10 vanliga hälsoproblem – som drabbar fler kvinnor än män
Min hälsa #15 – Hur kommer man ur en depression?
Kvinnors hälsa skiljer sig ofta från mäns, både när det gäller symtom, riskfaktorer och hur vi söker hjälp. Hormoner, livsstil, genetik och samhällsfaktorer påverkar på olika sätt genom livet. Här är tio vanliga hälsoproblem som många kvinnor möter någon gång i livet.
Artros
Runt 10 procent av befolkningen beräknas ha artros i en eller flera leder. Var tredje person över 65 år drabbas. Efter menopaus löper kvinnor ungefär dubbelt så stor risk som män, enligt artrosportalen.se.
– Ledens broskskikt blir mindre på grund av obalans i uppbyggnad och nedbrytning. Smärtan kommer från muskler, ledkapsel och ligament, säger Anna Kullberg Paknia, leg fysioterapeut på Feelgood.
Varför får vi artros?
– Det är till stor del ärftligt. Du kan också ha haft ett tungt yrke. Övervikt ökar risken. Händer och fingrar är vanligast. Våra patienter har främst i knä, höft och axel. Även rygg och nacke kan drabbas.
Vad kan jag själv göra för att lindra?
– Många tror att artros blir värre av träning, men det är tvärtom. Du kan belasta enligt din egen smärttröskel. Tänk en skala mellan 1 och10, där 10 är störst smärta. Ligg under 5 när du tränar. Skulle du ligga på 10 försämras inte artrosen, men du kan få ont i några dagar efteråt. En fysioterapeut kan ge råd. Du kan också få fysisk aktivitet på recept och många mottagningar erbjuder artrosskola med informationsträffar och träningstillfällen i grupp.
Ryggsmärta
Långvarig ryggproblematik är ett folkhälsoproblem. Smärta i över tre månader räknas som kronisk.
– Det vanligaste problemet är lumbago, ländryggssmärta. Det kan utvecklas under längre tid eller uppstå plötsligt i form av ryggskott. För ryggproblem ser vi ingen skillnad mellan könen, men kvinnor söker vård i större utsträckning, säger Anna Kullberg Paknia.
Varför får vi ont i ländryggen?
– Det finns många anledningar. Överansträngning eller repetitiva rörelser är en. Otränade muskler en annan. Som samhället ser ut i dag är det vanligt med ryggsmärta på grund av stress och stillasittande.
Hur lindrar och förebygger jag?
– Stärk bål, rygg, ben och sätesmuskler. Ta korta pauser i arbetet under dagen, gärna var 30:e minut. Stå upp ibland vid stillasittande, kanske tre–fyra gånger om dagen. Promenader är bra för ryggen. Sök även hjälp tidigt. En fysioterapeut kan remittera vidare. Vid långvarig värk kan smärtupplevelsen öka och ge andra problem, som domningar.
Migrän
Nära 1,5 miljoner svenskar, varav cirka 65 procent kvinnor, har migrän. Den är ofta ensidig, episodisk och sitter i 4–72 timmar med ljus- och ljudkänslighet samt illamående. Vissa får synrubbningar, migrän med aura.
– Vi kan bara lindra den, inte bota. Vid fler än tre anfall i månaden behövs förebyggande medicin. Vårdcentralen kan remittera till neurolog. På Huvudvärksförbundets hemsida kan du också hitta huvudvärksspecialiserade neurologer. Vissa kräver remiss, andra inte, säger Monicha Norén, klinikchef på Migränkliniken i Värnamo.
Varför får man migrän?
– Vi vet inte. De flesta ärver den. Trauma kan också utlösa, som ett slag mot huvudet. Som små drabbas lika många pojkar och flickor. Från tonåren blir vi fler. Migrän ogillar svängande hormoner.
Hur lindrar jag anfallet?
– Får du två, tre anfall om året kan du jobba med triggerfaktorer. Se till att få motion, återhämtning, sömn och bra mat. Vid ett anfall: ta din medicin, lägg dig i ett mörkt rum och låt hjärnan vila. Var gärna hemma från jobbet dagen efter också. Man presterar ungefär 60 procent då och riskerar annars ett nytt anfall, och kanske felaktiga beslut.
