Henrik Wahlström är bipolär: "Kräver oerhört stor självdisciplin"

Efter reklamen: VIDEO: Se sex tecken på hälsoångest

Det tog tolv år innan Henrik Wahlström vågade berätta om sin bipolära sjukdom för sin följarskara på Instagram, där han sedan länge delat med sig av reflektioner över jämställdhet och skeva samhällsideal och roat med humoristiskt ”trams”, som han själv kallar det.

– Jag visste inte hur det skulle landa och jag var beredd på att möta väldigt mycket fördomar, men det gick bättre än vad jag någonsin hade kunnat tro, säger han.

Bara hans allra närmaste har vetat om hans diagnos och han var rädd att hans jobb inom tv-branschen skulle ta stryk om han gick ut med sin sjukdom.

– Vad mycket lättare det decenniet hade varit om jag sluppit ljuga om varför jag plötsligt var hemma från jobbet. Jag skyllde på maginfluensa eller kom med andra undanflykter. Varför höll jag tyst i tolv år? frågar han sig själv och fortsätter:

– Jag önskar att jag hade berättat om min bipolaritet tidigare. När jag väl vågade berätta, och det inte alls blev den katastrof som jag hade befarat, så kände jag att jag kan inte sluta nu, jag måste fortsätta berätta om det här.

Kändisarna som väljer att prata om sin sjukdom.

7 kändisar om hur det är att vara bipolär

Tagit fram symbol för psykisk ohälsa

Det är drygt två år sedan han gick ut med sin sjukdom och hans Instagramkonto har sedan dess bara växt. I dag delar han med sig av sina erfarenheter av bipolär sjukdom för nästan 150 000 följare. Han är föreläsare, ambassadör för Mind och grundare av uppochner.nu. ”Uppochner” är en symbol – föreställande ett hjärta med en glad och ledsen smiley i – som han har låtit trycka upp på t-shirts, tygpåsar och som pins. Bäraren av symbolen visar att hen har en öppen och accepterande inställning till psykisk sjukdom.

– Du behöver inte själv ha en diagnos för att bära den. Den är som en pridesymbol för psykisk ohälsa som visar att du är välkommen precis som du är. Hade min chef haft en sådan pin på sig hade jag förmodligen inte hållit tyst om min diagnos så länge som jag gjorde, säger Henrik Wahlström.

Självmedicinerade med alkohol

För honom bröt sjukdomen ut ordentligt under gymnasietiden. När han mådde som sämst gick han till läkaren, som bara såg en deprimerad kille. Han fick psykologhjälp och antidepressiv medicin – vilken slog riktigt fel.

– Att ge antidepressiv medicin till en person med bipolär sjukdom riskerar att skicka upp dem i taket. Man kommer inte tillbaka till nolläget utan ligger hela tiden på plus tio. Det var så det blev för min del, jag åkte upp i ett uppvarvat och gränslöst läge, berättar Henrik Wahlström.

Men ingen klarar av att leva i hundratio och kraschen blev djup. Han försökte hantera svängningarna genom att självmedicinera med alkohol.

– Jag blev till slut tvungen att söka hjälp för att sluta dricka. Och det var först där jag mötte en väldigt klok person, som frågade hur jag hade mått under tidigare månader. När vi gick tillbaka i tiden och ritade upp mitt mående blev det uppenbart – ena månaden var jag helt i gasen och hade jättemånga kreativa projekt, andra månaden gick ingenting bra. Hon sade att det lät som bipolär sjukdom och en utredning startades.

Efter tre psykoser ställde hennes man ett ultimatum och idag mår hon bättre än någonsin.

Anette, 55: ”Jag HAR en bipolär diagnos – jag ÄR inte bipolär”

"Kräver oerhört stor självdisciplin"

Henrik Wahlström har bipolär sjukdom typ 2 och att hitta rätt medicin och dos har tagit sin tid. Inte minst har han behövt jobba på att lära känna sig själv och sin sjukdom för kunna bromsa när han är på väg uppåt i en hypomani eller neråt i en depression.

– Det där är en jättesvår del av sjukdomen, som kräver oerhört stor självdisciplin och självkännedom. Det handlar om att upptäcka tidiga tecken och göra saker som man absolut inte vill. Är jag på väg neråt måste jag se till att göra saker som jag brukar tycka är kul, trots att jag egentligen inte alls känner för det. När jag är på väg uppåt, när tempot har gått upp och jag kanske har tio projekt i gång samtidigt, då måste jag tyvärr börja avboka och se till att få tid för återhämtning, säger han och fortsätter:

– Jag måste försöka motverka den rörelse som är på väg. När jag känner mig hur pigg som helst, då är det sömn jag behöver. När jag knappt kan hålla ögonen öppna, då måste jag i stället hålla mig pigg och i gång, säger Henrik Wahlström.

I stort sett symtomfri med rätt medicinering

I dag, med rätt medicinering, beskriver han sig som nästan helt symtomfri, även om det går lite upp och ner.

– Jag hinner inte krascha ner i det värsta djupet, och jag hinner inte stiga upp till den där nivån där jag börjar förstöra saker för mig själv.

Utan behandling är bipolär sjukdom ofta allvarlig och handikappande, och Henrik Wahlström framhåller att han har haft tur som kan leva ett normalt liv med diagnosen.

– Det är inte alla som har den turen. Men jag vill ändå påstå att det är jätteviktigt att alla som får den här diagnosen utgår från att de tillhör de där 70 procenten som kan få ett fungerande liv. För om man inte tror det, då kommer det absolut inte att gå. Då känns det meningslöst att försöka och man förlorar hoppet.

Efter reklamen: SE OCKSÅ: Experten - Så stöttar du någon med psykisk ohälsa

Genom sin Instagram och sina föreläsningar hoppas han att fler ska få förståelse för vad det innebär att leva med en psykisk sjukdom – och att den som mår dåligt ska söka hjälp.

– Jag vill avstigmatisera psykiatriska diagnoser och NPF-diagnoser och öppna upp samtalet kring psykisk ohälsa. Alla känner någon som är drabbad, det finns överallt. Vi måste sluta ducka de här ämnena, säger han.

Foto: J. Yoldas, privat