Allt fler blir sjuka i diabetes – många svenskar har högriskgener

5 tidiga tecken på diabetes

Efter reklamen: 5 tidiga tecken på diabetes

Näst efter Finland har Sverige flest typ 1-diabetesfall i relation till befolkningsmängd. Över 60 000 personer i Sverige, varav cirka 7 000 barn, lever med diabetes typ 1.

På senare tid har det pratats mycket om typ 2-diabetes, vilket kanske inte är så konstigt eftersom hela 450 000 personer i Sverige är drabbade. Samtidigt är mörkertalet stort, många fler lever med sjukdomen utan att veta om det.

Men även om diabetes typ 2 ökar lavinartat i Sverige så är det många andra länder som är betydligt hårdare drabbade. Kina, Indien och USA är de tre länder som ligger i toppen.

Typ 2-diabetes ses som en vällevnadssjukdom, medan typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom. Gemensamt för båda sjukdomarna är ett för högt blodsocker.

– Vid typ 1-diabetes kan kroppen inte producera insulin. Vissa med typ 2 får också en insulinbrist, men inte alla. Ofta är det snarare en insulinresistens, det vill säga att insulinet inte fungerar, men att man har mycket av det, säger Helena Elding Larsson, barnläkare på Skånes universitetssjukhus och professor i autoimmuna sjukdomar på Lunds universitet.

Ärftlighet och virus påverkar risken att insjukna

En autoimmun sjukdom innebär att kroppens immunförsvar attackerar de egna cellerna. I fallet diabetes typ 1 så är det de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln som angrips.

Insulin är ett livsviktigt hormon som behövs för att socker i blodet ska kunna komma in i kroppens celler. Eftersom typ 1-diabetes inte går att bota måste de som lever med sjukdomen tillföra insulin via spruta eller insulinpump varje dag under resten av livet.

Doktorn svararHanna Brännlund

– Varför vi i Sverige och Finland är så hårt drabbade av just typ 1-diabetes vet vi inte säkert. Men en sak vi vet är att vi har många med högriskgener för just diabetes typ 1. Vi har alltså en viss genetisk känslighet, men det är inte hela orsaken, det behövs även andra faktorer. Vi vet att vissa virus, kosten och vår tarmflora också spelar in, säger Helena Elding Larsson.

En del virus, som till exempel coxsackieviruset, vet man kan öka risken för typ 1-diabetes. Detta virus kan ge en mängd olika infektioner, bland annat höstblåsor. Men det finns även andra virus som kan påverka, berättar Helena Elding Larsson. Eventuellt är även covid ett sådant virus.

Det som kan hända är att vissa virus kan förändra hur våra gener uttrycks, vilket kan påverka hur vårt immunsystem fungerar. Det kan också vara så att betacellerna, de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, skadas av vissa virus.

– Även kosten kan vara en faktor som genom att stressa betacellen gör den känsligare. Exakt vad i kosten som kan påverka vet vi inte. Men vi ser att barn som utvecklar typ 1-diabetes kan väga lite mer tidigt i livet, vilket skulle kunna leda till betacellsstress.

– Man har pratat om att just vällevnadsfaktorer skulle kunna stressa betacellerna och göra dem känsliga för andra triggers, som virus. Jag tror också att det kan vara olika triggerfaktorer för olika barn, säger Helena Elding Larsson.

Ungefär hälften av de som får diabetes typ 1 varje år är barn. Autoimmuniteten, som på sikt leder till typ 1-diabetes, startar ofta tidigt i livet. Den toppar vid 1 års ålder, men kan uppstå under hela barndomen.

Man kan sedan gå med ett förstadium till sjukdomen under många år. Insjuknandet i klinisk diabetes typ 1 toppar vid 5–6 års ålder och i puberteten. Men det finns barn så små som 9 månader som får sjukdomen, berättar Helena Elding Larsson.

