SömnMindfulnessOnt i magenMunhälsaVätskebrist

Efter år av oro insåg Isabella att hon led av hälsoångest

14 apr, 2023 
Isabella Lindholm Harbrecht och kvinna som googlar
Isabella var allvarligt sjuk, ibland flera gånger om året. Trodde hon själv i alla fall. Det var först när hon förstod om att det ”enda” hon led av var hälsoångest som hon blev frisk. Nu vill hon hjälpa andra.
– Vården måste våga ställa frågan. Annars är det väldigt svårt för en person att komma till insikt.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Mellan en till fem procent av Sveriges befolkning beräknas lida av hälsoångest i någon form. Den exakta siffran beror på hur man ställer frågan och var man drar gränsen mellan hälsoångest och mildare former av ökad oro för hälsan, vilket kan vara svårt eftersom det också är en subjektiv upplevelse.

Hos vissa visar sig oron genom ett undvikandebeteende, exempelvis att dra sig för hälsoundersökningar eller att läsa om sjukdomar. Men för de flesta ger den uttryck genom krav på försäkrande ifrån vården, överdrivet förebyggande – och inte minst, ett stort behov av kontroll.

Se sex tecken på hälsoångestBrand logo
Se sex tecken på hälsoångest

– Jag har alltid tänkt att jag är en hypokondriker, men inte haft så mycket insikt i vad det egentligen innebär, mer än att jag har varit medveten om att jag ringer lätt till läkarna. Jag har ju trott att det är så man löser problemet, sin oro, att få beskedet att det är ingenting, då har jag kunnat slappna av, berättar Isabella.

Annons

Som många andra med hälsoångest levde hon egentligen ett väldigt friskt liv, men så fort hon fick någon känning började tankarna spinna igång: ”Tänk om det är något”. Råkade hon i samma veva scrolla förbi en artikel om ämnet, så var paniken ett faktum.

Isabella Lindholm Harbrecht

Ålder: 34 år.

Bor: Utanför Vetlanda.

Gör: Journalist och författare.

Familj: Man och två barn.

Hälsoångesten eskalerade när hon fick barn

Isabella lärde sig leva med sin oro, även om den fanns hela tiden där. I perioder upptog den hela hennes tankeverksamhet. Men det var först när hon fick barn som det hela verkligen började eskalera.

– Då lever man inte bara för sin egen skull längre. Man är plötsligt väldigt viktig i någons liv. När det var som värst då gick jag runt med en övertygelse om att jag inte hade så lång tid kvar. Det påverkar ju ens förhållningssätt till omgivningen, exempelvis när jag nattat barnen och inte kunnat njuta av det för att jag legat och tänkt att snart har de ingen mamma mer.

Annons

Men så plötsligt ramlade hon för några år sedan över information om begreppet hälsoångest, ett ord hon knappt hade hört innan. Det gav henne en helt ny insikt i vad det egentligen var hon brottades med och hur det tett sig för henne. Plötsligt kunde hon se tillbaka och förstå varför hon har varit i svackor. Det förändrade allt.

Nytt förhållningssätt till oron

Idag har Isabella ett helt annat förhållningssätt till sin oro, som gör att hon inte låter tanken ta över på samma sätt som förr. Det anmärkningsvärda är just att hon inte gått i någon form av terapi, utan den stora skillnaden kom av själva insikten och det tillhörande insamlandet av kunskap om tillståndet, vilket har gett henne ett helt annat lugn.

– Insikten är det första man måste ha för att kunna må bättre, tror jag. Men just den här ångesten kan te sig så extremt olika, så för vissa kan det absolut behövas någon form av behandling.

Annons

Varför drabbas vissa av hälsoångest?

Forskningen säger att det kan vara ganska svårt att fullt ut få en förklaring till varför man har drabbats, men att vissa genetiska faktorer spelar in. Ofta i kombination med livserfarenheter, exempelvis av allvarlig sjukdom. Man ser också samband med kontrollbehov och perfektionistiska personlighetsdrag. Många som lider av hälsoångest har även andra former av ångestproblematik, så även Isabella.

