Svårt att svälja? Därför får man det och då ska du söka vård
Det här kan sväljsvårigheter bero på och så kan du lindra.
När man som vuxen har svårt att tugga eller att svälja så kallas det för dysfagi. Man räknar med att ungefär 6 procent av den vuxna befolkningen lider av sväljsvårigheter.
I vanliga fall tänker vi inte så mycket på hur det går till när vi sväljer, men det är egentligen en väldigt komplicerad process. Något som kan märkas tydligt när vi upplever sväljsvårigheter.
Orsaker till att man får svårt att svälja
Att man drabbas av dysfagi kan bero på en mängd olika saker. Man kan bland annat få det som en konsekvens av andra tillstånd som stroke, neurologiska sjukdomar, förträngningar i matstrupen, olika magproblem eller postcovid.
Men det kan också vara en följd av att sväljförmågan blir lite sämre med stigande ålder. Spänningar i axlar, nacke, halsen och munhålan eller muntorrhet kan också bidra till dysfagi.
Orsaken kan också vara psykologisk och bero på stress, ångest eller depression. Man kan också ha utvecklat en rädsla för att svälja om man till exempel svalt fel någon gång så att maten fastnat.
Man bör alltid söka läkare om man upplever sväljproblem som inte beror på en halsinfektion och utredas av en specialist då det i värsta fall kan vara ett tecken på cancer. Men det är också farligt i sig att maten riskerar att hamna i fel strupe.
Symtom på dysfagi
När man upplever sväljsvårigheter kan man få symtom som dessa. Oavsett om man har ett eller flera av symtomen bör man söka hjälp. Man ska inte behöva leva med besvären.
- Svårigheter att hantera och bearbeta mat och dryck i munnen
- Svårigheter att svälja
- Slem- eller klumpkänsla i halsen
- Hosta under eller efter måltid
- En känsla av att maten fastnar i halsen
- Viktförändring och nedsatt allmäntillstånd
Så behandlar man sväljsvårigheter
Man behandlar dysfagi olika beroende på orsak. Man kan bland annat få träna på att svälja med olika hemövningar.
– Oftast handlar det om att få en bättre kraft i sväljningen eller att koordinera den bättre med andningen. Det går också att lära sig att stänga sina stämveck, svälja något och harkla bort det som fastnar, säger Hillevi Pendleton, överläkare vid Ellenbogens ÖNH-mottagning i Malmö, till Expressen.
Vid fysiska orsaker går det också att vidga en trång matstrupe kirurgiskt, eller behandla med laser. Man kan även få en sond eller peg, en knapp in i magsäcken.
Om läkaren inte lyckas hitta några fysiska orsaker till sväljbekymren kan man i stället få komma till en terapeut som är specialiserad på sväljrädsla. Det är lätt hänt att man medvetet eller omedvetet blivit rädd för att svälja på grund av tidigare upplevelser eller besvär.
En del i behandlingen kan då till exempel gå ut på att patienten får svälja någonting samtidigt som både läkare och patient följer sväljprocessen på en skärm för att betryggas om att allt ser ut som det ska.
Så kan du själv lindra dysfagi
Om du sökt vård som rekommenderat kommer du få råd av din läkare kring vad du kan eller bör göra. Om du fått sväljsvårigheter under eller efter en infektion, som till exempel covid-19, tipsar 1177 Vårdguiden om att prova detta:
- Sitt upp när du äter
- Böj ner hakan när du sväljer
- Tugga maten väl
- Svälj tuggan med mat innan du dricker
Källa: 1177 Vårdguiden, Expressen
Foto: TT