Reumatikern Therese smärtfri med "nervsystemsreglering"
Från ett liv i rullstol, präglat av värk, till smärtfri yogalärare. Reumatikern Therese Lögdahl har själv hittat verktygen som hjälper hennes kropp i balans. Det kallas nervsystemsreglering och handlar om att medvetet påverka automatiska reaktioner i oss.
Therese har levt med smärta sedan hon var tio år och har tillbringat många år fram och tillbaka på sjukhus. I bagaget har hon åtta olika diagnoser, bland annat de reumatiska sjukdomarna SLE, Sjögrens syndrom och Antofosfolipidsyndrom.
Skulle inte kunna jobba eller få barn, löd läkarnas dom
– När jag var liten satt jag i rullstol. Från tidig ålder fick jag höra att jag aldrig skulle kunna skaffa barn. Att jag förmodligen inte skulle kunna jobba. Hela tiden drömmar som släcktes. Men så kände jag att jag behöver inte lyssna på det här, jag kan testa hur det går, så får vi se.
Idag har hon tre barn och en stor del av både smärtupplevelsen och den kroniska tröttheten har minskat. Det finns till och med dagar där hon känner sig helt smärtfri. Mycket tack vare sitt personliga sökande efter kunskap och alternativa vägar. Bland annat har hon rest till Indien och Tibet för att förkovra sig inom yoga och meditation, men hon har också gediget läst på inom beteendevetenskap, trauman och smärthantering. Efterhand märkte hon vilka praktiker som fungerade och satsade på att utveckla sin kompetens inom dem.
Balanserar kroppen med nervsystemsreglering
Mest hjälpt har hon blivit av så kallad nervsystemsreglering. Vid förändringar i omgivningen ska vårt nervsystem kicka in och reglera kroppens reaktioner efter situationen. Efter en anspänning ska det sedan själv kunna lugna ner sig och ge oss känslan av ro och trygghet. Men när nervsystemet blir obalanserat kan det inte pendla mellan aktiverat läge och viloläge, förklarar Therese.
Vad är nervsystemsreglering?
En del beskriver det som ett sätt att lära sig hur vi medvetet kan påverka automatiska reaktioner i oss. Blir vi mer uppmärksamma på vad som händer i kroppen så kan vi bland annat lära oss att stanna upp i tid, innan vi får större stressreaktioner till exempel. Det handlar mycket om närvaro och medvetenhet.
Vanligtvis orsakas detta av upprepad eller långvarig aktivering, på grund av exempelvis trauma, stress eller som för Therese – sjukdom. Resultatet blir ofta låg ork och oroskänslor av olika grad, i svåra fall kan det resultera i utbrändhet, PTSD och ångest. Det kan också skapa rent kroppsliga låsningar.
Genom nervsystemsreglering försöker man bryta den överaktivitet eller underaktivitet som nervsystemet har fastnat i. Hur man nervsystemsreglerar beror på om aktiviteten i nervsystemet behöver ökas eller sänkas. Det finns många olika sätt att göra detta på, vissa är mer fysiska, andra kan göra stor skillnad med hjälp av mycket små rörelser, meditation och andningstekniker, säger Therese.
Ibland vet man inte ens om att man har ett ”trauma” kopplat till ett visst rörelsemönster – men kroppen minns och gör oss vaksamma i liknande situationer, även de som inte alls är farliga.
– När en rörelse eller position utlöser ett obehag, vill man bygga kapacitet i den rörelsen genom att röra sig i samma mönster, men på ett annorlunda sätt. Oftast med mindre, mjukare rörelser, pendling in och ut ur obehaget och med mycket lyhördhet kring känslorna.
Genom att jobba med rörelsen både kognitivt och fysiskt hjälper man kroppen att återbygga trygghet i de aktuella lägena, dels på mattan, men också utanför. Man skapar helt enkelt nya synapser i hjärnan som förändrar relationen till rörelsen och så småningom kan man kan göra den större och större. Vissa rörelser skapar också flöden i såväl lymfa som bindväv, muskulatur och blodcirkulation, vilket hjälper till vid viss typ av läkning.
Efter alla år har Therese nu verktyg som hon både snabbt och enkelt kan ta hjälp av när något är överväldigande och orosamt. En paus för att känna in kroppen, beskriver hon det som. Vissa övningar kan man göra i vardagen, andra behöver man en yogamatta för. Även om hon tycker att det är viktigt och skönt att ta sig tiden för långa sessioner behöver hon dem inte längre på samma sätt. Istället ser hon de återkommande, små verktygen som viktigare för att få regelbunden återhämtning under dagarna.
Idag påverkas hon väldigt lite av smärtan i vardagen och den smärta som kommer på besök tar inte över hennes liv.
– När jag gör de här övningarna, underhåller mig själv och kommer ur olika stressmönster så är jag mer energifylld, vilket minskar tröttheten, smärtan och spändheten.
Trauman behöver inte alltid vara så stora
Exakt varför Therese drabbats av reumatiska sjukdomar vet man inte, men det finns i släkten. Forskning har också visat kopplingar mellan svåra trauman och kroppsfunktioner som helt stängs av. Själv tror hon att sorgen efter morfadern, som dog i samma veva som sjukdomarna bröt ut, kan ha varit en bidragande faktor.
– Ett trauma kan vara så mycket mer än enbart jättestora händelser, utan också att man känner sig överväldigad av en situation som känns ohanterbar. Som ett dödsfall, förklarar hon.
Therese har också celiaki, vilket ofta hänger ihop med reumatiska sjukdomar. Som barn var hon ännu odiagnosticerad och hon funderar också på om hennes glutenintag har sänkt immunförsvaret och varit en bidragande orsak.
