Hur visste sjukhuset att jag var benskör och hur behandlas det?
Fråga: Jag skulle vilja få hjälp med råd och kanske mer information och kunskap om benskörhet. Jag bröt handleden när jag snubblade på en mattkant hemma. Det blev ett fult brott tydligen på underarmsbenet som behövde opereras och nu har jag fått gips. Väntar på besök för kontroll med röntgen och därefter bedömning hos min ortopedläkare.
Jag fick lite snabbt information på akuten om att jag sannolikt var benskör och att det därför blev ett sådant pass fult brott på skelettet. De pratade om att jag behöver behandling för att det inte ska hända igen. Men vad är det för behandling och hur kan de veta att jag är benskör? Är det stor risk för nya brott om jag skulle ha oturen att ramla igen? Jag blev lite orolig.
/Ruth, 75 år
Hanna Brännlund
- Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
- Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.
Läkaren Hanna Brännlund svarar: "Vi ska misstänka benskörhet hos kvinnor efter menopaus"
Osteoporos, även kallat benskörhet, innebär att skelettet blivit svagare vilket ger en ökad risk för frakturer. Benskörhet med frakturer har blivit en av de stora folksjukdomarna vi har i Sverige. Vi i Skandinavien har den högsta kända risken för fraktur i höft och ryggkotor.
Risken för att drabbas av osteoporosfraktur för en kvinna någon gång under livet är 50 procent och för män 25 procent. Förekomsten av benskörhet hos kvinnor i Sverige är åldersberoende och ökar från cirka 2 procent i 50-årsåldern till så mycket som 50 procent i 80-årsåldern.
Nya vanor på 21 dagar!
Vill du komma in i bra kost- och träningsvanor? Ge det 21 dagar! Anta vår roliga utmaning så ses vi 27 januari.
Läs mer och anmäl dig här!De flesta som drabbas av en osteoporosfraktur är över 65 år och det typiska för dessa frakturer är att de uppstår efter lågenergivåld. Precis som i ditt fall är det alltså vanligt att man ramlat på golvet eller marken.
Osteoporosfrakturer kan också uppstå spontant, utan något föreliggande trauma. Det är då vanligast i ryggen, en så kallad kotkompression. Symtomen på kotkompression som följd av osteoporos är ryggvärk och att man minskar i längd på grund av att ryggkotor pressas ihop.
Orsaken till osteoporos är att det blir en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av benvävnad, att kroppen bryter ner mer ben än vad som hinner bildas. Kvinnors skelett byggs framför allt upp under de tjugo första levnadsåren.
Hos män fortsätter uppbyggnaden i några år till varför män ofta får en högre benmassa. Bentätheten minskar sedan hos oss alla som en del i det naturliga åldrandet. Benförlusten ökar hos kvinnor i samband med klimakteriet, på grund av hormonella förändringar som gör att bennedbrytningen ökar.
Faktorer som ökar risken för osteoporos:
- Rökning.
- Hög alkoholkonsumtion.
- Behandling med läkemedel som till exempel kortison, antiepileptika samt vissa cancerläkemedel.
- Låg fysisk aktivitet.
- Undervikt, ett BMI under 20.
- Brist på D-vitamin.
- Ärftlighet.
Benskörhet ger i sig inte några symtom förrän man drabbas av en fraktur. De vanligaste frakturerna som uppstår sekundärt till benskörhet är kotkompressioner, höftfrakturer och handledsfrakturer, precis som du drabbats av.
Vi ska alltid misstänka osteoporos som orsak till sådana frakturer, framför allt hos kvinnor efter menopaus. Så jag tänker att det är därför du fått den informationen i samband med omhändertagandet du fick på akuten.
Vid misstanke om osteoporos ska en utredning med bentäthetsmätning göras. Det är en form av röntgenundersökning där skelettets benhalt kan bestämmas i ländrygg och höft. Mest sannolikt kommer du vid ditt återbesök få mer information och en utredning med röntgen för att se om du har osteoporos.
Det är viktigt att diagnostisera benskörhet och att sätta in behandling för att stärka skelettet och minska framtida frakturrisk. Behandlingen består av läkemedel som stärker skelettet och kan ges antingen i tablettform eller som dropp. Vilken sort som ges brukar bestämmas efter diskussion mellan patient och behandlande läkare.
Hoppas du får mer information och fortsatt utredning vid ditt nästa besök. Fram till dess skulle jag rekommendera att du ser över din hemmiljö för att minska olycksrisken och risken att falla igen.
Ta bort små mattor och lägg halkskydd under större mattor. Se till att golvet är fritt från lösa föremål, sladdar och annat som innebär en risk att snubbla på. Se till att ha bra handtag och stöd vid toaletten, duschen och i badkaret.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, ST-läkare i allmänmedicin som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning, driver Stockholm Parterapi.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: Shutterstock/TT