9 vanliga symtom på magkatarr – och hur du slipper dem!

Läkare undersöker kvinnas mage

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev

En fjärdedel av oss har ibland (eller alltid) sveda och smärta i maggropen, mer känt som magkatarr. Problem från övre delen av magen är alltså mycket vanligt och har man en gång drabbats, kommer besvären i regel tillbaka. Men det finns en hel del man kan göra för att lindra sina besvär!

Magkatarr syns inte i läkarundersökningar

Magkatarr är precis som IBS en åkomma med en lång rad olika, och ofta vaga, symtom. Man kan känna sveda eller sug i övre delen av magen eller ha det man brukar kalla ”sur mage” och uppstötningar. Ett problem är att magkatarr syns inte i undersökningar.

När man har jobbiga magsymtom som man inte kan se eller mäta vid provtagningar, brukar man säga att man har en funktionell mag-tarmsjukdom. Hit hör magkatarr, som på läkarspråk heter funktionell dyspepsi – kort sagt: magkatarr utan känd fysisk orsak.

Dyspepsi betyder dålig matsmältning men används som ett samlingsnamn för diverse symtom från övre delen av magen.

Vanliga symtom vid funktionell dyspepsi är

  • Uppkördhet efter måltid
  • Hungersug trots att man har ätit
  • Tidig mättnadskänsla
  • Illamående
  • Halsbränna
  • Smärta eller brännande känsla i maggropen
  • Rapningar
  • Uppstötningar
  • Att symtomen förvärras när man inte ätit på länge

Det finns flera tänkbara orsaker till magkatarr. Till exempel kan det bero på att magen tömmer sig oregelbundet eller att magsäcken inte kan spännas ut så mycket som den behöver när man äter stora portioner. I de allra flesta fall är katarren inte farlig. Men i vissa fall kan symtomen bero på en inflammation orsakas av magsårsbakterien helicobacter pylori eller på att man ätit antiinflammatoriska värktabletter med acetylsalicylsyra och ibuprofen. Ibland kan magkatarr även vara följden av av ett sår i magsäcken eller tolvfingertarmen. Därför ska man alltid gå till doktorn, när man får magkatarr.

Du ska också söka hjälp för dina symtom om

  • du är över 50 år
  • inte har haft magbesvär tidigare
  • om du får helt nya symtom från magen
  • om du har mycket besvär som inte går över
  • om du plötsligt får svårt att svälja

Det här kan hjälpa mot magkatarr

I första hand brukar man prova att lindra magkatarr med kostråd.

  1. Prova att äta små måltider.
  2. Ät en finfördelad kost med lite fett och lite fibrer. Det är snällare för magsäcken.
  3. Ibland kan det underlätta att äta stående. Det kan minska risken för sura uppstötningar.
  4. Det finns ingen botande universalmedicin mot magkatarr och de receptbelagda och receptfria läkemedel som finns, hjälper inte alla. Man kan dock prova om syrahämmande medel hjälper. Prata med din läkare först!
  5. Rökning och övervikt kan förvärra symtomen, liksom stress. Undvik!
  6. Huskurer som kaffe med smör efter maten kan hjälpa vissa. Fett gör att det tar längre tid för maten att passera magsäcken.
  7. Även huskuren att dricka vatten med lite bikarbonat kan hjälpa. Bikarbonat har ett högt (basiskt) pH-värde och neutraliserar den sura saltsyran vi har i magen.

Foto: TT

Läs mer:

Stor guide: De 9 vanligaste sjukdomarna i mage och tarm

Experten: Lindra din oroliga mage – utan mediciner

Studie: Hälften av alla kvinnor kan ha kronisk magsjukdom

Redaktionens tips
Dela på: