Fråga psykologen Fråga KBT-terapeuten Narcissism Utmattningssyndrom Hantera känslor ADHD Om MåBra

Att vara barn till en alkoholist – så läker du som vuxen

17 feb, 2023
alkoholiserade föräldrar bråkar framför barn
Hälla ut sprit, gömma sig under trappen och skämmas över vad grannarna ska tänka.
I en studie har barn vittnat om hur de har påverkats av att växa upp med alkoholiserade föräldrar, skriver Psychology today.
Linn Englund, kurator hos Maskrosbarn, ger även sina bästa råd för att läka som vuxen.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Hur är det att växa upp i ett hem där ena, eller båda föräldrarna, har alkoholproblem?

7 beteenden vi kan ha med oss från barndomenBrand logo
7 beteenden vi kan ha med oss från barndomen

I en svensk studie har man analyserat intervjuer gjorda på 90-talet med 19 barn som då växte upp under någon form av missbruk i hemmet – för att ta reda på hur de påverkades av att växa upp i en missbruksmiljö över tid, rapporterar Psychology today.

Där kom de fram till sex områden som var särskilt utmärkande för hur barnen påverkats av förälderns missbruk.

Så många barn växer upp i familjer med alkoholproblem

  • Var femte barn har någon gång haft en förälder med alkoholproblem (ca 430 000)
  • 15 procent har påverkats negativt av en förälder med alkoholproblem (ca 320 000)
  • 10 procent har påverkats mycket negativt av en förälder med alkoholproblem (ca 215 000)

Källa: CANs (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) rapport från 2019.

"Den nyktra" och "den berusade" föräldern

Majoriteten av barnen beskrev nästan identiskt hur de upplevde att föräldrarna förändrades när de drack alkohol, eller brukade andra droger i vissa fall. De beskrev också att föräldrarna hade två olika slags personligheter: ”den nyktra” föräldern och ”den berusade” föräldern.

Annons

Några av barnen beskrev en känsla av maktlöshet inför föräldrarnas alkoholism som ofta kunde innefatta vanvård, våld i hemmet eller sexuella övergrepp. Andra berättade hur de i stället tagit en ansvarstagande roll och försökt hjälpa sina föräldrar att sluta dricka.

Annes pappa drack under hennes uppväxt, och led av depression

Vanliga personlighetsdrag hos vuxna som haft en traumatisk uppväxt

Tidigare har MåBra skrivit om hur barn som vuxit upp under tuffa förhållanden har påverkats. Här är vanliga drag och egenskaper hos vuxna som haft en svår barndom, präglad av exempelvis en eller flera missbrukande föräldrar:

  • Kan vara en orolig och känslig själ
  • Kan ha svårt att kontrollera känslor, blir lätt arg
  • Kan ha svårt att anpassa sig till andra
  • Kan upplevas hårdhudad och svår att komma nära
  • Kan ha svårt att finna mening i livet

Att vara barn till en alkoholist

Att vara barn i en missbruksmiljö är svårt av många anledningar. I den svenska studien som Psychology today rapporterat om, var de framförallt sex områden som var särskilt utmärkande.

  1. Barnet blir extra sårbart och skört
    I studien kunde man se barn som kände sig övergivna, ledsna och arga över bristande omsorg och kärlek från föräldrarna. Men även ångest och maktlöshet över förälderns skiftande personlighet när de drack.

  2. Barnet försöker kontrollera situationen
    Andra berättade i studien hur de försökte ta ansvar och kontrollera hur mycket föräldrarna drack. Vissa barn blev experter på att förutse föräldrarnas fylla, och de lärde sig hur lättöl, starköl, vin eller sprit, påverkade föräldrarna olika. Barnen kunde också spä ut, gömma eller hälla ut alkoholen för att få bättre kontroll över situationen, skriver Psychology today.

  3. Barnet tvingas bli förälder åt sin förälder
    Förälder-barn-relationen blev för många skev. När föräldrarna drack blev det ombytta roller för många av barnen som fick ta hand om sina föräldrar när de var berusade. Så tidigt som i lågstadieåldern kunde barn, enligt studien, torka upp sina föräldrars spyor, hjälpa dem att komma i säng eller påminna dem om att ta viktiga mediciner, exempelvis.

  4. Äldsta barnet tar ansvar över sina syskon
    Vanligtvis var det äldsta syskonet i skaran som fick ta ansvar över sina småsyskon när föräldrarna inte var kapabla till det. En i studien vittnar om hur storebrodern slog på barnprogram för att överrösta skrik och dunsar från föräldrarnas gräl.

