Bristen på hormonplåster består – jakten på läkemedel "ett helvete"
Kristina Nordmark, 58, led av svåra klimakteriebesvär och beskriver det som "himmelriket" att börja med östrogenplåster – tills hon förstod vilken cirkus hon hade gett sig in i.
– Man ska inte tro att man ska kunna gå till apoteket och hämta ut det som står på receptet. Så enkelt är det inte. Det gäller att vara taktisk och på hugget, annars är man förlorat i det här spelet, säger hon.
Hon syftar på jakten på östrogenplåstet Estradot, som har har varit restnoterat i flera år. Kvinnor tvingas kuska land och rike runt i jakten på sina förskrivna hormonläkemedel som ska lindra fysiska och psykiska besvär i klimakteriet.
Hormonplåster blev räddningen
Jemima Andersson, 50, är återigen på väg mot Spanien i hopp om att få tag på östrogenplåster där.
– Den här jakten är ett helvete. All den tid jag måste lägga ner för att jaga, och läsa på, och SOM jag bekymrar mig över att få tag på de här plåstren, säger hon.
För Jemina blev hormonplåster räddningen. Hon hade hjärtklappningar, sömnsvårigheter, tinnitus, kraftig migrän och svåra psykiska besvär. Hon tvingades backa ner för trappor på grund av svår smärta i höften.
– Efter bara en, två dagar med plåster försvann smärtan. Jag blev verkligen helt chockad över att det kunde bli så bra. Jag tror inte på frälsning, men det var helt magiskt, säger hon.
Malin, 55, har många gånger kastat sig in i bilen och kört till andra städer när apotekslagret plötsligt fyllts på någonstans. Anna, 49, som bor på Mallorca, beskriver sig som "langare" av östrogenplåster åt sin syster hemma i Sverige.
Kristina, Jemina, Malin och Anna är långt ifrån ensamma i jakten på hormonpreparat. I Facebook-grupper och communityn berättar uppgivna, ledsna och arga kvinnor om sina svårigheter med att få tag på östrogenplåster – samtidigt som de systerligt delar med sig av både råd, kunskap och plåsterförpackningar.
Risker med att byta preparat
Östrogenplåster är en populär hormonbehandling på grund av den kontinuerliga utsöndringen av östrogen genom huden. Det finns även östrogen i form av spray, gel och tabletter, men att hitta ett likvärdigt preparat och motsvarande dosering till plåstren kan vara knepigt, menar både patienter och läkare.
Kvinnor som i perioder stått utan plåster, och varit tvungna att testa något av de andra preparaten, berättar om utebliven eller minskad effekt. Att byta mellan preparat kan också leda till missförstånd och att patienterna inte riktigt vet vad de får, menar Naomi Flamholc, allmänläkare på klimakterievårdbolaget Womni.
– Det finns också en risk att du börjar med ett preparat som du redan har hemma, som du kanske fått utskrivet tidigare, och att du då tar en dosering som inte passar, säger hon och berättar att uppehåll i och byte av behandlingar också kan leda till en ökad risk för blodpropp.
Apotekschefen: "Möter många förtvivlade kvinnor"
Att många kvinnor får bäst hjälp av plåster märks även på apoteken. Annika Svedberg, chefsapotekare på Apotek Hjärtat, beskriver östrogenplåster som en unik läkemedelsform och det bästa alternativet för många kvinnor i klimakteriet. Under restsituationen, som pågått sedan åtminstone 2020, har tusentals patienter fått lämna apoteket utan sina förskrivna hormoner.
– Vi möter många förtvivlade kvinnor. De vill ju ha det läkemedel som de äntligen har hittat fram till och fått god hjälp av. Det är en jättejobbig situation att befinna sig i som patient och kan leda till flera problem. Ofta kräver byte av preparat att man måste boka ny tid hos läkare och kvinnor riskerar att bli utan läkemedel under en period. Då riskerar naturligtvis klimakteriesymtomen att komma tillbaka.
Svedberg berättar att det även påverkar apotekspersonalen negativt, som måste lägga tid och energi på att förklara bristsituationen, söka information om när plåstren åter beräknas vara i lager och scanna av närliggande apotek för att se om plåstren finns att tillgå någonstans.
Läkaren: "Kan leda till patientosäkerhet"
Även läkare och gynekologer larmar om merarbete och ökad arbetsbelastning. Ofra Castro Wersäll, specialistläkare och verksamhetschef på Endogyn, är en av dem som tvingas skriva recept på såväl ersättningspreparat som plåster i flera styrkor.
– Det är väldigt belastande. Vi skriver olika recept på olika doser, vilket blir väldigt mycket extrajobb och administrativt jobb som vi inte får betalt för. Om kvinnan står på 25 mikrogram måste vi kanske även skriva recept på både 50 och 100 mikrogram, så att det ska finnas alternativa styrkor. Patienten riskerar att få för många recept än vad hon borde få vilket kan leda till patientosäkerhet, säger hon.
Varför är det brist på plåster?
År 2007 användes plåster av cirka en fjärdedel av alla kvinnor med hormonbehandling, enligt Läkemedelsvärlden. Mellan 2007 och 2020 ökade användningen av hormonplåster sedan med ungefär 50 procent, enligt en studie gjord vid Uppsala universitet. En lång rad kvinnor i Sverige behöver med andra ord klippa och klistra, mixtra med olika preparat, åka utomlands eller deala till sig plåster i olika klimakteriegrupper för att må bra. De ställer sig frågande till vad plåsterbristen i Sverige egentligen beror på.
Läkemedelsverkets Ebba Hallberg, projektledare och utredare på rest- och bristgruppen, svarar:
– Företaget Sandoz har meddelat oss att det är produktionsplanering eller begränsad produktionskapacitet som är orsaken till restsituationen för Estradot, säger hon och fortsätter:
– I Sverige finns det dessutom endast ett företag som säljer östrogenplåster, i andra europeiska länder finns det fler.
Det är läkemedelsföretaget själva, i detta fall Sandoz, som bestämmer vilken fördelning som ska göras till olika länder, förklarar Annika Svedberg på Apotek Hjärtat.
– De bestämmer hur många förpackningar som ska transporteras till Sverige, Spanien, Frankrike och så vidare. Det handlar förstås om förhandlingar, säger hon.
Patienter har under en tid kunnat hämta ut det amerikanska ersättningsplåstret Estradiol på samma recept. Men även på dispensläkemedlet har det varit brist på – och många kvinnor rapporterar att ersättningsplåstret har bristande effekt.
Utebliven effekt av Estradiol
I Läkemedelsverkets databas för misstänkta biverkningar finns i dagsläget (april 2025) ett 30-tal rapporter om bristande eller utebliven effekt av Estradiol Transdermal System, det plåster som har ersatt restnoterade Estradot.
"Hade eventuellt fått sjukskriva mig"
Jakten på hormonplåster innebär för många en stor stress och kräver både tid, engagemang och pengar. Prognoserna för när plåstren åter beräknas vara i lager, som man kan följa i Läkemedelsverkets tjänst för restsituationer, ändras hela tiden och drabbade kvinnor känner sig maktlösa.
– Hade jag inte köpt plåster i Palma eller Palermo så hade jag inte haft några plåster nu. Jag hade mått dåligt och hade eventuellt fått sjukskriva mig. Det här drabbar kvinnor på alla möjliga sätt. Jag fattar inte vad som ska till för att situationen i Sverige ska förändras. Hade det varit män som hade drabbats så hade det säkert sett annorlunda ut, säger Cecilia, 53.
Obs! Anna och Cecilia vill vara anonyma och heter egentligen något annat.
