Ett glas rött om dagen – hälsokur eller hälsorisk?

Yngre dricker mindre än tidigare. Samtidigt dricker äldre personer mer och mer. Vilka risker finns med det? Finns det någon alkohol som är bättre än annan? Och hur ska vi tänka när vi blir lite äldre? Alkoholläkaren Sven Andréasson hjälper oss att reda ut begreppen.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt

5 negativa effekter av alkohol som du troligtvis inte visste om

Brand logo
5 negativa effekter av alkohol som du troligtvis inte visste om

Du har säkert hört att ett glas rött om dagen är bra för hjärtat, vilket såklart låter helt perfekt för oss som gillar rödvin. Men är det sant? Är det kanske rena medicinen att skåla till tisdagens pasta carbonara eller torsdagens fiskgryta?

– Det är osannolikt att ett glas vin om dagen är bra för hälsan. Men debatten pågår fortfarande och det finns de som hävdar att ett glas vin om dagen skyddar, främst hjärtat. Dagens forskning rör sig dock mer och mer mot att även en låg konsumtion innebär en ökad risk för hälsan. Den risken blir högre ju mer man dricker, säger Sven Andréasson, alkoholläkare och alkoholforskare.

Vin eller sprit – spelar det någon roll?

Sven Andréasson berättar vidare att det är svårt att genomföra studier på hur alkoholkonsumtion påverkar vår hälsa. Men ju bättre studierna är genomförda, desto mindre skyddande effekt visar sig alkoholen ha. Bland annat har man kommit på att många som svarar att de inte dricker alkohol alls, faktiskt har gjort det tidigare och slutat på grund av hälsoskäl. De tar då med sig sin grundsjukdom in i gruppen som inte dricker, och kan med andra ord ha sämre hälsa än de som dricker måttligt.

– Nykteristerna hade en mängd sjukdomar och då drog man slutsatsen att det var bra att dricka alkohol. Man missade att många av dem druckit tidigare. När man korrigerade studierna och istället försökte räkna ut hur mycket deltagarna druckit under livet – då försvann allt det som visade på en skyddande effekt vid måttlig konsumtion.

De risker man pratar om som uppstår redan vid måttlig konsumtion är framför allt cancer. Men finns det kanske någon alkoholhaltig dryck som är bättre än annan? Är det inte lite bättre med vin än med starksprit?

– Nej, räknat per gram alkohol så spelar det ingen roll i vilken dryck den är förpackad. Det vi vet är att mörk sprit är värre än ljus sprit, men det handlar inte om alkoholen utan om att det är fler tillsatser i mörk sprit. Detsamma gäller om vi ställer röda viner mot vita. Det är större risk att man utvecklar allergier mot de polyfenoler som finns i det röda vinet.

Alkohol och ålder

Tonåringar idag dricker mindre än tidigare generationer. Enligt CAN:s skolundersökning drack hela 80 procent av niondeklassarna alkohol på 80-talet. År 2024 var motsvarande siffra 35 procent. Sedan mitten på 00-talet har trenden varit nedåtgående i befolkningen som helhet. Men inte hos personer över 65 år. De har istället ökat sin konsumtion med nästan 30 procent under samma period.

Det handlar inte om att äldre plötsligt börjar när de kommer upp i en viss ålder, utan om att de har med sig en högre konsumtion och andra dryckesvanor än tidigare generationer. Att alkohol påverka unga kroppar negativt, det vet vi. Men hur påverkas vi när vi blir lite äldre? Kan en 70-åring dricka på samma sätt som en 45-åring?

Äldre personer är mer sårbara för alkoholens effekter än medelbefolkningen berättar Sven Andréasson. Ändå är de riktlinjer som vi har i dag i Sverige samma oavsett ålder och kön.

Ny forskning från Umeå universitet visar att riskkonsumtion är vanlig bland äldre och att konsumtionen varierar stort mellan regioner och kön. I Västerbotten låg 40 procent av männen mellan 65–75 år på nivåer som räknas som riskdrickande, och även bland män över 80 förekom en förhöjd konsumtion. Forskarna såg också att många äldre med hjärt-kärlsjukdom fortsatte att dricka, trots att de ofta avråds från alkohol, skriver forskning.se.

Studien pekar dessutom på att äldres alkoholkonsumtion ofta påverkas av psykiskt mående och livssituation. Hos kvinnor var bland annat hög utbildning, förlust av närstående och depressiva symtom kopplade till riskdrickande, medan det hos män oftare handlade om faktorer som högre BMI, färre mediciner och större självständighet i vardagen.