  5. Barnet lär sig att ta hand om sig själv
    Barnen berättar också hur det tog ansvar för sig sig själva och sitt eget välmående. Därför kunde de till exempel gömma sig för sin förälder, eller föräldrar, när de var berusade för att skydda sig själva från obehag och jobbiga känslor. Ett barn berättade hur han brukade gömma sig under trappen efter skolan när pappan var berusad, i väntan på att mamman skulle komma hem.

  6. Barnet skäms över att be om hjälp
    Många av barnen höll tyst om föräldrarnas alkoholism på grund av rädsla och skam för vad andra skulle tycka och tänka. En menade att det säkerligen var många som såg och visste vad som pågick i deras hem, men blundande för det – troligtvis för att de inte visste hur de skulle agera.

Hit kan du vända dig för att få hjälp

Anonyma alkoholister, AA: Om du, en familjemedlem eller vän har alkoholproblem. Finns på många orter i Sverige. Tel: 08-720 38 42. E-post: [email protected]

Anonyma narkomaner, NA: Vem som helst som vill sluta använda droger kan bli medlem i Anonyma narkomaner. Tel: 0771-13 80 00. E-post: [email protected]

Bris, Barnens rätt i samhället: Stöd för alla unga under 18 år som behöver prata med någon, öppet dygnet runt. Tel: 116 111. På www.bris.se finns även en chattjänst.

Föräldralinjen: Är till för dig som är orolig för ditt barn eller ett barn i din närhet: Tel: 020-85 20 00.

Jourhavande kompis: En stödchatt för barn och unga upp till 25 år. Du kan nå den på www.rkuf.se

Jourhavande medmänniska: För dig som behöver någon som lyssnar. Tel: 08-702 16 80. På www.jourhavande-medmanniska.se finns även en chattjänst.

Kvinnofridslinjen: Ger stöd till dig som utsatts för hot och våld: Tel: 020-50 50 50.

Maskrosbarn: Organisationen stöttar barn mellan 13-19 år som har föräldrar med missbruksproblematik. De har bl.a. chatt, kuratorsamtal och lägerverksamhet. [email protected].

Mind självmordslinje: För dig som har tankar på att ta ditt liv eller har en närstående med sådana tankar. Tel: 901 01. På mind.se finns även en chattjänst.

Är du närstående? Våga fråga, lyssna, visa empati och döm inte. Självmordsnära människor är ofta ambivalenta in i det sista och går att påverka, men behöver träffa någon från psykiatrin omgående. Ring 112 eller åk till en akutmottagning.

Annons

Kuratorns råd: Så kan du läka som vuxen

Linn Englund är kurator på barnrättsorganisationen Maskrosbarn som arbetar med att förbättra levnadsvillkoren för barn med exempelvis missbrukande föräldrar.

Det viktigaste är att våga ta emot hjälp och prata om det man varit med om, säger Linn Englund.

– Många kan tro att det inte går att läka det svåra man upplevt, men det går att läka och bearbeta, trots att man kanske inte fick den hjälp man behövde som barn, säger kuratorn och fortsätter:

– Det är såklart individuellt hur man bearbetar det man varit med om, men för många hjälper det att prata med exempelvis en psykolog eller samtalsterapeut. De kan ge en verktyg för att kunna hantera hur det man upplevt som barn påverkar en idag.

Linn Englund
Linn Englund är kurator på barnrättsorganisationen Maskrosbarn.
Foto: Matilda Söderström Photography.

Med en tuff start i livet kan det vara bra att vara vaksam för sig själv.

– Det är vanligt att den relationen som man hade till sin förälder påverkar ens framtida relationer. Om du till exempel som barn var väldigt omhändertagande och fick ta ansvar för din förälder, och du var det som kallas medberoende, finns det en förhöjd risk att även hamna i liknande relation som vuxen.

Annons

Inom Maskrosbarn brukar man prata mycket om ”det sociala arvet”.

– Det är de beteenden vi ibland ärver från våra föräldrar, det kan till exempel handla om hur ens förälder gjorde när den blev ledsen, hur man hanterade konflikter eller hur man gjorde när man tyckte olika. Det går att bryta det sociala arvet och att välja en annan väg, men det kan vara bra att vara medveten om att det finns.

När man bearbetat sina egna barndomsupplevelser som vuxen väljer många att engagera sig och stötta barn som har det svårt i dag, genom att jobba ideellt för en organisation till exempel, tipsar Linn Englund avslutningsvis.

Annons