Så påverkas hälsan av din blodgrupp
Vårt blod är livsnödvändigt men också kopplat till ond bråd död. Kanske är det därför vi är så besatta av blodet och dess betydelse för allt från risken att bli sjuk till vad vi ska äta.
– Det finns cirka 300 olika blodgrupper men vi vet inte exakt vad de har för biologisk funktion. Det är mycket vi inte vet ännu och det spär på mystiken, säger Gustaf Edgren, läkare och forskare vid Karolinska institutet i Solna.
Han är också en av forskarna bakom den omtalade studien där man kunde koppla blodgrupper till ett ökat, eller minskat, skydd mot vissa sjukdomar. Forskarna granskade svenska hälsoregister med mer än fem miljoner människor och fann totalt 49 sjukdomar som kunde kopplas till blodgruppssystemet.
Blodgrupper som skyddar mot sjukdom
– En nyhet vi hittade var att personer med blodgrupp B verkar ha ett litet skydd mot njursten.
Man kunde också bekräfta tidigare rön som visar att personer med blodgrupp A hade högre risk för blodpropp medan personer med blodgrupp 0 hade större risk för blödningar. En tröst för grupp 0 är att de är underrepresenterade bland dem som får svår covid-19.
Tidigare studier har också visat att blodgrupp B verkar vara skyddad mot vinterkräksjukan, att blodgrupp AB oftare drabbas av demens och att det finns en högre risk för blodproppar hos dem som har blodgrupp AB, A och B. Blodgrupp 0 verkar drabbas oftare av exempel HIV, kolera och magsår men har samtidigt ett skydd mot blodpropp. Det kan kännas skrämmande, inte minst med tanke på att man faktiskt inte kan byta blodgrupp. Så hur ska man hantera vetskapen om att man tillhör en blodgrupp som har ökad risk för att exempelvis få en blodpropp? Gustaf Edgren menar att man inte behöver oroa sig alls:
– Totalt sett är det väldigt få sjukdomar som är kopplade till blodgruppen och oftast är riskökningen väldigt liten. Vi vet inte heller om det är blodgruppen i sig det handlar om. Det kan i stället handla om vissa proteiner som är kopplade till blodgruppen.
Med andra ord: Nästan all ohälsa handlar om andra faktorer än vilken blodgrupp man har och det finns ingen blodgrupp som är bättre än någon annan.
Rent medicinskt är blodgruppen bara av betydelse vid blodtransfusion, till exempel vid en olycka. Men inte ens då behöver man själv känna till vilken grupp man har.
– Vi chansar inte utan testar alltid blodgruppen om någon hamnar på sjukhus och behöver blod. Det enda skälet till att ta reda på sin blodgrupp är faktiskt av ren nyfikenhet.
Kan blodgruppen påverka vår personlighet?
I vissa länder, Japan bland annat, tycker man dock att blodgruppens betydelse är mycket större än så. Där anses blodgruppen även styra över olika personlighetsdrag. Blodgrupp 0 sägs vara ”utåtriktade, optimistiska krigare” medan A är ”bönder som undviker konfrontationer”. Man använder den här typen av blodgruppsmystik bland annat vid anställningsintervjuer.
– Det här är taget ur luften på samma sätt som horoskop och den så kallade blodgruppsdieten. Det finns inga som helst belägg för att blodgruppen påverkar personligheten eller vad man ska äta, säger Gustav Edgren.
Blodgrupperna med ökad och minskad risk
A verkar ha en ökad risk att bli sjuka i covid-19, magcancer, cancer i bukspottkörteln och hjärtsjukdom men en lägre risk för magsår.
B verkar vara skyddade mot njursten och noroviruset som orsakar vinterkräksjuka.
AB verkar vara mer mottaglig för demenssjukdom.
0 verkar vara skyddade mot covid-19 och blodproppar men ha en ökad risk för magsår, kolera och HIV. Kvinnor med blodgrupp O drabbas oftare av högt blodtryck under graviditeten.
Foto: TT