SömnMindfulnessOnt i magenMunhälsaVätskebrist

Hjälp, jag är i klimakteriet – vad gör jag nu?

15 mar, 2023 
Emelie Isacsson
Kvinna i klimakteriet söker vård hos läkare
Vaknar du ofta i en svettpöl? Eller har du tillbringat ytterligare en natt sömnlös?
Då kan det vara dags att söka vård för dina klimakteriebesvär. Vi reder ut vart du kan vända dig.
– Det är inte så svårt att få bukt med besvären när man väl fått rätt hjälp, säger sjuksköterskan och barnmorskan Ida Knutsson.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons
Därför är viktuppgång vanligt i klimakterietBrand logo
Därför är viktuppgång vanligt i klimakteriet

Enligt en rapport från Socialstyrelsen, som har gjort en undersökning bland kvinnor i åldern 50–59 år, sökte 44 procent av kvinnorna råd eller vård för sina klimakteriebesvär. 60 procent vände sig till en gynekologisk mottagning, knappt 30 procent till en vårdcentral och en mindre andel hade fått råd eller vård hos en barnmorskemottagning.

Till barnmorskemottagningen kommer kvinnor när det är dags för gynekologisk cellprovprovtagning – och det är inte ovanligt att barnmorskan får frågor om klimakteriet i samband med besöket.

– Det kan också kännas som en låg tröskel att ringa sin barnmorska om man upplever klimakteriebesvär eller har funderingar, eftersom man har varit mycket hos barnmorskan genom åren, säger Ida Knutsson, verksamhetschef på Capio vårdcentral Helsingborg Olympia och utbildad sjuksköterska och barnmorska.

Annons

Barnmorskan kan ge egenvårdsråd

Barnmorskan kan utifrån patientens besvär bekräfta att hon är i klimakteriet samt erbjuda en gynekologisk undersökning och titta på hur slemhinnorna i underlivet ser ut.

– En barnmorska kan ge egenvårdsråd och rådgivning om kost, motion och tobaksbruk, som ett litet hälsosamtal, till den som har lindriga besvär. Det finns också kosttillskott att prova, men vi kan inte ge råd om specifika kosttillskott.

Kvinnans livsfaser – från födsel till menopausBrand logo
Kvinnans livsfaser – från födsel till menopaus

Utifrån patientens beskrivning av sina symtom kan det bli aktuellt att söka läkare, antingen på vårdcentral eller gynekologisk mottagning. Hur vården ser ut och vem som bär uppdraget kan skilja sig från region till region.

– Är det hyfsat normala klimakterietillstånd så ska distriktsläkaren på den vårdcentral man går till kunna ombesörja det. Hen ska också kunna göra en gynekologisk undersökning om man till exempel har besvär med torra slemhinnor i underlivet.

Annons

De flesta patienter i klimakteriet som kommer till vårdcentralen har problem med svettningar, vallningar och sömnstörningar.

– Det är också de symptomen som vi medicinskt behandlar, säger Ida Knutsson.

Läkaren går igenom hälsohistorien

Hon upplever att vårdgivarna inte alltid har så bra koll på behandlingsutbudet, men att patienterna ofta är pålästa och har en bra bild över hur de önskar bli hjälpta. Många börjar en hormonbehandling med östrogen, ofta i kombination med gestagena hormoner, och det finns exempelvis som tabletter eller plåster.

– Hormonspiral kan skydda livmoderslemhinnan när man står på östrogenbehandling så den kan man behålla och byta ut enligt given tidsintervall. Det finns också lokal hormonbehandling för torra slemhinnor: tablett eller salva som förs in i slidan. Det finns även en silikonring som man kan sätta i slidan som utsöndrar hormoner och ska bytas var tredje månad. Det handlar om att hitta en behandling som vi tror på, och som framför allt kvinnan verkar tro på, och sedan utvärdera om det fungerar.

Annons

Innan en hormonbehandling sätts in görs en så kallad anamnes, en genomgång av patientens hälsohistoria, för att se så att det inte finns några risker med att sätta in en behandling.

– Kvinnor i klimakteriet är en lågt prioriterad grupp som ofta har svårt att hitta rätt hjälp, men det är också en grupp som blir hjälpta av behandling ganska snabbt. Inom ett par veckor efter behandlingsstart brukar livet vända för många. Det är inte så svårt att få bukt med besvären när man väl fått rätt hjälp, säger Ida Knutsson.

Vem kan hjälpa till med vad?

Barnmorskan: Kan informera om klimakteriet och erbjuda ett hälsosamtal. Kan ge rådgivning om egenvård, vad gäller till exempel kost, motion och tobaksbruk. Kan göra en gynekologisk undersökning och cellprovtagning.

Vårdcentralen/distriktsläkaren: Gör en genomgång av patientens hälsohistoria och kan ge medicinsk behandling. Oftast kan läkaren också göra en gynekologisk undersökning vid problem med exempelvis torra slemhinnor.

Gynekologen: Är expert på underlivet och underlivsorganen och kan göra en gynekologisk undersökning för att utesluta sjukdomar och avvikelser. Kan ge medicinsk behandling och exempelvis ge råd om fertilitet i övergångsåldern.

Viktigt med gynekologisk undersökning

Många kvinnor med klimakteriebesvär väljer att vända sig till en gynekologisk mottagning. Hilde Löfqvist har jobbat som öppenvårdsgynekolog i trettio år och mött många kvinnor i klimakteriet. En gynekolog arbetar med kvinnans hälsa i alla åldrar och hon menar att en gynekolog därför har stor erfarenhet om den kvinnliga utvecklingen i livets alla skeden.

Annons

– Först måste vi konstatera att det är klimakteriet som spökar och ingenting annat. En gynekolog kan bland annat titta på livmoder, äggstockar och slemhinnorna i slidan. Vi har oftast väldigt bra hjälpmedel, till exempel ultraljud om det skulle behövas, och kan skilja det normala från det sjukliga. Det är bra att komma till en gynekolog som kan konstatera att livmodern ser normal ut, eller om den till exempel är förstorad, säger hon.

Ida Knutsson och Hilde Löfqvist
Ida Knutsson, sjuksköterska och barnmorska, och gynekologen Hilde Löfqvist.

Ofta får hon också svara på frågor om fertilitet, om man kan bli med barn i övergångsfasen när menstruationen börjar bli oregelbunden.

Enligt Hilde Löfqvist är det viktigt att göra en gynekologisk undersökning innan en hormonbehandling sätts in, speciellt om man inte har gjort en sådan undersökning på länge. Hon håller med sjuksköterskan och barnmorskan Ida Knutsson om att det sedan inte behöver vara särskilt svårt att få bukt med klimakteriebesvären, speciellt inte om hormonbalansen återställs. Sedan kan det förstås finnas andra faktorer som kan påverka måendet.

– Kvinnan går igenom mycket i klimakteriet och det påverkar ofta hennes sociala och psykiska hälsa. Det krävs ganska mycket av kvinnan i dag och det kan behövas flera som lyssnar. Man kanske behöver hjälp med stresshantering av en samtalsterapeut eller stresscoach, och då får man söka sig till en sådan, eller till en sexolog om man behöver sexrådgivning.

Foto: TT/Shutterstock, Jeff Flindt, privat

Annons