Under åren har läkarna menat att det saknats tillräckliga bevis för samband mellan hennes kosthållning och de kroppsliga upplevelserna. Men Therese märker själv stor skillnad på måendet och energinivåerna när hon råkar få i sig gluten eller för mycket socker.
Även om hon tidvis upplevt att hon mötts av skepticism är hon tacksam för den hjälp läkarna gett henne på de vetenskapliga grunder de haft att förhålla sig till. Hon är tydlig med att framhålla att det allra bästa är en koppling mellan vård och att våga vara sin egen detektiv.
"Jag kan förändra väldigt mycket själv"
– Allt det här har gett mig kraft och mod och insikt i att jag kan förändra väldigt mycket själv. Att vi människor är inte låsta i en diagnos eller en upplevelse i kroppen, avslutar Therese.
Enkel nervsystemsreglering i vardagen
Ju mer vi jobbar med vagusnerven genom olika övningar, desto lättare skickas signalerna till hjärnan, säger Therese. För vissa kan träning eller ett kallbad göra susen, men här ger hon några andra, mer lågintensiva tips.
1. Stanna upp och reflektera
Ge dig själv tid i vardagen, andrum att reflektera, framför allt efter omskakande saker. Hur känns kroppen just nu? När vi får in medvetenhet förändras jättemycket. Att lägga en hand på magen eller bröstet (om man känner sig trygg i det) kan hjälpa till att känna medvetenhet i ens egen kropp och lyssna inåt.
2. Sucka!
Gör tre djupa, ljudliga suckar eller hummande. Vid en stressreaktion håller vi ofta luften inne vilket påverkar, och till och med stänger av, delar av hela vårt system. Då kan det vara värdefullt att göra just tvärtom, att släppa ut både rent ”visuellt” och spänna av i magen, käkarna och så vidare. Det jobbar dessutom med vagusnerven som är starkt förankrad kring alla våra organ. När den får vibrera av ett ”aaah”, så aktiveras den och då kan vi lättare gå ner i ett parasympatiskt nervsystem, vilket aktiveras när kroppen är i vila.
3. Skaka av dig
För att snabbt komma ur en överväldigande upplevelse: Gå snabbt upp på tå och snabbt ner på hälarna så att det vibrerar i kroppen. Upprepa några gånger. Skakningar och vibrationer är extremt lugnande, men hjälper oss också att reglera nervsystemet och komma tillbaka till parasympatiskt nervsystem istället för flykt och rädsla.
4. Ifrågasätt din trötthet
Hur är jag trött – varför? Det finns många former av vila vi kan behöva. Är det fysiskt, emotionellt eller socialt? Det är viktigt att fylla på rätt depåer. Många tror att det bara är sömn som behövs, men det finns så otroligt mycket mer vi kan göra.
Vad säger forskningen om nervsystemsreglering?
Hur reglerar egentligen nervsystemet inflammation och fysiska stressreaktioner? Vi bad en forskare förklara.
Nervsystemet håller många av kroppens funktioner i balans, vilket hjälper att hålla oss aktiva och friska. I alla organ finns det nerver som känner av och styr aktiviteten och det hela samordnas av hjärnan.
Vagusnerven, som Therese pratar om, är en av många sådana nerver som samspelar med övriga nervsystemet och kroppen. Den är bland annat involverad i att reglera inflammatoriska processer och vår ämnesomsättning. Just nu pågår det mycket spännande studier på detta, förklarar Peder Olofsson vid Karolinska Institutet, som forskar i hur nervsignaler reglerar inflammation.
Forskning om vagusnerven
– På senare tid har det blivit tydligt att signaler i vagusnerven deltar i regleringen av immunsystemet. Det har gjort att man genomfört kliniska studier med elektrisk stimulering av vagusnerven för behandling av sjukdomar som karaktäriseras av överdriven inflammation, exempelvis reumatism och inflammatorisk tarmsjukdom. Vissa patienter upplevde mycket god hjälp av detta. Just nu pågår i USA studien ”Reset-RA” som är en randomiserad och kontrollerad studie för att undersöka om denna behandling verkligen är verksam för ett större antal patienter eller inte.
– Men vagusnerven är en komplex nerv och endast en av många komponenter i den autonoma regleringen av kroppsfunktioner. Forskningen är endast i begynnelsen av att förstå de mekanismer som är kärnan i dess funktion. Ett stort antal studier av hur nervsignaler reglerar inflammation och metabolism – och andra funktioner – pågår världen runt.
Kan "tjuvkoppla" system som fungerar mindre bra
Allt det här kan innebära spännande möjligheter för framtiden, menar Peder Olofsson.
– Eftersom nerver signalerar med elektricitet kan det bli möjligt att använda elektronik för att ”tjuvkoppla” system som fungerar mindre bra eller på oönskat sätt. Eftersom störningar i inflammation och metabolism ligger bakom ett mycket stort antal vanliga sjukdomar är det viktigt att kartlägga de nervreflexer som reglerar dessa funktioner så att vi i framtiden förhoppningsvis kan utveckla behandlingar och teknik som hjälper oss att leva långa aktiva och friska liv.
Fler studier behövs
Som forskare kan han dock inte svara för effekten av av egenstimulering av den typ Therese säger varit till stor hjälp för henne, då det än så länge finns för lite studier på ämnet.
– Vi använder oss av noggrant utprovade modellsystem och kliniska studier som vi undersöker i stor detalj. Nervsystemsreglering och egenstimulering av vagusnerven är mycket vida begrepp och innefattar ett brett spektrum av möjliga åtgärder. Om och i så fall hur aktivering av specifika nervreflexer är fördelaktigt eller inte i olika situationer behöver vi betydligt mer vetenskapliga studier för att bestämma.
Foto: Sara Halunen, Alexander Donka