Test: Är du hypokondriker? – allt du behöver veta om hälsoångest
Hälsoångest, eller hypokondri, är en psykiatrisk diagnos som ställs när rädslan för sjukdom blir en sjukdom i sig. Det har blivit en term många slänger sig med för att vara roliga, eller för att överdriva hur mycket vi bryr oss om vår hälsa.
Men det är ett tillstånd som kan orsaka allvarliga psykiska besvär. Inte sällan ger det även koncentrationssvårigheter och en påverkan på relationer med nära anhöriga, som ofta är dem man söker sig till för lindring av oron.
Det kan också te sig i form av fysiska symtom, som huvudvärk, muskelvärk eller en enorm trötthet. Detta på grund av att det tar så mycket energi från personen.
Typiska tecken på hypokondri (hälsoångest)
Enligt Internetpsykiatri, Region Stockholm, lider troligtvis 1–5 procent av befolkningen av svår hälsoångest. Här är några typiska tecken.
- En stark och ihållande oro för att drabbas av, eller redan ha en allvarlig sjukdom.
- Du är ständigt uppmärksam på kroppsliga signaler.
- Jämfört med den verkliga sjukdomsrisken kan oron vara obefogad och symtomen du upplever irrelevanta.
- Du fastnar i grundliga och upprepade kontroller av kroppen, som att leta knölar.
- Plötsliga, men helt normala, avvikelser i kroppen kan vara skrämmande och tolkas som tecken på allvarlig sjukdom. Exempelvis muskelryckningar eller diffus smärta.
- Du lägger mycket energi på att söka information om olika sjukdomar.
- Oron för sjukdom kan väckas exempelvis genom att läsa om dem eller se dem på TV.
- Du söker gång på gång försäkran hos anhöriga på att du inte är sjuk.
- Antingen kan du besöka läkare frekvent, eller undvika läkarbesök helt för att du inte vill få något bekräftat.
- Du undviker att göra olika saker på grund av rädsla för kroppens reaktioner, exempelvis att träna på grund av att du är rädd för hjärtklappning.
- Din oro för att bli sjuk är svår eller omöjlig att släppa.
Så behandlas hälsoångest (hypokondri)
Hälsoångest kan debutera när som helst i livet och är ungefär lika vanligt hos kvinnor och män. En kombination av arv och miljö tros ligga bakom. En del har en medfödd sårbarhet medan det hos andra kan ha utlösts av till exempel en anhörigs allvarliga sjukdom.
Ofta kommer tillståndet och går. Det kan i värsta fall bli kroniskt, men det finns saker man kan göra, både med professionell hjälp och på egen hand. Bland annat handlar det om att kartlägga hur hälsoångesten yttrar sig och att minska på beteenden kopplade till den. Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan vara en effektiv behandlingsform för ändamålet.
Test: Är du hypokondriker?
Ett av de enklare och väldigt välanvända självtesterna för hypokondri, eller hälsoångest, är Whiteleys test. Viktigt att nämna är dock att man måste tolka resultaten som en vägledning och inte som en diagnos. Personer som misstänker att de kan vara drabbade bör uppsöka läkare för en grundligare undersökning.
Svara ”ja” eller ”nej” på frågorna och räkna sedan ihop antalet ja-svar. Ju fler gånger du svarat ”ja” desto större är sannolikheten att du kan lida av hälsoångest. En studie i PLOS One pekar på att det kan vara bra att rådgöra med en läkare vid 5 ”ja” eller fler.
- Oroar du dig ofta över att du skulle ha en allvarlig sjukdom?
- Besväras du ofta av värk och smärta?
- Är du väldigt ofta uppmärksam på olika saker som händer i din kropp?
- Bekymrar du dig mycket över din hälsa?
- Har du ofta symtom som förknippas med en allvarlig sjukdom?
- Om du får kännedom om en sjukdom, från massmedia, tidningar, sociala medier eller någon som du känner, oroar du dig då över att du har eller ska få den?
- Om du känner dig sjuk och någon talar om för dig att du ser ut att må bättre eller ser frisk ut, blir du irriterad då?
- Upplever du att du besväras av många olika symtom?
- Har du svårt att glömma tankar kring dig själv och fokusera på annat?
- Är det svårt för dig att tro på din läkare om denne säger att allt ser bra ut och att det inte är någonting att oroa sig över?
- Får du ofta känslan av att andra människor inte tar dina sjukdomar på tillräckligt stort allvar?
- Upplever du att du oroar dig mer över din hälsa än vad andra gör?
- Tror du att det är något allvarligt fel på din kropp även om det inte är konstaterat?
- Är du rädd för sjukdomar?
Källa: Internetpsykiatri, MåBra, Cambridge university, PLOS One
Foto: TT