SömnMindfulnessOnt i magenMunhälsaVätskebrist

Buller allt värre folkhälsoproblem: Så skyddar du dig

11 maj, 2023 
AvBirgitta Lindvall Wiik
Kvinna som sitter och jobbar på balkongen håller för sina öron
Buller ökar nivåerna av stresshormon i kroppen och för personer med hörselskada kan bakgrundsljud bli en plåga. Forskaren Göran Pershagen svarar på åtta frågor om bullrets inverkan på oss människor.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Buller är ett växande folkhälsoproblem. Det kan göra oss hörselskadade men är också orsak till stress, sömnproblem och hjärt-kärlsjukdomar, sannolikt även till fetma och diabetes typ 2.

– Trots detta väljer Sverige att gå emot WHO:s rekommendation att sänka riktnivåerna för högsta tillåtna buller. Här har vi i stället höjt den övre gränsen, säger Göran Pershagen som forskar om bullrets skadliga inverkan på människor och tipsar om hur vi kan skydda oss.

Vad är buller?

– Det är ljud som upplevs negativt. På en konsert kan vissa uppleva musiken och ljudnivån som störande, andra upplever den som njutbar. Det är en personlig fråga. Men även njutbart ljud kan ge upphov till en hörselskada, säger Göran Pershagen, överläkare och professor vid Karolinska institutet, som i sin forskning fokuserar på hälsorisker förknippade med buller.

Vilka ljud kan ge hörselskador?

– Starkt buller och riktigt starka, plötsliga ljudtoppar som pistolskott eller fyrverkerier. Men minst lika farligt för oss är buller som inte är så starkt men som vi utsätts för under långa perioder.

Brown noise och pink noise – så kan det hjälpa dig att sova bättreBrand logo
Brown noise och pink noise – så kan det hjälpa dig att sova bättre

Vilken hälsopåverkan har långvarigt buller?

– Det orsakar stress, sömnsvårigheter och i förlängningen kan det ge oss högt blodtryck och olika typer av hjärt-kärlsjukdomar, övervikt och fetma samt diabetes typ 2. Vi kan mäta högre nivåer av kortisol, som är ett stresshormon, hos personer som utsätts för buller. Buller under sömnen vänjer vi oss aldrig vid. Dagtid kan vi lära oss att tolerera det ständiga oljudet, men det betyder inte att det är ofarligt då heller.

Annons

Vilken sorts buller är värst?

– Buller från flygplan har visat sig vara mest störande, men även vägtrafikbuller och spårtrafikbuller gör oss sjuka. I flerbostadshus är grannars musik och stök också störande, liksom fläktbuller om det exempelvis ligger en restaurang i bostadshuset. I större städer är det svårt att hitta ett kvarter utan skadligt buller.

Ett flygplan i luften
Buller från flygplan har visat sig vara mest störande.

Har vi bullerfria miljöer? Var kan vi lyssna på tystnaden?

– I fjällvärlden är det så tyst att tystanden kan upplevas öronbedövande. Men där bor ju inte så många människor. De flesta av oss bor i städer som hela tiden förtätas. Och fler och fler utsätts för skadligt buller. Det finns bostadsområden som har störningar från såväl vägtrafik som spårvägstrafik och flyg, det är nästan outhärdligt att vistas i en sådan miljö. Det handlar om nybyggnation som uppförts för att skapa fler bostäder. Det är också på grund av bostadsbristen som vi i Sverige går tvärt emot Världshälsoorganisationens egna riktvärden för buller. Rådet är att snarare sänka accepterade nivåer. I Sverige har vi höjt riktvärdena.

Annons

Vad säger forskningen om buller?

– Den visar entydigt att buller är ännu skadligare än vad vi tidigare har trott. WHO tycker att högsta tillåtna bullernivå från vägtrafik invid ytterfasad ska vara högst 50 decibel. I Sverige har vi höjt gränsvärdet till 60 decibel vid nybyggnation och när det gäller mindre lägenheter accepteras värden upp till 65 decibel, vilket är helt förkastligt. Riktvärdena är för högt satta, man borde aldrig ha släppt på de tidigare värdena. I takt med att det kommer mer data om de negativa hälsoeffekterna tror och hoppas jag att man sänker riktvärdena igen. Bullret skapar både enskilt lidande och stora samhällskostnader.

Det här kan du själv göra för att undvika buller

  • Försök undvika att bosätta dig på ställen där det är väldigt bullrigt, om det är möjligt.
  • Bullerisolera bostadens fönster med tjockare glas. I vissa städer subventionerar kommunen ett sådant fönsterbyte.
  • Ha ditt sovrum på den tystare sidan av bostaden.
  • Köp lågbullrande hushållsmaskiner.
  • Använd lågbullrande däck till din bil.
  • Sov med öronproppar för att minska exponeringen av buller.
  • Använd hörselkåpor om du arbetar i en bullrig miljö.
  • Lyssna inte på musik i lurar mer än högst två timmar i sträck, tänk på att inte öka ljudvolymen om du vistas i bullriga miljöer. Det kan vara skadligt för din hörsel.
  • Undvik att utsättas för det allra högsta ljudet vid exempelvis konserter. Undvik att stå närmast högtalaren.
  • Ladda hem en app och mät bullernivåerna hemma och på jobbet. Med den håller du enkelt koll på om du lever ditt liv i en acceptabel bullernivå. Ett exempel på en app är Arbetsmiljöverkets app Buller.
Annons

Vilka är känsligast för bullrets effekter?

– Barn är särskilt känsliga. Deras hjärna är under utveckling och de får både inlärningssvårigheter med sämre läsförståelse och minne om de utsätts för det ständiga bullret. Även människor med hörselskador drabbas hårdare. Om man redan har en hörselskada gör det störande bakgrundsbullret att det blir ännu svårare att uppfatta tal och det blir stressande. Hörselnedsättningar är vanligare ju äldre vi blir och därför drabbas äldre personer också mer.

Är det farligt att leva sitt liv med lurar i öronen?

– Många unga går ständigt runt med hörlurar och det är en riskfaktor som kan vara hörselskadande. Detta gäller i synnerhet om man lyssnar på musik i bullriga miljöer, som tunnelbanan, och därför ökar ljudvolymen. Då kan ljudnivån bli hörselskadande. Innan dess finns också risken att drabbas av tinnitus, alltså öronsus. Dessa tillstånd är ofta övergående men kan i värsta fall bli permanenta.

Foto: TT/Shutterstock, privat

Annons