Ont i ryggen? Så blir du av med smärtan – och då behöver du hjälp
Ett ryggskott kommer ofta som en blixt från klar himmel och smärtan kan vara så intensiv att det känns som ryggen nästan har gått av. Trots att det känns som motsatsen är tillståndet i de allra flesta fall helt ofarligt.
Samma sak gäller den där molande, mer långvariga ländryggssmärtan.
Se också: 4 övningar mot värk i ländryggen
Fysioterapeuten: Ryggvärk är sällan farligt
– Den är väldigt sällan farlig och det är ovanligt att den beror på en allvarlig, bakomliggande sjukdom, säger Eva Rasmussen Barr, fysioterapeut och forskare vid Karolinska institutet i Solna.
I de allra flesta fall kan vi ta hand om vårt ryggonda själva. Smärtan brukar klinga av efter ett par veckor. Men om den inte gör det, och man har ont dygnet runt så att sömnen blir störd, ska man söka hjälp.
De allra flesta kommer dock inte att få en diagnos. Det är nämligen sällan man kan peka ut en tydlig orsak till det onda. Många vill till exempel undersökas med röntgen eller magnetkamera, trots att det sällan gör någon nytta. Sådana undersökningar kan visa identiska bilder på två patienter, där en har ryggont men den andra är smärtfri.
– Jag tror att man måste se på ryggsmärta ur ett helhetsperspektiv där även livsstilsfaktorer spelar en roll, säger Eva Rasmussen Barr.
Bäst mot ryggvärk är att vara fysiskt aktiv
Även om man inte får en diagnos, betyder det inte att man inte kan få hjälp. För det finns en sak som bevisligen hjälper: att hålla sig fysiskt aktiv. Därför är det viktigt att söka hjälp om smärtan leder till att man blir rädd för att röra på sig. Rörelserädsla kan öka risken för att det ryggonda blir långvarigt eller till och med kroniskt.
– Stay active, det är alltid det första rådet vi ger vid ryggsmärta. Man ska försöka fortsätta att leva och träna som vanligt även om man har ont. Ryggen kommer inte att gå sönder och det är inte farligt.
Hon tillägger att man förstås inte ska få mer ont av att träna.
"All träning är bättre än ingen alls"
Om smärtan ökar ska man backa och träna lite lättare.
– Man kanske inte ska träna det tyngsta man kan när man har ont. Anpassa träningen så att den känns bra. Promenader är något de flesta med ryggsmärta klarar av.
Att fortsätta vara aktiv är så pass viktigt att man kan överväga att ta smärtstillande för att kunna röra på sig. Det är bättre än att bli liggande i sängen.
Eva Rasmussen Barr har också tittat på om någon träningsform är bättre än andra vid ryggsmärta.
– Vi såg då att det inte spelar någon roll om man väljer pilates, coreträ- ning, yoga, styrketräning eller vattengympa. All träning är bättre än ingen alls och ingen träningsform är bättre än någon annan. Man ska välja det som känns bra och som är roligt.
KBT, naprapat, massage … behandling kan hjälpa
Förutom rörelserädsla kan dålig sömn vara en riskfaktor för att en tillfällig ryggsmärta går över i kronisk ryggvärk. Samma sak gäller katastroftankar, till exempel ”jag kommer aldrig bli bra”. De är en riskfaktor för att ryggbesvären blir långvariga. Även här kan man få hjälp med av en fysioterapeut.
– Det är inte bra att gå runt och vara rädd och orolig. Då hamnar man lätt i en ond cirkel. En fysioterapeut kan hjälpa till och förklara smärtupplevelsen. Man kan också ha hjälp av KBT, kognitiv beteendeterapi.
Men hur är det med massage och behandlingar av kiropraktor eller naprapat, kan det lindra ryggsmärta? I naprapati fokuserar man på att behandla mjukdelar och i kiropraktik behandlas lederna.
Vissa fysioterapeuter ger också behandlingar, OMT, ortopedisk manuell terapi. Eva Rasmussen Barr berättar att det inte finns några klara bevis för att sådana behandlingar har en effekt. Men de kan eventuellt lindra för stunden.
Men viktigast är fortfarande att vara fysiskt aktiv
– Och enbart sådana manuella behandlingar räcker inte, de måste alltid kombineras med träning och någon form av fysisk aktivitet.
Forskning visar också att behandlingarna kan ha en placebo-effekt. Om du tror att en naprapat kan hjälpa dig, så är sannolikheten större att du känner dig bättre om du får träffa just en naprapat.
Då ska du söka hjälp för din ryggvärk
Om du har ont i ryggen, och något av följande symtom samtidigt, ska du alltid söka hjälp:
- Feber och sveda när du kissar.
- Om du kissar eller bajsar på dig.
- Svår huggande smärta i sidan av ryggen.
- Ryggsmärta som strålar ner i ljumskarna och benen.
- Oförklarlig och konstant värk i ländryggen som hållit i sig i veckor.
Foto:TT