– Jag skulle beskriva det som att jag alltid haft ett lite oroligt personlighetsdrag. Jag har haft ångest i perioder genom livet, och även gått i terapi för det. Nu i efterhand kan jag ju förstå att där spökade min hälsoångest säkerligen. Fast det förstod jag ju inte då.

Skämta inte om hypokondri

Forskarna har också i många fall sett samband med att växa upp med en oroligt lagd förälder. Under hela hennes uppväxt har Isabellas pappa lidit av hälsoångest och oro, vilket man inom familjen skämtat om: ”Men han är ju en sådan hypokondriker”.

Annons

– Med all ny kunskap så vet jag ju att det inte är något man ska skämta om egentligen, det här är ju en allvarlig ångest. Nu kan jag förstå hur dåligt min pappa säkert också har mått genom åren.

Förälder med hälsoångest – att inte överföra oron

Just att inte överföra sin oro till sina barn är något Isabella arbetar mycket med. Även om hon ibland varit orolig inombords har hon gått in i en slags roll, som den trygga föräldern.

– Men jag är väldigt besluten om att jag vill prata mycket med dem om just ångest och hur det kan funka. Det är sådant jag känner att min generation inte fick som barn, som säkert hade hjälpt mycket, tror jag. Ångest är ju något väldigt naturligt som alla kommer att erfara någon gång i livet.

En ganska vanlig reaktion från omgivningen att man vill hjälpa till med en lösning på problemet: ”Du kanske ska gå regelbundet och kolla det här”. Men det blir bara som ett plåster, samtidigt som ångesten kan leva vidare, menar Isabella.

Annons

Önskar att vården oftare ställde frågan

Under sina många vårdkontakter har hon blivit bra bemött, men önskar i efterhand att någon hade uppmärksammat henne på sin återkommande oro. Många av de andra drabbade som Isabella intervjuat i boken säger samma sak, ingen har sett sambanden eller vågat lyfta ämnet. Synd, för det skulle både vården och personen i fråga gynnas av.

– I efterhand så kan jag ju se tillbaka på vissa bemötanden och tänka att de förstod nog att jag hade hälsoångest. Man måste våga ställa den där frågan. Annars är det väldigt svårt för en person att komma till insikt. Men det är en känslig balansgång. Alla är inte mottagliga, men kanske kan man så ett frö, säger Isabella.

När corona – som gav en hel värld hälsoångest – kom kände Isabella från start att det här var det inte ens lönt att försöka kontrollera.

– Det var för stort och ogreppbart. Jag kände bara att ”Nu blir det som det blir”.

Annons

Lite paradoxalt egentligen, men samtidigt kanske också ett friskhetstecken.

– Jag har lärt mig hur stor påverkan våra tankar har på vårt mående. Nu när jag får en sådan här tanke låter jag den finnas där och sen försvinner den till slut. Att vara i nuet hjälper mig jättemycket. Herregud, jag har fått det här livet. Jag är frisk. Jag ska njuta av det och försöka leva fullt ut. Det är som om jag fått ett nytt förhållningssätt till livet – jag tänker inte låta ångest och rädslor få hindra mig.

Bok Livet med hälsoångest

Avsaknaden av gedigen men samtidigt lättillgänglig information på ämnet fick ­Isabella att skriva boken Livet med hälsoångest (Lava förlag), där hon inter­vjuar läkare, psykologer, forskare och andra ­drabbade.

Terapimetoder för dig som lider av hälsoångest

De vanligaste behandlingarna som finns att tillgå är KBT och ACT, som båda grundar sig i att acceptera och möta tankarna och ångesten istället för att försöka fly. De skiljer sig dock lite åt:

KBT är uppbyggt i förhållande till diagnosen, med exponering och symtomstegring – att träna på att stå kvar i obehaget.

ACT är en vidareutveckling av KBT, men har inte fokus på symtomdämpning, utan utgår ifrån acceptans och kontakt med upplevelsen. Fokus ligger på vad man vill fylla livet med, även om det är jobbigt.

Foto: Elin Rantatalo/TT

Annons