Muskelforskaren: Här överträffar kvinnor män i styrka

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev

När det gäller fysisk styrka brukar vi utgå från att det är män som är det överlägsna könet. De har överlag mer muskelmassa samt högre syresättning av musklerna tack vare bland annat större hjärta och lungor.

Men man kan vara stark på olika sätt, och inom vissa grenar är det kvinnorna som har de bästa förutsättningarna. Ett exempel är Frida Hansdotters enastående prestation i Mästarnas mästare nyligen i SVT, där hon står i jägarvila i hela 26 minuter!

Du kan se klippet här:

Sandra Hunter, professor i idrottsvetenskap vid Marquette-universitetet i Milwaukee, USA, är mycket intresserad av skillnaderna mellan män och kvinnors fysiska prestationer. Hon har framförallt grävt djupare i just den här typen av statiska övningar, eller statisk kontraktion, när man spänner en muskel under längre tid. MåBra har även tidigare skrivit om Sandra Hunters forskning.

Kvinnor orkade dubbelt så länge

Hon utförde en studie, där testpersoner av båda könen skulle hålla armmuskeln spänd till 20 procent av sin förmåga så länge som möjligt. Resultatet visade att kvinnor klarade av att hålla spänningen i cirka 30 minuter, medan männen gav upp efter 14.

Detta beror på att våra muskler är uppbyggda på lite olika sätt. Det finns både långa, uthålliga muskler och kortare, explosiva. Män har överlag grövre explosiva muskler, och större muskler kräver mer syre, vilket gör att syretillgången minskar snabbare hos dem när muskeln spänns under en längre tid.

Kvinnor återhämtar sig dessutom snabbare efter en tuff fysiskt prestation.

En myt som Sandra Hunter också jobbat med att krossa är den att kvinnor inte skulle ha lika mycket vinnarskalle som män. Myten bygger på att måltider mellan vinnare, andra- och tredjeplats i tävlingslopp för herrar skiljer sig mycket mindre än de gör i damlopp. När Sandra Hunter jämförde loppen ordentligt hittade hon en avgörande faktor: Konkurrensen.

I herrloppen var det betydligt fler deltagare och därmed högre konkurrens. När eliten bland damerna tävlar i samma lopp är skillnaderna betydligt mindre – ingen skillnad mot i herrloppen.

Olika taktik på marathon

En annan studie från University of British Columbia, visade liknande resultat som Hunters. Där fick en grupp lika vältränade kvinnor och män i uppgift att göra 200 tåhävningar så snabbt som möjligt, med sensorer fästa vid vadmuskeln. Mätningarna visade sedan att männen var snabbare och mer explosiva i början, men blev snabbare trötta än de kvinnliga deltagarna.

Detta har också visat sig stämma på motionärer vid marathon-lopp . Männen går överlag ut hårdare än kvinnorna redan från start, och saktar ner senare i loppet. Kvinnorna däremot börjar generellt sett lugnare och ökar allt eftersom, och kommer i mål mindre trötta än männen.

– Vi tror att det beror både på att kvinnor kan tillgodogöra sig bränsle som glykogen lättare under loppet och faktiskt orkar bättre i slutet och att män tar större risker och överskattar sin förmåga, säger Sandra Hunter till SVT.

Varför är det viktigt att forska på det här?

Den mesta forskningen som gjort kring hur musklerna fungerar är gjord på män, vilket ger en skev bild av att allt arbete kring muskler borde fungera likadant.

– När forskare talar om hur en muskel fungerar menar de vanligtvis hur en muskel hos en man fungerar. Vi måste studera båda könen. Inte för att alla ska bli toppidrottare, utan för att belastningsskador och liknande kan se ut på skilda sätt hos kvinnor och män. Kanske är till exempel vissa av de övningar vi idag ordinerar vid sjukgymnastik inte optimalt anpassade för kvinnors förutsättningar, säger Sandra Hunter.

Källa: SVT, Aktiv träning Foto: TT

Läs mer:

Experten i Svt:s Bästa träningen: Alla kan träna kampsport!

9 anledningar att springa – Löpcoachen i Bästa träningen tipsar!

Dela på: