Alzheimer: Personlighetsdragen som kan öka och minska risken
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och den som drabbas får ofta svårt att minnas sådant som skett nyligen, att uttrycka sig i tal och skrift samt att hitta i välbekanta miljöer.
Man vet ännu inte vad orsaken till sjukdomen är, men man vet att man får en onormal spridning och ansamling av proteinerna amyloid och tau i hjärnan, vilket gjort att man kunnat dela in Alzheimers sjukdom i fyra undergrupper.
Samband mellan personlighetsdrag och Alzheimer
Nu visar en amerikansk studie publicerad i Biological Psychiatry på ett samband mellan två personlighetsdrag och Alzheimers sjukdom, rapporterar Aftonbladet.
Det ena personlighetsdraget är neuroticism. Det kännetecknas av en tendens att lätt oroa sig, vara känslig för stress, att övertänka, en känslighet för kritik från andra och låg självkänsla.
Det andra personlighetsdraget är samvetsgrannhet. Det kännetecknas av att man är ordentlig, målinriktad, organiserad, plikttrogen och ansvarsfull.
Det samband forskarna såg var att fler personer med en hög grad neuroticism och en låg grad samvetsgrannhet hade tecken på Alzheimers sjukdom i hjärnan. De personer som i stället hade en låg grad neuroticism hade inte det i samma utsträckning.
Forskarna bakom den nya studien har kombinerat data från en stor studie av åldrandet med att slå samman resultat från 12 andra studier och gjort en så kallad metaanalys. Sammanlagt inkluderar studierna 3 000 deltagare.
Se också – Forskare: Covid-19 kan ge symtom som liknar alzheimer
Orsaken till att personligheten spelar in är ännu oklar
Geir Selbæk, professor vid universitetet i Oslo och forskningsledare vid Norges nationella kompetenscentrum för åldrande och hälsa, tycker att den nya studien är intressant. Det säger han till tidningen vg.no.
Han berättar också att det varit känt sedan tidigare att en hög grad neuroticism och en låg grad av samvetsgrannhet ökar risken för demens. Det finns många teorier kring varför, men ännu inget svar. Ärftlighet kan vara en faktor.
– Mer sannolikt är att vissa personlighetsdrag bidrar till att bygga motståndskraft mot Alzheimer och andra hjärnsjukdomar. Det vill säga att man kan ha förändringar i hjärnan utan att man upplever symtom. Det är samma som vi tror är orsaken till att hög utbildning skyddar mot demens, säger Geir Selbæk.
Personlighetsdrag har också ett samband med våra beteenden, vilket han lyfter som en annan trolig orsak.
– Tidigare studier har visat att personer med hög grad av neuroticism och låg grad samvetsgrannhet oftare drabbas av depression, högt blodtryck, fetma, rökning, fysisk inaktivitet och lägre utbildning. Alla de här faktorerna är också var och en för sig riskfaktorer för demens, säger Geir Selbæk.
Omvänt så har personer med högre samvetsgrannhet ofta en sund livsstil, vilket i sin tur skulle kunna bromsa åldrandet.
Går i viss mån att förebygga Alzheimer och demens
Om det är så att det handlar om sättet vi lever på så tror forskarna bakom studien att fynden eventuellt skulle kunna leda till att man till viss del skulle kunna förebygga sjukdomen genom särskilda insatser för personer med hög grad av neuroticism där man uppmuntrar till livsstilsval som kan förebygga demens.
Det är givetvis svårt att förändra sin personlighet, men det går att minimera flera av de 12 riskfaktorerna för demens som tagits fram av en internationell forskargrupp och publicerats i The Lancet. Dessa är:
- Låg utbildning
- Högt blodtryck
- Hörselnedsättning i åldern 45 till 65 år
- Rökning
- Fetma
- Depression
- Fysisk inaktivitet
- Diabetes
- Brist på social kontakt hos personer över 65 år
- Överdriven alkoholkonsumtion
- Traumatisk hjärnskada
- Luftföroreningar
Källa: Aftonbladet, vg.no, Biological Psychiatry, The Lancet
Foto: TT