Vaknar du av mardrömmar? Det här ska du inte göra efteråt

Så förebygger du mardrömmar - 5 effektiva tips

Det är inte helt klarlagt exakt vad som utlöser mardrömmar, men forskarna är överens om en sak: drömmar hjälper oss att bearbeta dagen som gått.

– Drömmar är till för att bearbeta upplevelser under dagen och sätta ihop dem med tidigare upplevelser, så att vi kan lära oss om sådant som var bra – men också om sådant som var farligt, förklarar Steven Linton, seniorprofessor inom klinisk psykologi och en av författarna till boken ”Sömn dröm mardröm”.

Just därför slår mardrömmar ofta till när vi är stressade, oroliga eller sårbara. När hjärnan inte hinner återhämta sig under dagen måste den sortera känslor på natten, vilket ibland tar sig uttryck i skrämmande bilder eller scenarier.

– Om du lever under hög stress eller har varit med om trauma, så finns det många signaler som gör att något inte känns riktigt rätt – och då ökar risken för mardrömmar.

När ska man söka hjälp för sina mardrömmar?

En enstaka obehaglig dröm är naturligt. Men när mardrömmarna blir återkommande och påverkar ditt mående, kan det vara dags att agera.

– För att mardrömmar ska ses som ett problem behöver de vara återkommande. Det behöver inte vara exakt samma mardröm, men man vaknar rädd och svettig – nästan som i en film – och det sker relativt frekvent under flera månader.

Många tror att mardrömmar är något man bara “får stå ut med”, men så behöver det inte vara. Det finns hjälp att få om mardrömmarna inte går över av sig själva.

– Det finns behandling, och har man mardrömmar som uppfyller kriterierna rekommenderar jag att man söker hjälp. Behandlingen liknar den vid PTSD. Man går igenom vad som hänt, vad som påverkar det, och sedan använder man exponering tills ångesten och skräcken avtar.

Gör inte den här vanliga missen

Det finns flera saker du själv kan göra för att minska mardrömmarna. Mycket handlar om livsstil, som att minska stress, sänka belastningen i vardagen och få återhämtning. Men en av de viktigaste sakerna är faktiskt vad du inte gör efter en mardröm.

– Man behöver inte berätta om den, inte göra det till en stor grej eller försöka analysera varför man drömde den. Det kan sätta i gång en ond cirkel.

Att upprepa, älta och återberätta mardrömmen gör att den etsar sig fast – och sannolikheten ökar att du minns den tydligare och fortsätter oroa dig. Ibland är det bästa att bara notera att “det här var obehagligt” och sedan låta det passera.

Barn och mardrömmar – hur ska man göra?

Mardrömmar hos barn är vanliga och hör oftast till utvecklingen. Men även där finns ett klokt förhållningssätt. För barn gäller samma sak som för vuxna: håll det tryggt, men gör ingen stor affär av det.

– Man ska lugna barnet: ”Det här är inte verkligt, det var en dröm.” Det betyder inte att något dåligt ska hända.

Att normalisera hjälper både stora och små:

– Under ett år har vi tusentals drömmar. Det är inte onormalt att någon är hemsk ibland.

Experten i den här artikeln

Steven Linton är seniorprofessor i klinisk psykologi vid Örebro universitet. Han är leg. psykolog och leg. psykoterapeut och forskar om sambandet mellan kropp, psyke, smärta, stress och sömn.

Foto: TT/Shutterstock