Här är 5 myter om migrän som du inte ska tro på
Migrän är en av våra vanligaste neurologiska sjukdomar. Den drabbar fler än 1,5 miljoner svenskar, varav majoriteten är kvinnor, enligt statistik från Migränhjälpen.
Men trots att så många lider av sjukdomen finns många felaktiga uppfattningar om den – både i samhället och inom sjukvården. Det menar Åsa Cidh, chefsläkare och neurolog på Migränhjälpen.
Här slår hon hål på fem påståenden som kan leda till att människor inte söker hjälp – eller får den hjälp de behöver.
1. Migrän är bara huvudvärk
Migrän är den näst vanligaste formen av huvudvärk. Men att migrän bara är huvudvärk är en vanlig missuppfattning som är helt fel, poängterar Åsa.
– Vi hävdar ju väldigt bestämt i dag att migrän är en hjärnsjukdom som bland annat ger huvudvärk. Men den ger ju massa andra symptom också.
Migrän drabbar hela hjärnan och kan orsaka såväl mag-och tarmsymptom som trötthet och koncentrations- och talstörningar. Vissa får inte ens huvudvärk, utan enbart andra symtom.
Det finns ett tiotal olika former av migrän och barn kan bland annat få en typ som kallas abdominell migrän, eller bukmigrän.
– Då får de återkommande smärtattacker från magen, förklarar läkaren.
Smärtan brukar sedan förflyttas till huvudet när dessa barn blir äldre, det är väldigt ovanligt att vuxna har denna typ.
2. Migrän måste vara halvsidig
Ett vanligt symtom på migrän är huvudvärk som till en början känns i ena sidan av huvudet. Men det behöver inte vara så.
– Det hör man fortfarande, tyvärr även bland läkarkollegor som tror att migrän måste vara halvsidig. Det är inte sant. Det är ofta det, det är det vanligaste. Men man kan ha migrän som sitter i hela huvudet, säger Åsa.
3. Det går inte att ha migrän varje dag
En annan vanlig myt som chefsläkaren hör alldeles för ofta är att man inte kan ha migrän varje dag. Även en del läkare är övertygade om att det måste röra sig om spänningshuvudvärk då, vilket inte alltid är fallet.
– Det är helt fel, man kan absolut ha migrän varje dag. Det är bara en fråga om hur svår migrän du har helt enkelt. Har man den här svåraste formen av migrän som heter kronisk migrän då kan du absolut ha migrän varje dag.
Experten i den här texten
Åsa Cidh är neurolog och chefsläkare på Migränhjälpen, en digital vårdtjänst specialiserad på att behandla migrän. Hon började sin karriär som specialistläkare i neurologi på Akademiska sjukhuset, men har de sista åren jobbat heltid med migränpatienter på Migränhjälpen.
4. Det är ingen allvarlig sjukdom
Personer som lider av migrän kan få vänta många år på en diagnos. Enligt en mindre undersökning som genomfördes i slutet av 2024 kan det röra sig om 5,6 år.
Utöver resursbrist inom sjukvården kan fördomar ligga bakom det långa dröjsmålet, bedömer Åsa. Vissa tror varken att sjukdomen är särskilt allvarlig eller att patienterna lider så mycket, förklarar hon.
– Vilket också är helt fel.
Migrän finns bland annat med på Världshälsoorganisationens, WHO:s, topp-tio-lista över handikappande sjukdomar, poängterar hon.
– Det är en extremt handikappande sjukdom att lida av när man har den svåraste formen, den här kroniska migränen, säger hon.
Men även de andra typerna är väldigt begränsande då man inte kan gör något alls i princip under ett anfall som kan pågå i 4-72 timmar.
– Rörelse brukar alltid förvärra symtomen, oavsett vilken typ av migrän du har. Så du blir helt sängliggande, för så fort du rör dig det minsta lilla så brukar du bli sämre. Och likadant så är hjärnan extremt känslig när du får ett migränanfall, alla inkommande intryck förvärrar besvären. Det är därför patienten ofta blir känslig för ljud och ljus och lukter. Alla sådana här inkommande intryck in till hjärnan kommer förvärra besvären, hjärntröttheten, illamåendet och huvudvärken.
5. Det finns ingen bra behandling
En annan vanlig missuppfattning är att det saknas effektiv behandling mot migrän.
– Och det är helt fel. Vi har en hel uppsjö av mediciner i dag. Det är sant att det inte finns någon botande behandling. Men det finns definitivt massor med olika mediciner som gör att du får färre anfall.
Förebyggande mediciner kan dessutom göra så att anfallen blir betydligt mildare, poängterar hon.
Får man några anfall per år så kan det räcka att köpa receptfria tabletter mot migrän på apoteket. Men har man migrän flera gånger i månaden så bör man söka vård, enligt chefsläkaren.
– Mitt huvudtips är fortfarande att är man handikappad av sin migrän så bör man söka vård. Det är steg ett tycker jag. Det är alldeles för långt steg från att patienterna börjar ha huvudvärk tills dess att de faktiskt får adekvat hjälp. Det handlar om många år idag. Jag har inte sett en aktuell siffra för Sverige men jag såg att i Storbritannien var det tio år från att huvudvärken börjar bli handikappande tills dess att de fick adekvat behandling. Och en del av den tiden är ju faktiskt inte bara sjukvårdens fel utan att patienten helt enkelt inte förstår att de kan söka hjälp. Att det finns hjälp att få.
Man kan också göra mycket på egen hand för att minska besvären, däribland träna samt äta och sova på regelbundna tider. Utöver det har KBT och akupunktur visat sig ha en positiv effekt på migrän.
– Så det finns mycket patienten kan göra själv. Och det ska vara grunden i all migränvård. Att patienten försöker identifiera vad triggar migränen och undvika det.
Vad som triggar migrän är individuellt, men många reagerar på stress, starka ljus och hormonella förändringar under menscykeln.
Foto: TT/Shutterstock, Pressbild