– Det finns olika gener som skapar genetisk känslighet. Har du högriskgener som inte bara är de vanliga, då drabbas du ofta lite tidigare i livet. Ju äldre du är desto mer är det omgivningsfaktorer som påverkar, och den sjukdomen är ofta lite mer småputtrande. En form av typ 1-diabetes som kan drabba medelålders eller äldre kallas för LADA, Latent Autoimmune Diabetes in Adults. När små barn insjuknar går det i stället ofta väldigt snabbt för barnen att bli riktigt sjuka.

Vad kan vi göra för att minska risken att drabbas av typ 1-diabetes?

– Det är svårt eftersom vi inte riktigt vet vad det är hos vissa som triggar i gång autoimmuniteten. Trots att det finns kopplingar till virus ska man inte vara rädd för virus. Barn behöver träffa på virus för att bygga upp sitt immunförsvar, det kan vara skadligare att skydda barnet för mycket, säger Helena Elding Larsson.

Men det är samtidigt viktigt att vaccinera sitt barn i enlighet med de rekommendationer vi har, för att undvika allvarliga sjukdomar, poängterar hon.

– Det man kan göra är att leva ett bra liv och följa de rekommendationer som till exempel BVC ger. Det är viktigt att ge D-vitamin de första åren. Det skyddar inte specifikt mot diabetes, utan mot många olika sjukdomar eftersom vitaminet behövs för vårt immunförsvar. Just nu gör vi en studie där vi ger kost- och aktivitetsrådgivning för att se om vi kan påverka både risken för övervikt och minska risken för att barn utvecklar autoantikroppar och på sikt typ 1-diabetes.

Man kan tidigt se på ett blodprov om barnen har en autoimmunitet, berättar Helena Elding Larsson. Det diskuteras därför mycket om vi ska screena för detta.

– I USA finns i dag ett läkemedel som kan fördröja insjuknandet om man har ett förstadium till typ 1-diabetes. Läkemedlet är dock inte godkänt i Europa. Jag tror att det kommer att komma fler läkemedel, då många studier är på gång. Screening är en väldigt kostsam procedur, som i dagsläget i Sverige enbart görs i studier. Men om vi i framtiden hittar en behandling som fördröjer eller förhindrar insjuknandet kan det bli aktuellt.

Bra kost och motion skyddar mot typ 2-diabetes

I dag är det med andra ord svårt att själv påverka risken för att insjukna i diabetes typ 1. När det gäller diabetes typ 2 ser det helt annorlunda ut. Typ 2-diabetes är en sjukdom som du själv kan påverka till stor del och som är mycket tydligare kopplad till våra levnadsvanor.

Men tvärtemot vad många tror så är diabetes typ 2 mer ärftlig än diabetes typ 1. Forskning visar att du kan skydda dig mot typ 2-diabetes genom att äta bra, röra på dig, undvika stress och rökning.

– Du behöver egentligen inte gå och kolla ditt blodsocker för att veta om du riskerar att insjukna. Det finns ganska enkla sätt att uppskatta risken själv genom att titta på dina levnadsvanor. Äter du mindre än 500 gram frukt och grönt per dag? Är du inte regelbundet fysiskt aktiv? Är du överviktig? Har du släktingar med diabetes? Det här är faktorer som innebär att du är i riskzonen, säger Anders Rosengren, läkare och professor vid Göteborgs universitet.

Han betonar också att det går att vända trenden även om du har gått över gränsen till typ 2-diabetes. Men dina insulinproducerande celler går då på högvarv och de blir uttröttade. Det är när de börja svikta som blodsockret stiger och ju tidigare du vänder på detta desto bättre. Ju längre tid det tar, desto fler av cellerna går under och du får svårt att klara dig utan mediciner. Att göra livsstilsförändringar i tid är därför verkligen en stor vinst.

Är du trött? Här är vitaminerna som kan ligga bakom

Efter reklamen: Är du trött? Här är vitaminerna som kan ligga bakom

Foto: TT, Christian Öberg, Emma Larsson