Mellan 15 och 20 procent av alla vuxna uppger att de har problem med yrsel. Men långt ifrån alla kommer till rätta med sina bekymmer. 50 procent av dem som lider av yrsel får en diagnos och av dem är det endast hälften som känner att de blir hjälpta. Läkaren Christian Geisler är specialiserad på hörsel- och balansrubbningar och driver Yrselcenter i Stockholm.

– De flesta har hört talas om kristallsjukan och möjligtvis om virus på balansnerven, men i övrigt är kunskapen låg hos både vårdgivare och patienter, säger han.

Christian Geisler driver informationssajten yrsel.com och är aktuell med boken Det snurrar! Allt om yrsel och balanssjukdomar, där han bland annat förklarar de vanligaste orsakerna till yrsel och störningar i balansorganen, vilket drabbar kvinnor i högre utsträckning än män.

– Dels är det vanligare att kvinnor söker vård för yrsel. Sedan är migrän vanligare hos kvinnor och migränrelaterad yrsel är en av de stora yrselgiganterna.

Fem vanliga orsaker till yrsel

De fem allra vanligaste orsakerna till yrsel är kristallsjukan, funktionell yrsel, migränrelaterad yrsel (vestibulär migrän), virus på balansnerven (vestibularisneurit) och Méniéres sjukdom. Dessa ligger bakom 75 procent av alla yrselfall. Hos äldre personer över 75–80 år tillkommer även åldersyrsel.

– Åldersyrsel är en brist på informationssignaler om omgivningen – man hör och ser sämre och då fungerar balansorganen sämre. Det leder till att man kanske inte rör sig som man gjort tidigare, för att det känns obehagligt, och ju mindre man rör sig desto mer tappar man funktion i de balansprogram som man har byggt upp under sin livstid.

Christian Geisler använder uttrycket ”Use it, or lose it” och menar att alla inlärda balansfunktioner ständigt måste underhållas. Barn kan göra 5 000 kroppsrörelser – vuxna endast 500. När vi blir äldre tappar vi successivt de balansfärdigheter som vi har byggt upp sedan vi tog våra första stapplande steg. Enbart de balansaktiviteter som görs regelbundet blir kvar.

– Min 15-åriga dotter, som går på cheerleading, tvingar mig ibland att göra kullerbyttor på sin gymnastikmatta. Jag blir hur yr som helst, för jag är inte van vid att göra den rörelsen. Jag har tappat den funktionen, medan hon underhåller den varje dag.

Att röra på sig och öva på olika rörelser skulle därför kunna vara ett sätt att undvika eller i alla fall fördröja åldersyrsel.

– Det är otroligt viktigt att underhålla en normal rörlighet. Går man inte regelbundet så kommer man att tappa bort förmågan att gå.

– Jag har haft en Facebook-grupp som jag har tagit med ut i skogen för att träna pareringar på halkigt underlag. Så även en sådan grej är värdefull. Cirka tusen personer dör varje år av fallskador i Sverige.

Du kan vara yr utan fysisk orsak

Många av de personer som utvecklar åldersyrsel har också så kallad funktionell yrsel, vilket är yrsel utan fysisk orsak. Har du en gång fallit så kan du utveckla en rädsla för att falla igen. Du litar inte längre på ditt helautomatiska balanssystem och börjar övervaka det.

– Du börjar ta ansvar för balansen själv och då utvecklas det buggar i ditt balanssinne. Allt det här beror på att balansen har ett sådant oerhört värde för vår överlevnad. Vår reptilhjärna känner att om vi tappar kontrollen över balansen, så är vi dödens. Reptilhjärnan tror att vi är en gasell på en savann någonstans. Men faktum är att ju mer vi medvetet fokuserar på vår balans desto sämre blir den.

– Och det här är någonting som många vårdgivare inte förstår. Därför är det så himla viktigt att personer med yrsel får en korrekt diagnos. Får du ingen orsak till yrseln – och rätt behandling – så börjar du försöka styra balansen själv.

Yrsel och stress

I hjärnan är balans- och ångestsystemen ihopkopplade och de påverkar varandra. Stress, rädsla, depression kan orsaka yrsel och problem med balansen trots att balanssystemet har en normal funktion. Det kan uppstå en ond cirkel där yrseln ger upphov till rädsla och spänning – vilket i sin tur ger en känsla av ännu mer yrsel och ostadighet.

Ostadigheten beskrivs som en sjögångskänsla, gungighet, att man behöver hålla i sig av rädsla för att ramla eller att man måste titta var man sätter fötterna. Ibland är yrseln en del av en panikattack. Då kan man även få symtom som hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänsla och illamående.

– Oro och stress kan visserligen utlösa yrsel och balansstörning men en ännu större oro uppkommer hos de patienter vi möter dagligen av att ha upplevt olika yrsel- och balansstörningar som oftast är fysiskt orsakade, men utan att få diagnos och därmed en förklaring vad som egentligen ha hänt, säger Christian Geisler.

Kristallsjukan kan bidra till funktionell yrsel

Under sina 25 år som yrselläkare har Christian Geisler träffat fler och fler patienter med det funktionella yrselsymtomet.

