Känslostarka relationer: Så kan du förvandla konflikter till närhet
Ni älskar varandra. Ändå hamnar ni ofta i lägen där tonen mellan er hårdnar allt mer, och i takt med den, distansen i relationen. Hur kommer det sig att man säger så sårande saker till den man tycker allra mest om? Varför slutar en enkel diskussion med att man skriker åt varandra?
Se också: Så mycket påverkas barn av föräldrarnas bråk
I boken Känslostarka relationer ger psykologen Alan E. Fruzzetti tips och övningar på hur man kan hantera starka negativa känslor. Nu släpps den för första gången på svenska, i en uppdaterad version, anpassad för svenska förhållanden av psykologerna Sara Isling och Cecilia Fyring. Båda arbetar mycket med parterapi och motiverande samtal samt föreläser om metoden Integretive Behavioural couple therapy (IBCT) som har många likheter med dialektisk beteendeterapi (DBT), vilken boken tar avstamp i.
Vi tog ett snack med dem för att få veta lite mer om hur man kan minska intensiteten i konflikterna och komma varandra närmare genom att visa sårbarhet och bekräfta varandra mer.
Man behöver inte vara lättriggad för att hamna i svåra konflikter
Titeln till trots menar Cecilia och Sara att boken absolut inte bara riktar sig till par i explosiva relationer utan kan vara till nytta i alla typer av relationer.
– Man behöver inte vara särskilt lättriggad för att hamna i svåra konflikter i en parrelation. När en person är viktig för en så reagerar man ofta väldigt starkt och då blir vi nästan alla lite känslomässigt dysreglerade och säger saker som förvärrar situationen, förklarar Sara Isling.
Finns olika sätt att reagera på vid en konflikt
En del personer reagerar snabbt och starkt på en konflikt medan andra helst duckar och drar sig undan. Varför man agerar på det ena eller andra sättet vet man inte riktigt.
– Det kan finnas en slags ärftlighet i botten, men mycket handlar om den miljö man har växt upp i, hur väl man har blivit bemött i det där och hur väl man har lärt sig att hantera det. Det är därför en viktig del i parterapi att se till parternas uppväxtförhållande. Hur har man grälat i deras familjer? Folk har olika uppfattning om vad som är ok och inte. Det kan leda till den här typen av svårigheter, säger Cecilia Fyring.
– Om båda är väldigt känslostarka, så blir det svårt. Vi träffar oftare par där man är olika. Samtidigt kan olikheterna kan leda till polariseringar, vilket gör att konflikterna bara ökar. Den som inte exploderar kan ofta tycka det är obehagligt och drar sig undan och validerar då inte den andra, förklarar de båda.
Tre tips för par som bråkar mycket
- Minska sårbarheten. Grälen kommer säkert ofta vid särskilda situationer, kanske i samband med morgonstress eller alkohol. Undvik att diskutera allvarliga saker vid tillfällen som gör det värre.
- Byt perspektiv. Har man grälat mycket börjar man tillslut bara se saker man inte tycker om hos den andra. Prova att sätta på dig andra glasögon att se den andre genom: Vad har min partner gjort idag som jag tycker är värdefullt, viktigt och uppskattar?
- Var med varandra lite kravlöst. Öka positiva beteenden. Man är mer benägna att hålla med varandra om man har det bra i övrigt.
Primära och sekundära reaktioner
Våra reaktioner i en konflikt kan delas in i primära och sekundära: Den primära känslan är den sårbara, den sekundära är exempelvis ilska och det är den vi uttrycker. Vi kanske har dålig koll på vad det är vi egentligen känner? Försök välja era tillfällen. Det finns stunder där diskussionerna aldrig blir bra, då vi är trötta och arga redan. Det gäller också att vara observant på sig själv och känna sina egna impulser.
– I andra situationer där vi tycker olika, exempelvis på jobbet, har vi impulskontroll, men till den vi lever med så har vi ibland orealistiska idéer och önskningar om att den ska ta oss precis som vi är. Vi vill komma nära men vi behandlar inte alltid varandra på samma respektfulla sätt som vi gör med vänner eller kollegor. Det finns orealistiska förväntningar om att en partner ska stå för allt och klara allt, säger Sara Isling.
Om båda är explosiva och bråkar mycket drar sig ofta båda undan när det blir för jobbigt. Det som ofta händer i det andra fallet, när någon går på men andra drar sig undan är att den som går på inte känner sig sedd. Då kanske den personen går på ännu mer, vilket leder till att den andra drar sig undan ännu mer, och så eskalerar situationen. Då skulle det underlätta om den som drar sig undan tar ett steg framåt och ser den andra lite mer. Men när den ena tar initiativ till att närma sig måste den andra märka det och nappa på det, påminner de. Det finns många fallgropar, med andra ord.
Vänd fokus från den andra till vilken partner du själv vill vara
Cecilia och Sara råder också att vända fokus från kravlistan på den andra till hur vill jag vara själv? Vilken sorts partner vill jag vara? Det är absolut inte så att den som drar sig undan alltid måste ta alla steg fram så att man gör precis som dem andra vill, men när man drar sig undan blir man ofta inte den partner man vill vara. Man har säkert anpassat sig mycket efter den andra för att undvika konflikt, men vill man vara en sådan som flyr?
Att leva med en känslostark person kan dock onekligen vara väldigt påfrestande för den som inte tycker om skrik och bråk. För att själv må bra råder Sara och Cecilia att fundera över vad som egentligen är viktigast i just den här situationen.
– Ibland behöver självrespekten gå först. I vissa fall är viktigt att ha rätt, men i andra lägen kanske det är viktigare att du och din partner ska ha det bra. Har det gått alldeles för långt kanske man behöver komma fram till ”vill jag stanna i den här relationen eller inte?”.
Så hanterar du viljan att ha rätt
I en hätsk diskussion känner man sig ofta stärkt av att ha uttryckt vad man tycker är viktigt, men försök att lyfta blicken från här och nu och tänka på de långsiktiga konsekvenserna. Hur vill jag ha det i min relation? Vad blir bra för min relation – alltså indirekt för mig? Den automatiska reaktionen är att försvara sig och inte lyssna, vilket funkar väldigt dåligt. Försök istället att ha en acceptans för den andra, att vilja ha rätt är ju egentligen lite grann att vilja förändra den andra.
– Försök se den andras synvinkel. Förståelse får ofta folk att bli lite mindre arga, tipsar Cecilia Fyring.
Acceptansen gör också den andra mer benägen att lyssna, om den inte känner sig så kritiserad. Det skapar i sin tur en större vilja att faktiskt göra en förändring, om man inte känner sig forcerad dit.
Foto: TT