Apotekspersonal om plåsterbristen: "Möter många förtvivlade kvinnor"
– Vi står med bakbundna händer och kan inte hjälpa våra kunder, säger farmaceuten Annika Svedberg.
Östrogenplåstret Estradot har varit restnoterat i flera år. Det drabbar kvinnor i klimakteriet, som riskerar att få sin livskvalitet kraftigt försämrad, men även vårdgivare som tvingas skriva ut flera olika recept på alternativa behandlingsformer – i fall plåstren skulle vara slut när patienten ska hämta ut dem. På apoteken gapar läkemedelshyllorna mer eller mindre tomma och personalen har svårt att hjälpa sina kunder.
– Det har varit brist under en lång period och många kvinnor som har kommit in med recept på plåster har vi inte kunnat hjälpa. Vi vill såklart så långt som möjligt hjälpa våra patienter, men får ju inte ändra någonting på receptet eller föreslå att man provar en annan typ av läkemedel eller beredningsform, säger chefsapotekaren Annika Svedberg på Apotek Hjärtat.
Plåster en populär behandlingsform
Östrogenplåstren sitter på huden i 3–4 dagar innan det byts ut till ett nytt. Många upplever att det är en smidig behandlingsform som är effektiv mot klimakteriesymtom.
– Plåster är en väldig populär och ganska unik läkemedelsform, som många kvinnor upplever som det bästa alternativet och enklast att hantera. Så bristen har verkligen drabbat många kvinnor, säger Annika Svedberg.
Det finns gel och spray som man kan använda om man vill ta östrogen genom huden, men de preparaten måste tas varje dag.
– Det är inte är lika bekvämt men kan vara ett alternativ om plåstren är slut. Vi kan dock inte göra några förändringar i terapiform på apoteket utan måste hänvisa tillbaka till läkare för att få ett annat preparat utskrivet.
Säkrar upp med flera recept
Många vårdgivare väljer att säkra upp och skriva recept på flera olika plåsterstyrkor och flera olika alternativa preparat, så att patienten alltid har någonting att hämta ut. Vid användning av gel eller spray kan det dock vara knepigt att hitta en motsvarande dos till plåstren. På vissa fungerar de alternativa preparaten heller inte lika bra.
– Vi möter många förtvivlade kvinnor. De vill ju ha det läkemedel som de äntligen har hittat fram till och fått god hjälp av. Det är en jättejobbig situation att befinna sig i som patient och kan leda till flera problem. Ofta kräver byte av preparat att man måste boka ny tid hos läkare och kvinnor riskerar att bli utan läkemedel under en period. Då riskerar naturligtvis klimakteriesymtomen att komma tillbaka.
Apoteken träffar regelbundet representanter från olika delar av läkemedelskedjan, som Läkemedelsverket och sjukvården, för att diskutera hur bristsituationen ska hanteras. Plåsterbristen innebär en hel del merarbete för medarbetarna på apoteken, berättar Annika.
– Det påverkar oss mycket. Det som tar mest tid och energi är dialogen kring när plåstren inte finns. Att förklara varför det är så, söka information om när de beräknas komma in igen och scanna av närliggande apotek för att se om de finns kvar någonstans.
Alla apotek använder samma grossistlager för de flesta läkemedel och det är grossisten som gör en första uppdelning mellan de olika apoteksaktörerna. Plåstren fördelas utifrån hur många liggande beställningar som finns på de olika apoteken.
– Om plåstren är slut hos oss lägger vi en beställning och hör av oss till patienten, oftast på sms, när plåstren åter är i lager och finns att hämta ut.
Fördelning till olika länder
Läkemedelsbolaget, i detta fall Sandoz, tar beslut om vilken fördelning som ska göras till olika länder.
– De bestämmer hur många förpackningar som ska transporteras till Sverige, Spanien, Frankrike och så vidare. Det handlar förstås om förhandlingar, säger Annika Svedberg och fortsätter:
– Ibland tror våra kunder att bristen beror på att vi inte har tagit in tillräckligt med läkemedel i våra egna apotekslager. Men det enda vi kan göra är att arbeta tillsammans med läkemedelsindustrin för att försöka påverka situationen och så snabbt som möjligt fylla på hyllorna med det vi har brist på.
Plåsterbristen har varit ett faktum under flera år, men nu ser Annika Svedberg ljuset i tunneln.
– Jag hoppas att det håller på att lösa sig nu. Några styrkor av plåstren har börjat komma in och ytterligare styrkor är på väg. Lagren verkar fyllas på ordentligt och förhoppningsvis ska vi inte behöva ha den här bristnivån framåt. Jag hoppas att vi framöver ska kunna hjälpa våra kunder på ett bättre sätt med läkemedlen de har förskrivna.
Foto: TT/Shutterstock, Henrik Montgomery/TT
