Så tar du reda på vilken blodgrupp du har – 3 enkla sätt
Även om man kanske har hört det flera gånger i sitt liv så kan informationen om vilken blodgrupp man tillhör ibland slinka ur minnesbanken. Kanske beror det på att vi inte så ofta behöver veta vilken grupp vi tillhör men det problematiska är att när vi väl måste besvara frågan kan det ske under ganska akuta situationer. Därför kan det vara bra att ta reda på sin blodgrupp i förtid – och faktiskt spara den viktiga informationen.
Vilka blodgrupper finns det?
Blodet innehåller röda blodkroppar som kan delas in i olika blodgrupper. De två vanligaste systemen för att dela in blodgrupper är AB0-systemet och Rh-systemet. Alla människors blod har ungefär samma innehåll. Ändå går det att dela in olika blodet i 346 olika blodgrupper. Det beror på att det finns små olikheter på de röda blodkropparnas yta.
AB0-systemet
Enligt AB0-systemet kan du ha någon av följande blodgrupper: A, B, AB och 0, som står för noll. Blodgrupp A är vanligast i Sverige, därnäst kommer blodgrupp 0. Samtidigt är blodgrupperna AB och B är ganska ovanliga. I många länder används bokstaven O i stället för siffran noll. O står för det tyska ordet ohne, som betyder utan.
Rh-systemet
Inom Rh-systemet finns det Rh+ och Rh-. Rh+ är dominant och Rh- är recessivt. För att ett barn ska kunna få Rh-, behöver båda barnets genetiska föräldrar bära anlag för Rh-, vilket de alltså kan göra även om de är Rh+.
Så tar du reda på vilken blodgrupp du har:
1. Fråga dina biologiska föräldrar
Vilken blodgrupp du får bestäms av vilka gener du har. Varje person har två arvsanlag som kan vara kombinationer eller homogena delar av AB0-systemet. A och B är så kallade dominanta anlag, medan 0 är recessivt, alltså inte dominant. Som tidigare nämnt så fungerar det liknande med Rh-systemet. Rh+ är dominant och Rh- är recessivt. För att ett barn ska kunna få Rh-, behöver båda barnets genetiska föräldrar bära anlag för Rh-, vilket de alltså kan göra även om de är Rh+.
Så rent krasst kan du ta reda på din blodgrupp genom att slå en signal till dina föräldrar, detta förutsätter såklart att de har koll på sin blodgrupp.
Tolka svaren:
Om båda dina föräldrar har A:
Du tillhör blodgrupp A
Om en både föräldrar har B:
Du tillhör blodgrupp B
Om båda föräldrarna har 0:
Du tillhör blodgrupp 0
Om ena föräldern har A och den andra har 0:
Du tillhör blodgrupp A
Om ena föräldern har B och den andra har 0:
Du tillhör blodgrupp B
Om ena föräldern har A och den andra har B:
Du tillhör blodgrupp AB, eftersom båda anlagen är dominanta.
Undantag från regeln:
Ett barn kan få blodgrupp 0 även om inte de genetiska föräldrarna har det. Till exempel kan en förälder med blodgrupp A som har anlagen A+0 och en förälder med blodgrupp B som har anlagen B+0 få ett barn som har anlagen 0+0. I dessa fall kan barnet få blodgrupp 0 – trots att ingen av barnets föräldrar har det.
2. Köp hem ett test
Många apotek och nätbutiker säljer hemtest som kan fastställa din blodgrupp. Testen tar ca 10 minuter och kräver att du sticker dig med en nål i fingret för att få fram blod, som sedan kan analyseras.
3. Vänd dig till vården
På vissa vårdcentralen kan du efterfråga att få göra ett blodprov i syfte att ta reda på din blodgrupp. Det kan även finnas i dina journaler på 1177 om du gjort ett test där blodgrupp varit relevant. Men vill få svar på frågan om blodgrupp gratis och samtidigt göra en god gärning på köpet kan du erbjuda dig att bli blodgivare. I samband med din bloddonation får du reda på din blodgrupp och har dessutom tjänat in lite härliga poäng på karma-kontot.
Källa: 1177 Foto: TT