Läkaren: Den här vanan är farligare för hälsan än du tror
Brukar du svära åt bilister som kör som idioter? Klaga av dig bland vänner när chefen överöser dig med arbetsuppgifter? Eller sucka när personen framför dig i kassan tar orimligt lång tid på sig? Då är du långt ifrån ensam. Men även om det är vanligt att reagera med frustration i dessa situationer finns all anledning att ta ett steg tillbaka och tänka efter, förklarar Rangan Chatterjee.
– Att göra det då och då är inget problem. Men när det görs regelbundet är det faktiskt ett stort problem, eftersom det ger en bild av ens syn på världen, säger han.
Regelbundet klagande skapar inre stress
Hälsogurun påpekar att det finns två sätt att se på världen. Man kan antingen ha en "arkitektmentalitet" eller "offermentalitet". De som har den förstnämnda känner att de har kontroll över det som händer i livet, att de är med och bestämmer och har olika valmöjligheter. De med en "offermentalitet" däremot känner sig ofta maktlösa och tror att deras liv ser ut som det gör på grund av saker som är utom deras kontroll.
– Vilket som är sant eller inte är egentligen inte poängen. Men klagar du regelbundet så säger du i princip att du tycker att världen borde vara på ett visst sätt, men det är inte på det sättet – och därför ska jag klaga. Och vad det här regelbundna klagandet gör är att det skapar vad vi kallar inre stress. Och den inre stressen är inte neutral, du måste göra något för att neutralisera den inre stress som du genererar genom ditt klagande.
Det går förvisso att neutralisera stressen genom att ta en långpromenad. Men det är inte det de flesta gör.
– Utan de vänder sig till choklad, socker eller tar en extra kopp kaffe, eller hur?
Experten i den här texten
Rangan Chatterjee har jobbar som allmänläkare i Storbritannien i över 20 års tid. Han driver hälsopodden "Feel Better, Live More" och har skrivit flera böcker, däribland "9 steg till inre hälsa", "Hälsobalansen", "Stressbalansen" och "Förändra ditt liv 5 minuter i taget". Han har tidigare gjort tv-serien "Doctor in the House" för BBC1.
Rangan berättar att även han har hetsat upp sig i trafiken och beklagat sig när han fastnat i långa passköer genom åren. Men när han insåg att han faktiskt kan välja respons så förändrades det.
– Vi tror att föraren orsakade vår stress, men så var det inte. Föraren gjorde något. Men stressen uppstod genom att vi valde att bli stressade i den situationen. Den insikten förändrade mitt liv.
Om föraren hade kunnat orsaka stressen, så skulle alla reagera på samma sätt. Alla skulle bli irriterade. Men så är inte fallet, poängterar han.
– Människor tänker inte på att deras beteende på flygplatsen eller på bilvägen påverkar deras hälsa, men det gör det. För i varje ögonblick väljer du antingen att vara lugn eller att vara stressad. Och när du förstår att du själv väljer kommer ditt liv att förändras.
Läkaren behöver inte gå långt för att hitta ett talande exempel. När han slutade stressa upp sig i onödan minskade både hans sug efter socker och alkohol, berättar han.
– De sakerna, de fanns där av en anledning. Och nu när jag är så mycket lugnare inombords behöver jag helt enkelt inte dessa saker längre.
Se hur mycket du klagar – i sju dagar
Tenderar du att klaga och vill bryta detta mönster? Då rekommenderar Rangan en övning som han även lyfter i sin nya bok "9 steg till inre hälsa".
– Varje gång du märker att du klagar, ta en paus, och gör en av två saker. Antingen förvandla klagomålet till en handling, så att du gör något åt det. Om det är något du inte gillar i livet, i stället för att klaga, gör något åt det. Och om du inte kan det, förvandla det till ett ögonblick av tacksamhet. I stället för att tänka på vad som inte är bra i livet, tänker du: "Vad är verkligen bra i mitt liv? Vad kan jag vara tacksam för?"
Om du gör detta experiment i sju dagar i rad kommer du inse hur mycket du faktiskt klagar, förklarar författaren. Och tror du inte att du klagar särskilt ofta? Fråga din partner eller någon annan som står dig väldigt nära om hen har en annan bild.
– Och prova sedan den här övningen i sju dagar. Den är så ögonöppnande och du kommer att lära dig något om dig själv. Du kommer att lära dig hur ofta du klagar när du inte behöver det.
Samtalet som förändrade Chartterjee
Det kan också hjälpa att få perspektiv. När Rangan hamnar i en jobbig situation tänker han ofta på psykologen och Förintelseöverlevaren Edith Eger som gästade hans podd "Feel Better, Live More" för fyra år sedan. Under samtalet berättade 93-åringen bland annat hur hon såg fängelsevakterna som fångar eftersom de inte var fria i tanken. Och hur hon föreställde sig att hon dansade i Budapest operahus när vakterna tvingade henne att dansa för dem, samma dag som de dödat hennes föräldrar. I Ediths huvud bar hon en vacker klänning, orkestern spelade och bänkraderna var fulla i den mäktiga salen.
– Och orden som hon sa till mig i slutet är nästan inpräntade i min själ. Hon sa: " Rangan, jag har bott i Auschwitz och jag kan säga dig att det största fängelset du någonsin kommer att leva i är det fängelse du skapar i ditt eget sinne". Och jag förstod det den dagen. Jag tänkte, herregud, vi går alla runt i världen varje dag och skapar dessa negativa berättelser om världen. Du vet, ”den personen gjorde det här mot mig”, ”å, den där dumma bilföraren”, ”passkontrollen, de har ingen koll, nu måste jag vänta här i 90 minuter”. Och jag tänkte att Edith kunde omformulera varje negativ upplevelse i sitt liv och förvandla den till något positivt. Och om hon kan göra det i ett koncentrationsläger, då kan jag göra det i mitt ganska bekväma liv.
Efter samtalet med Edith började Rangan även ställa en rad frågor till sig själv varje kväll. Han frågade sig själv: Vad var det i dag som triggade dig, var det något som låg utanför din kontroll? Och sedan: Varför störde det dig och hur kan du se på det på ett annat sätt?
Ungefär tre månader efter deras samtal behövde han inte längre ställa dessa frågor till sig själv i slutet av dagen.
– Efter några månader, innan du vet ordet av, behöver du inte göra det på kvällen längre. Efter det kan du göra det i realtid när det händer. Så i början måste du verkligen jobba hårt, men sedan börjar det ske naturligt, säger han.
LÄS OCKSÅ: Så tränar du hjärnan att se möjligheter – i stället för hinder
Foto: Jerker Ivarsson/TT
