Experter om panikångestattacker – så kan du hjälpa någon som drabbas
En panikattack, eller panikångestattack, är inte farlig men ofta väldigt skrämmande för den drabbade, då det ofta känns som att man är nära på att dö.
Att få panik är ett sätt för kroppen att försöka mobilisera sig vid ett fysiskt hot, men kan utlösas av andra faktorer som kan vara svårare att förstå sig på. Psykologen Anna Bennich beskriver det i söndagens TV4:s Nyhetsmorgon såhär:
– Tänk dig att du går ute i gatan och så kommer det en buss och du är jättenära att bli överkörd och så kastar du dig åt sidan. Då har ju kroppen blixtsnabbt reagerat med den här fight flight mekanismen, och du har jättemycket hjärtklappning och andhämtning och skakar och darrar, du har panik helt enkelt. Tänk dig sen att du sitter hemma i soffan och så plötsligt slår samma system på. Det blir ju oerhört skrämmande när det inte går att koppla till någonting alls, utan man sitter där i lugnan ro och plötsligt så börjar hjärtat slå.
Se också – Allt du behöver veta om ångest, skillnaderna mellan stress och ångest och Så slipper du panikångest.
Varför drabbas man av panikångestattack?
Utöver om det sker något faktiskt fysiskt hot, så är det flera orsaker som kan ligga till grund för att en panikångestattack utlöses. Dels handlar det om medfödda sårbarhetsfaktorer och ärftlighet, menar psykologen Anna Bennich.
– Och sen är det också stressande händelser. Har man varit med om traumatiska händelser i livet är det lättare att det här triggas igång och väcks, säger hon i TV4:s Nyhetsmorgon.
Men också livsomvälvande händelser kan ha denna effekt.
– Exempelvis efter att man har fått barn, vilket innebär ett stort nytt ansvar medan man knappt sover någonting. Sen har jag träffat yngre personer som varit iväg i 14 dagar på festresor och bara druckit alkohol, så sitter dom på flyget hem och poff så drar det där igång. Det kan vara både mindre och större livshändelser men som är en ökad stress då.
Men också användning av droger och längre gånget alkoholmissbruk kan trigga igång detta, tillägger hon slutligen.
Symtom för panikattacker - och så kan du lindra den
Vanliga symtom vid en panikångestattack är upplevt tryck över bröstet, hjärtklappning, svårt att andas, klump i magen, illamående, yrsel, stickningar, domningar eller en känsla av svaghet i musklerna. Gör såhär om du drabbas av panikångestattacker:
Att göra om du är drabbad av panikattacker
- Uteslut andra fysiska orsaker, som exempelvis sköldkörtelbesvär
- Lär dig känna igen symtomen för panikattack
- Försök ta kontroll i stunden och påminn dig om att det går över
- Ta hjälp för att bryta undvikande
– Lär dig känna igen dem här signalerna, för så länge vi får bort skräcken, får bort oron, där vi tänker att ”det här är ingenting farligt, jag håller inte på bli galen jag håller inte på dö.” Så kan man lättare få kontroll och då kan man hjälpa sig själv. ”Juste nu håller jag på få en panikattack, den brukar eskalera inom loppet av någon minut max och sen långsamt klinga av”. När man lär sig hur det ser ut har man också lättare att ta kontroll, säger Anna.
Slutligen intygar hon vikten av att söka professionell hjälp, att det inte är något man bör gå och leva med. Dels för att utreda om det kan vara en fysisk sjukdom som ligger bakom, men också att få terapi för att kunna bryta negativa mönster.
10 råd – så hjälper du någon som får en panikattack
Att se någon man tycker om drabbas av en en panikattack kan vara mycket obehagligt och det är lätt att känna sig hjälplös. Såhär tipsar den ideella verksamheten Ångestskolan att anhöriga bör bete sig för att den drabbade ska komma igenom attacken så lindrigt som möjligt.
Ta med personen till en lugn plats
Instruera dem att andas lugnt, genom att själv andas högt i en lugn takt
Försök förstå personens rädslor och lyssna utan att döma
Skrik inte ”lugna ner dig”, säg lugnt ”jag är här för att hjälpa dig”
Prata betryggande med dem, få dem att fokusera på något annat
Lämna dem inte ensamma, din närvaro hjälper
Vänta ut attacken, även om det tar lång tid
- Ring 112 om personen ber om det, personen kan ge hjälpande instruktioner
- Efteråt försök hjälp personen att få terapi eller vård
- Fråga personen vid ett lugnt tillfälle om man var till hjälp, för att lära sig