– Vi lever i ett samhälle där kontrollkulturen ständigt ökar. Vi kan behärska mobiltelefoner och appar och har en känsla av att vi kan kontrollera allt. Därför är vi numera mer utsatta när vi upplever kontrollförlust.

Här har även personlighet betydelse. En person som tar dagen som den kommer har inte lika stor risk att drabbas av funktionell yrsel som en ordningsam, kontrollbejakande och ältande person.

– De sistnämnda kallar jag för balansperfektionister, säger Christian Geisler.

En viktig del i att bli av med funktionell yrsel och yrselångest är att försöka övertyga patientens reptilhjärna om att döden inte är nära förestående, genom att undersöka lillhjärna och hjärnstam och utesluta farliga aspekter av yrsel såsom hjärntumörer, stroke eller Parkinsons sjukdom. Sedan handlar det om att förklara sammanhangen:

– Studier har visat att två av tre med funktionell yrsel först har insjuknat med ett fysiskt fel i balanssinnet, till exempel kristallsjuka. Om du förstår att du hade kristallsjuka, att den har läkt ut och att det inte föreligger något allvarligt fel, då kan reptilhjärnan slappna av.

Vid stressrelaterad yrsel – KBT eller läkemedelsbehandling?

KBT kan fungera mot stressrelaterad yrsel, men studier har visat att skräcken för att dö av en upplevd balansstörning är så stark att KBT inte räcker som behandling.

– Läkemedelsbehandling är mycket tidseffektivare. Den dämpar både ångesten och den minskar hjärnans intresse för att bevaka balanssystemet. Den som börjar bevaka sin dagliga balans stör nämligen sitt helautomatiska balanssystem och dessutom blir hjärnan uttröttat av att bevaka något som är tänkt att styras av autopiloter, säger Christian Geisler och fortsätter:

– Där är vi tillbaka till vikten av att få tidig och rätt diagnos. Läkare som ställer en övertygande diagnos tar nämligen också över ansvaret för behandlingen av det diagnostiserade felet i balanssystemet. Men hos den som inte får inte någon diagnos alls, måste reptilhjärnan ta ansvaret för att styra balansen för att man inte ska bli uppäten. Och att lägga sig i balansfunktionen medför alltså en sämre balans.

Från lite ostadighet till grava balansstörningar

De tre viktigaste systemen för balansfunktion är synen, balansorganen – ett i varje öra – och känselkroppar i muskler och leder. I ungefär 50 procent av alla yrselfall hittas felet i balansorganen. Men eftersom yrsel är ett brett begrepp med symtom som rör sig från minsta möjliga obehag till grava balansstörningar, gäller det för vårdgivaren att ta på sig detektivglasögonen.

– Först måste vi ta reda på vad patienten menar med yrsel. Sedan gör vi lägestester och tittar på patientens ögonrörelser.

– I vissa fall är ögonrörelserna jättetydliga. Hos en patient som precis har insjuknat med virus på balansnerven kan ögonen hoppa så att vi ser det från flera meters håll. I andra fall, om det är en väldigt mild variant av kristallsjuka, då kanske ögat hoppar till i två sekunder när patienten lägger sig bakåt åt vänster. Över hälften av alla fysiska yrselsjukdomar ger diagnostiska ögonrörelser, säger Christian Geisler.

Risken för kristallsjuka ökar med åldern

Godartad lägesyrsel, i folkmun ”kristallsjukan”, är den allra vanligaste yrselsjukdomen och minst 30 procent av dem som får kristallsjukan insjuknar igen inom sex månader. En riskfaktor för att drabbas är att ligga still. Sjukdomen är till exempel vanligare i samband med influensa och efter operationer.

– Vätskan i vilken kristallerna ligger mår troligtvis bra av att skakas om lite. Håller man huvudet stilla så kan de lossnade kristallerna bygga upp klumpar som vid huvudrörelser kan störa känselspröten i balansorganens båggångar.

De allra flesta insjuknar i kristallsjuka första gången efter 50 års ålder och risken för att drabbas blir större med åldern, eftersom örats kristaller blir sprödare och lättare smulas sönder.

– Eftersom äldre människor ökar i befolkningspyramiden så har vi en epidemi av lösa kristaller framför oss, säger Christian Geisler.

Men det är också vanligt att kristallsjukan missas hos äldre personer, förklarar han:

– Många äldre upplever en daglig ostadighetskänsla, de går omkring och känner sig ständigt yra. När de blir tillfrågade om de känner sig yra i sängen svarar de dock ofta nej. Det har med uppfattningsförmågan att göra. Lägger man dem i utlösande positioner får man dock typiska ögonrörelser som säger att det är kristallsjuka.

– Min uppmaning är att om man upplever yrsel så ska man åtminstone gå till en vårdgivare som kan bekräfta eller utesluta kristallsjuka. Det är så otroligt vanligt och dessutom hyggligt lätt att behandla.

Foto: TT/Shutterstock, Gabriel Liljevall

5 Myter om migrän du bör sluta tro på

Det här är den nya diagnosen långvarig smärta