Därför bör gränsen för riskbruk sänkas efter 70

Socialstyrelsen definierar riskbruk av alkohol som dricka minst 10 standardglas i veckan, eller fyra standarglad vid ett och samma tillfälle. Ett standarglas innehåller 12 gram ren alkohol, vilket motsvarar ett litet glas rödvin, fyra centiliter sprit eller 50 centiliter folköl.

– Äldre är visserligen friskare och har färre sjukdomar än tidigare. Numera pratas det om att 70 är det nya 50. Men med tanke på äldres sårbarhet för alkohol så borde vi, om jag får välja, sänka gränsen för riskbruk till 8 standardglas för personer över 70 år. Vissa länder har en lägre gräns för personer över 65 år.

Fem snabba om alkohol och hälsa

  • I Sverige ligger rekommendationen på max 9 standardglad per vecka och max 3 standarglas vid ett och samma tillfälle.
  • I vissa länder, som Kanada, har riktlinjerna skärpts till max 2 standardglas per vecka för att minimera hälsorisker.
  • Alkoholkonsumtionen i Sverige minskar successivt. Sedan mitten på 00-talet har trenden varit nedåtgående i befolkningen som helhet och bland de yngre i synnerhet. Men det är inte alla som dricker mindre. De äldre, de över 65 år, har tvärtom ökat sin konsumtion under samma period – med cirka 30 procent.
  • När vi blir äldre blir vi känsligare för alkohol. Mängden vatten minskar i kroppen och det gör att man blir mer påverkad av samma mängd alkohol. Det kan därför vara bra att dricka mindre när du är äldre. Även organen blir känsligare för alkohol.
  • Alkohol och depression. Alkohol påverkar inte bara den fysiska kroppen. Forskning visar att alkohol påverkar hjärnan på ett sätt som både direkt och långsiktigt kan bidra till depression och ångest.

Källor: Sven Andréasson och Systembolaget

Ett problem med alkoholkonsumtion vid högre ålder enligt Sven Andréasson är att kroppen blir torrare. Muskelmassan minskar med åldern och i samband med det även vattnet i kroppen. Det betyder att alkoholen inte späds ut lika mycket och alkoholhalten i kroppen blir därför högre.

– Ett annat problem är att organen blir mer känsliga för alkolens toxiska effekt vilket ökar risken för till exempel hjärtsjukdomar, cancer och olika leversjukdomar. Även hjärnan olika funktioner påverkas starkt, bland annat motorisk förmåga som koordination och balans, tänkande och problemlösning och förmågan att hantera impulser.

Sven Andréasson berättar att man tidigare har pratat om att måttligt drickande skulle vara bra för kognitionen. Men det har främst handlat om att personer som lever ett bra liv i andra hänseenden och har fler sociala relationer också dricker lite ibland. När man går djupare i de studierna kan man inte se att alkohol har någon positiv effekt på kognitionen för äldre personer.

– Alkoholen ger en ökad risk för demens oavsett om du lever ett bra liv eller inte.

Kvinnligt drickande

– Äldre dricker generellt mer i dag än tidigare generationer. Och tittar vi på kvinnor så har förändringen varit jättestor. Kvinnor dricker fortfarande mycket mindre än män, men det är fler som dricker rätt mycket. Många kvinnor över 50 år är idag riskbrukare

Tidigare låg gränsen för riskbruk för kvinnor på 9 standardglas och för män på 14. Nu har vi alltså en gemensam rekommendation där 10 standardglad är gränsen för riskbruk. Sven Andréasson menar att vid de nivåer vi pratar om här ser man inte någon skillnad mellan män och kvinnor. Däremot ökar risken betydligt mer för kvinnor vid högre konsumtion.

Är det vanligt att vi börjar dricka mer när vi tappar rutiner efter pensionen?

– Dagens pensionärer är piggare och friskare och reser ganska mycket – och på resor dricker man mer. Många behåller de vanorna när de kommer hem. Men rent generellt så är tiden för pension känsligare för männen. De tappar sitt nätverk och har tråkigt, och då dricker de mer. För kvinnor kommer ofta den stora förändringen när barnen flyttar hemifrån – då ökar kvinnornas konsumtion.

Experten i den här artikeln

Sven Andréasson är alkoholläkare och professor emeritus i socialmedicin samt författare till boken "Att dricka mindre".

Foto: TT/Shutterstock