Fredrik besteg 377 berg – med knäartros: "Vägrade ge upp"

Efter reklamen: Tidiga tecken på atros – här är symtomen att vara uppmärksam på

Äventyraren Fredrik Sträng, 48, har satt två världsrekord i klättring, varit på toppen av Mount Everest och är den svensk som bestigit flest 8000-metersberg – sju stycken. Att bestiga ett gäng 2000-metersberg i Norge borde väl inte vara någon match? Nja, när det handlar om 377 berg under loppet av drygt två månader så krävs det en hel del pannben – och starka knän.

– Jag har knäartros och redan efter en vecka satt jag på en sten och grät av smärta. På nätterna var den skärande värken olidlig. Men jag vägrade ge upp – och efter ett tag så började det kännas bättre och bättre. Jag vet inte om det var för att jag vande mig vid smärtan, eller om det var för att knäna faktiskt hade blivit starkare, säger Fredrik Sträng.

Förkrossade besked från läkaren

Ett år tidigare hade han fått beskedet från läkaren: "Du kommer aldrig mer kunna springa". Artrosen hade brutit ned mycket av ledbrosket i båda knäna och smärtan gjorde sig ständigt påmind.

– Jag var förkrossad. Löpning och att springa i bergen är mitt liv, min livlina, säger han.

"Det är en kraftfull medicin"

Hon klättrar i träd 1 000 dagar – för att höja sin mentala hälsa

Fredrik vägrade att acceptera beskedet. I stället genomgick han stenhård rehab, olika behandlingar och fortsatte träna.

Den 1 juli i år gav han sig av mot Norge och Kvassryggen med en mission om att bestiga alla fastlandstoppar över 2 000 meter – på ett år. Snart insåg han dock att han och hans medklättrare skulle kunna klara det på betydligt kortare tid än så.

– Redan första dagen hade vi klarat tio toppar, på tolv dagar hundra. Jag sporrades av tanken att köra på. Jag såg det som ett experiment för vad kroppen klarar av.

Snabbast att klara Norges toppar

Han minns särskilt bestigningen av Slettmarkshøe S2, som han beskriver som något av en minithriller.

– Vädret var dåligt men vi tog en kalkylerad risk att ta oss upp ändå. Bergsväggen var otroligt hal, vi saknade full isutrustning och på vägen ner vad vi fullständigt genomblöta. Vi låg på gränsen för vad som var möjligt, men hade tur – den gången. Tekniska chansningar kräver ödmjukhet.

När han klarade de 36 Hurrungane-topparna, de mest tekniska topparna i Jotunheimen, på endast tre dagar, insåg han att han faktiskt hade chansen att sätta rekord. Då hade han två och en halv vecka kvar.

Efter 68 dagar, 21 timmar och 59 minuter satte Fredrik Sträng punkt för äventyret – som snabbast i världen och förste svensk att klara Norges alla 377 toppar.

Det är inte Fredrik Strängs första rekord. År 2006 besteg han som förste svensk det högsta berget i världens alla sju världsdelar. Expeditionen tog 191 dagar, vilket gav honom en plats i Guiness Rekordbok. Två år senare var han en del av den internationella K2-expeditionen, där elva människor dog. Fredrik hade strax innan bestämt sig för att vända, på cirka 8 000 meters höjd, med 600 meter kvar till toppen.

Hade höjdrädsla som liten

Fredrik har dedikerat sitt liv till klättringen – mot alla odds. I unga år kämpade han med både höjdskräck och dödsångest.

– Jag kunde knappt gå ut på en balkong av rädsla för att ramla ner. När jag var 17 kände jag att jag var tvungen att ta tag i mina rädslor och tog en kurs i klättring. Klättringen blev ett sätt att komma över rädslorna.

Hur känns det att stå uppe på toppen av ett berg?

– Det kan vara otroligt vacker såklart, men jag är på toppen i enbart ett par minuter. Jag rör vid rösstenen, tar en bild och sedan börjar jag vända nedåt igen. Du har inte mycket tid att spilla på ett berg.

Blev evakuerad från K2

Fredrik Strängs bergsbestigarkarriär höll på att slut 2019 när han för fjärde gången var tillbaka på K2 i hopp om att nå toppen. Expeditionen slutade dock med ambulanshelikopter ner från berget.

– Jag hade haft diarré i över tre veckor, pissade blod, hade feber och kräktes. Resan tog slut på grund av parasiter i dricksvattnet. På hög höjd har vatten en lägre kokpunkt och antagligen var det rester av avföring i vattnet som gjorde mig sjuk.

Väl hemma i Sverige, efter en period av välbehövlig återhämtning, kom både covid och knäproblem. Äventyret i Norge sex år senare blev hans comeback.

– Och jag skulle faktiskt säga att det toppar allting jag gjort!

Vad är det som driver dig?

– Främst att ha en stark, uthållig kropp. Jag vill klyva genom stenarna och känna mig som hulken. Jag vill känna att jag lever.

Behandlas med stamceller för artrosen

För sin knäartros genomgår Fredrik Sträng nu en stamcellsbehandling som förhoppningsvis ska göra att nytt, friskt brosk bildas.

– Resan mot att kunna springa igen är igång. Om sex månader förväntas jag vara redo igen.

Hans förhoppning är att kunna leva ett aktivt liv i många, många år till. Det finns ju fler berg att klättra.

– Kanske ger jag mig i kast med bergen på Norges öar nästa gång, säger han och skrattar gott.

LÄS OCKSÅ: Att leva med artros – så lindrar de sin kroniska smärta

Foto: Privat