Sköldkörtelproblem
2022 behandlades närmare en halv miljon svenskar med läkemedel mot hypotyreos, underproduktion av sköldkörtelhormon, varav 82 procent var kvinnor. Drygt 12 000 behandlades med läkemedel för hypertyreos, överproduktion av hormon. Sköldkörtelsjukdomar är vanligare bland kvinnor, det går fyra–fem kvinnor på en man.
Vilka är symtomen?
– Vid för mycket hormon går alla processer på högvarv. Du får hjärtklappning, tappar vikt, blir trött och får ångest. Vid för lite går allt långsammare. Du blir frusen, får lägre puls, viktuppgång och kan bli nedstämd, säger Helena Filipsson Nyström, professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
När ska jag söka vård?
– En överproduktion kan komma snabbt, annars smyger sig ofta symtomen på. Förändrar sköldkörteln sin funktion syns det alltid på blodprov, så be din läkare kontrollera sköldkörtelhormonet om du har många diffusa symtom.
Övervikt
Mer än halva befolkningen har övervikt eller obesitas (fetma). Övervikt är lite vanligare bland män än kvinnor, medan obesitas är ungefär lika vanligt. Man ser nu att fler kvinnor får en svårare obesitas.
– En kvinna med över 80 cm i midjeomfång har hög risk för hjärt-kärlsjukdom. Även övervikt vid ärftlighet för obesitasrelaterade sjukdomar som högt blodtryck eller diabetes är farligt. På gruppnivå ökar riskerna vid ett BMI över 30, alltså obesitas. Av vården kan du få ett kostprogram. Ibland även läkemedel, som du ofta får betala själv, säger Ingrid Larsson, dietist och klinisk näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Varför blir vi överviktiga?
– Anledningarna är flera. Den främsta är tillgången på kalorier. Inte bara godis, glass, bakverk och snacks. Även smörgåsar och färdiglagad mat kan vara väldigt energität, och portionerna större än vårt energibehov. Och visst, vi sitter mycket och rör oss för lite – men du kan inte sitta dig till obesitas.
Vad kan jag göra själv?
– Har du övervikt och bra värden kan du se till att inte gå upp. Följ rekommendationerna för hälsosamma matvanor, mycket info finns på Livsmedelsverkets hemsida. Vill du går ner i vikt måste du äta färre kalorier än du förbrukar. En medelålders kvinna som vill gå ner bör ligga på 1200–1600 kalorier per dag, beroende på aktivitetsgrad.
Depression
Du tappar ork och initiativförmåga samt känner inte glädje eller lust ens till sådant du tidigare gillat. Vardagen kan kännas meningslös. En depression är svårare och pågår under längre tid än nedstämdhet.
Varför blir vi deprimerade?
– Kvinnor drabbas oftare än män. Ur ett biologiskt perspektiv kan hormoner påverka. Ur ett psykologiskt perspektiv ställer kvinnor ofta högre krav på sig och är mer självkritiska. Ur ett socialt perspektiv finns könsroller och förväntningar. Generellt söker kvinnor även hjälp tidigare, säger Beate McMenamin, leg psykolog på Feelgood.
Vad kan jag göra själv?
– Utgå från att livet alltid mer eller mindre är påverkbart. Skriv ner alla bekymmer och fokusera på de du kan påverka nu. Ett arbete hjälper till att upprätthålla struktur, gemenskap och viss nivå av krav. Kan du inte arbeta är en lägsta nivå regelbundna sovtider, matvanor och att gå ut minst en gång om dagen. Beteendeaktivering är viktigt vid depression. Våga söka hjälp när du börjar tro på dina destruktiva tankar, det finns god hjälp att få.
Stress
Antalet pågående sjukskrivningar hos Försäkringskassan på grund av stress har ökat från 34 700 år 2019 till 43 500 år 2024. Kvinnor löper dubbelt så stor risk att sjukskrivas för stressrelaterad ohälsa än män.
