Läkaren om bristen på plåster: "Det finns andra läkemedel"
– Bristen är inget större problem eftersom det finns andra likadana läkemedel som kan ersätta plåstren, säger Natalia Cruz, specialistläkare i obstetrik och gynekologi.
Många kvinnor i klimakteriet väljer att tillföra östrogen genom huden, genom gel, spray eller plåster. I Sverige är just plåster ett populärt preparat och de senaste årens plåsterbrist har bidragit till en stor stress för många kvinnor som inte får tag i sina läkemedel.
Även för läkare och gynekologer, som ofta behöver skriva recept på alternativa preparat och plåster i flera styrkor, har stressen blivit högre.
Natalia Cruz är specialistläkare i obstetrik och gynekologi och ordförande i arbetsgruppen för endokrinologi på SFOG, Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi. Hon jobbar på Capio Specialistmottagning i Solna och träffar dagligen flera kvinnor som lider av klimakteriebesvär.
– Det har blivit otroligt mycket mer jobb och extra patientbesök, säger hon.
Kan leda till patientosäkerhet
Ofra Castro Wersäll, specialistläkare och verksamhetschef på Endogyn, håller med.
– Det är väldigt belastande. Vi skriver olika recept på olika doser, vilket blir väldigt mycket extrajobb och administrativt jobb som vi inte får betalt för. Om kvinnan står på 25 mikrogram måste vi kanske även skriva recept på både 50 och 100 mikrogram, så att det ska finnas alternativa styrkor. Patienten riskerar att få för många recept än vad hon borde få vilket kan leda till patientosäkerhet, säger hon.
Under restnoteringen av östrogenplåster har många kvinnor behövt byta behandling och i stället testa till exempel spray eller gel. Det kan ta ett tag att vänja sig vid och hitta fram till rätt dosering, men sedan fungerar de andra preparaten oftast lika bra, menar Natalia Cruz.
– Det kan till och med fungera bättre. Personligen tycker jag inte att bristen på plåster leder till så stora konsekvenser eftersom det finns andra beredningsformer som kan ersätta, säger hon.
"Ingen skillnad på preparaten"
Många kvinnor som bytt plåster mot gel eller spray rapporterar att de fått tillbaka sina symtom och att deras mående och livskvalitet har påverkats.
– Jag kan tänka mig att det finns en viss placeboeffekt. Jag tror det handlar om vana, helt enkelt. Östradiol, det vill säga kroppseget eller så kallat bioidentiskt östrogen, finns i transdermal form – plåster, gel och spray – samt i tablettform. Rent medicinskt är det ingen skillnad på preparaten.
Natalia Cruz har förståelse för att det kan kännas stressigt att behöva vänja sig vid ett annat preparat, men påpekar att det finns få risker med att byta mellan olika behandlingsformer.
– Man kan byta från den ena till den andra, bara man använder samma styrka. Risken är att man använder andra doseringar – hormonerna är potenta preparat. När det kommer till gel och spray måste man också komma ihåg att använda det varje dag, till skillnad från plåster som man byter två gånger i veckan.
"Drabbar kvinnan enormt"
Ofra Castro Wersäll å sin sida tycker att bristen på östrogenplåster är oroande.
– Det drabbar kvinnan enormt eftersom hon är van vid den här behandlingen. Den fungerar oftast bra och hon trivs med den. Om hon inte får tag i plåster kan det sluta med att hon står utan behandling och får tillbaka sina symtom.
Visst finns det andra behandlingar, men östrogenupptaget hos kvinnan är väldigt individuellt, menar hon.
– För vissa kvinnor fungerar plåster bättre än till exempel spray eller gel. Så det kan absolut drabba kvinnor på så vis att de inte mår bra under den period som de är utan den behandling som de vill ha, säger Ofra Castro Wersäll.
Foto: TT/Shutterstock, Capio, Endogyn
