enda faktor som sticker ut förutom genetik (om mamma har tidig menopaus har döttrarna benägenhet till detta också) är rökning. Rökande kvinnor har i genomsnitt menopaus två år tidigare än icke-rökare, säger Mats Hammar.

Så kan du underlätta klimakteriebesvär

Det finns mycket man kan göra själv för att underlätta besvär som kan uppstå i förklimakteriet eller i övriga faser. Har man svåra besvär kan man även få hjälp av vården att utreda om hormonbehandling kan vara lämpligt.

  • Stressa ned.
  • Prioritera sömnen.
  • Minska intaget av koffein och alkohol.
  • Se över kosten.
  • Träning, framför allt styrketräning. Mats Hammar och hans forskargrupp på Linköpings universitet ligger bakom idén om att motion kan påverka övergångsbesvär. De var först i världen då de la fram detta på en världskongress 1990. De har även planerat, genomfört och publicerat den studie som för några år sedan visat på goda effekter av styrketräning på klimakteriebesvär.
  • Större fokus på återhämtning.

Här kan du läsa mer om de olika punkterna.

Foto: Shutterstock/TT & Thor Balkhed/Linköpings universitet

SE VIDEO: Vad är prematur menopaus?Brand logo
SE VIDEO: Vad är prematur menopaus?
Annons