Studie: Det påverkar oddsen att få barn av samma kön
I dag väljer många att skaffa barn senare i livet än sina föräldrar. Medelåldern för förstagångsföderskor har stigit från 28 till 31 år i Sverige sedan sekelskiftet, enligt statistik från SCB.
Detta kan i sin tur ha gjort det lite lättare att lista ut vad eventuella syskon kommer att ha för kön. Det indikerar i alla fall en ny studie som publicerats i Science Advances.
Mammans ålder påverkar utfallet
När forskare vid Harvad T.H Chan School of Public Health följde 58 000 kvinnor som fått minst två barn såg de att kvinnornas ålder vid den första födseln verkade påverka oddsen att bara få barn av samma kön. Kvinnorna i studien som var över 28 år när de fick sitt första barn visade sig ha 13 procent högre sannolikhet att få enbart pojkar eller flickor än de som blev mammor vid 23 års ålder.
Detta beror troligtvis på hur våra reproduktiva möjligheter påverkas med åldern, enligt forskarna. Den vaginala miljön kan exempelvis bli surare med åren, vilket gynnar X-kromosomer. De överlever lättare då de är större och kan ha fler buffrande kemikalier än Y-kromosomerna, vilket resulterar i att fler flickor föds. Men även y-kromosomer kan få ett försprång i takt med att vi åldras. De klarar sig nämligen bättre när fasen som förbereder ägget för frisättning från äggstocken förkortas.
Om oddsen för att få flickor eller pojkar blir större eller lägre med åldern beror sedan på vilka biologiska faktorer som är mest dominanta hos kvinnan, bedömer forskarna.
Då kan myntet sakna klave
Men det är inte bara mammans ålder som kan skvallra om utfallet. Har ett par redan fått flera barn av samma kön är sannolikheten att även nästa barn kommer att följa mönstret rätt stor, visar studien.
Kom i form på 21 dagar!
- Kostplan
- Träningsfilmer
- Recept
- Experttips
Omkring var tredje kvinna i studien fick enbart flickor eller pojkar och forskarna fann att sannolikheten att få ännu en flicka när man redan har tre sedan tidigare är 58 procent. För par med tre pojkar var sannolikheten något högre, den landade på 61 procent.
”Både biologiska faktorer och reproduktiva beslut att skjuta upp barnafödandet kan bidra till den observerade fenotypen av könskluster inom familjer. Framtida forskning behövs för att studera i vilken utsträckning var och en av dessa faktorer förklarar könskluster inom familjer. Fram till dess bör familjer som önskar barn av mer än ett kön och som redan har två eller tre barn av samma kön vara medvetna om att när de försöker få sitt nästa barn, är det troligt att de kastar ett mynt med två kronor,” skriver forskarna i studien.
Alla forskare är dock inte övertygade om att vissa familjer eller kvinnor är predisponerade att bara få barn av ett visst kön.
– Vi har tidigare visat i ett mycket större urval, som omfattar hela den svenska befolkningen född efter 1931, att det inte finns någon tendens för enskilda familjer att [bara] få pojkar eller flickor, säger Brendan Zietsch, beteendegenetiker vid University of Queensland i Brisbane, till Science News.
Enligt henne behöver den nya studien replikeras med ett nytt urval.
Foto: TT/Shutterstock