– De vanligaste diagnoserna är akut stressreaktion (en omedelbar kortvarig reaktion på en extrem stresshändelse) och anpassningsstörning (ovanligt långvarig reaktion på en påfrestande livshändelse), säger Beate McMenamin.
Finns det varningssignaler?
– Det finns alltid varningstecken, ofta bortser vi från dem. En utmattning smyger sig på med trötthet, problem med sömn, minne och koncentration. Stress är inte farligt, brist på återhämtning ställer till det.
Hur kan jag förebygga?
– Varva prestation med pauser. Återhämtning behöver ske integrerat under dagen för att vara mest effektiv. Våga sätta gränser och håll dig till ditt uppdrag på jobbet. Se över prioriteringen, vissa delar av livet kanske behöver stå tillbaks en tid. Vid långvarig ohälsosam stress kan kraftfullare metoder behövas, eller kontakt med läkare.
Klimakteriet
Äggstockarnas hormontillverkning avtar och mensen upphör. Perioden kan pågå i allt från ett år till mer än tio år.
– 60–70 procent har måttliga till svåra besvär, enligt Socialstyrelsen. Svettningar, vallningar och sömnproblem är vanligast. Ont i muskler och leder, hjärtklappning och hjärndimma är inte helt ovanligt, säger leg gynekolog Helena Lagercrantz som också driver gynpodden.
Vad kan jag göra själv?
– Fysisk aktivitet har effekt på humör, vallningar och svettningar. Varva styrketräning och pulshöjande träning. Ät bra mat, regelbundet. Var försiktig med alkohol som i sig kan ge ångest och störd sömn.
Vilken hjälp finns att få?
– Dra dig inte för att prata med din läkare eller gynekolog. Mest effektivt är hormonbehandling. Den har även många preventiva fördelar, som förebyggande av hjärt-kärlsjukdom. Många oroar sig för östrogenbehandling på grund av risk för bröstcancer, men jag skulle säga att hälsofördelarna är större.
PMS/PMDS
Förändras ditt humör en gång i månaden? Runt 70 procent av alla kvinnor får PMS-symtom. PMS och PMDS beror på att progesteronet, gulkroppshormonet, ökar efter ägglossning fram till mens.
– Tillstånden kan påverka livet ordentligt. PMS ger ofta psykiska eller fysiska symtom: svettning, störd sömn eller kortare stubin än vanligt. Vid PMDS är problemen allvarligare och ofta mer av psykisk karaktär. Livet kanske inte känns värt att leva eller så fungerar man inte i vardagen. De flesta har problem ett par dagar innan mens, andra från ägglossning till mens, säger Helena Lagercrantz.
Hur kan jag lindra?
– Fysisk aktivitet lindrar, undvik alkohol, prioritera bra och regelbunden kost och sömn. Allt det där som du vet är bra för dig. Kan du inte avhjälpa symtomen själv finns effektiva behandlingar. Det kan vara hormonella som p-piller eller hormonspiral. Många mår också bättre av att äta antidepressiv medicin från ägglossning fram till mens.
Fertilitet
Både att få barn och att inte kunna få barn påverkar oss på många sätt.
– Sök hjälp för problem du fått efter förlossningen. Även ångest och oro. Prata med din barnmorska eller barnsjuksköterska. Vi missar många förlossningsdepressioner i dag, säger Helena Lagercrantz.
Ofrivillig barnlöshet är också psykiskt påfrestande. Ungefär en tredjedel beror på kvinnan, en tredjedel på mannen och en tredjedel på en kombination av orsaker, eller så hittas ingen förklaring.
– 80–85 procent blir gravida under första året, mediantiden är sju månader. Men för vissa tar det betydligt längre tid.
Vilken hjälp kan man få?
– För att räknas som ofrivillig barnlöshet ska man ha försökt i ett år, då kan en utredning påbörjas. Du behöver ha en stadig relation, inte vara för gammal och inte ha några allvarliga sjukdomar. I vissa fall kan man få hjälp snabbare, till exempel om du är över 35 år, har endometrios, sällan har mens eller andra problem som kan försvåra att bli gravid. Utifrån utredningen bestämmer man sedan vilken typ av hjälp ni som par behöver.
Foto: TT/Shutterstock