Allt du behöver veta om ångest – och hur du hanterar den

Allt om ångest.

Hälsoverktyg

Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell
Motionstabell
Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor
Recept
Veckans meny
Nyhetsbrev

De flesta av oss har upplevt ångest någon gång när livet varit extra jobbigt – och det blir inte mindre jobbigt av de obehagliga ångestattackerna! Man kan uppleva ett tryck över bröstet, snabbare hjärtrytm, muntorrhet, känsla av klump i magen och muskelsvaghet. Ångest och oro gör dessutom att vi sover dåligt, blir lättirriterade och får jobbiga humörväxlingar.

Oavsett om din ångest tar sig uttryck i en ständigt underliggande oroskänsla eller skallar dig i plötsliga panikattacker finns det effektiv hjälp att få. Här har vi samlat några saker som är viktiga att veta om ångest – oavsett om det är du själv som är drabbad eller om du vill hjälpa en anhörig.

1. Ångest är inte farligt!

Ångest är en intensiv känsla av oro, rädsla och nervositet som ger kraftiga reaktioner i kroppen – man kan få svårt att andas, magen knyter sig, man blir yr, det känns som att hjärtat håller på att banka sig ur bröstet. De här symtomen kan vara oerhört skrämmande, ofta tror man att man drabbats av någon allvarlig sjukdom. Men ångest är inte farligt; det är nervsystemets reaktion på en jobbig och stressande situation.

Det enda ”farliga” med ångest är din rädsla för den. För många är de kroppsliga symtomen så skrämmande och intensiva att man utvecklar en ångestskräck – en ångest för att få ångest. Om du gör allt för att undvika ångesten kan det få motsatt effekt. Den kan då börja ta över ditt liv så att du blir mer och mer vingklippt i din vardag.

2. Ångest är naturligt

Vi har utrustats med de här starka stressreaktionerna för att klara plötsliga hot. I en hotfull situation gör sig kroppen redo att hantera faran genom att öka mängden adrenalin och andra stresshormoner i blodet. Energin styrs till musklerna, matsmältningen stängs av, andningen ökar och blodtrycket höjs – allt för att vi ska kunna reagera snabbt och klara oss från exempelvis ett anfall.

Men när farorna som vi möter inte kräver fysiskt utlopp som kamp eller flykt blir det problem i systemet. Det går ju inte att slåss fysiskt eller springa för livet när hoten handlar om arbetslöshet, räntehöjningar, sjukdom, klimatförändringar eller annat.

3. Rädslan kan vara skrämmande

Vi har ingen kontroll över de starka fysiska reaktionerna som ångesten automatiskt utlöser i vår kropp. För många är kontrollförlusten oerhört skrämmande och obehaglig. Det känns som att man håller på att bli galen; man blir rädd för att drabbas av en psykisk härdsmälta, att tappa förståndet.

4. Det är oftast kvinnor som drabbas

I en rapport från Socialstyrelsen säger sig hela 54 procent av gruppen unga vuxna kvinnor, 16-29 år, besväras av ängslan, oro och ångest. Vilket även speglas i statistiken över uthämtningen av antidepressiva läkemedel, som är dubbelt så hög bland kvinnor som bland män.

”Ångest är vanligare bland kvinnor än bland män, men vi vet inte exakt varför. I dag tror forskare att det dels beror på biologiska skillnader, dels på det faktum att kvinnor generellt utsätts för mer stress än vad män gör, men det behövs mer forskning” har Björn Svanberg, leg. psykolog vid Psykologpartners tidigare berättat i en intervju med MåBra.

5. Det finns olika typer av ångest

GAD – generaliserat ångestsyndrom

Visst kan man känna sig orolig och ängslig ibland. Men om oron och de ängsliga tankarna kommer ofta och under en längre period, trots att du inte brottas med några större problem, kan det vara ett tecken på GAD. Du är överdrivet orolig för exempelvis hälsan, ekonomin, barnen… Grubblandet och ältandet kan leda till koncentrationssvårigheter, sömnbesvär, huvudvärk, stressmage och spänningar eller värk i kroppen.

Läs mer: GAD – när du blir sjuk av oro på riktigt

Panikångest

En panikångestattack är stark och kommer plötsligt med intensiva symtom som hjärtklappning, andnöd, yrsel och så vidare. Man kan bli darrig och känna att benen är på väg att vika sig. Man drabbas av tunnelseende och kan inte tänka klart. Attacken kommer ofta utan förvarning, går snabbt över men lämnar ofta ett skräckminne efter sig som lever kvar länge.

Läs mer: Så slipper du panikångestattacker

Förväntansångest – ångest för ångesten

Här handlar det om att skräckminnet från en tidigare ångestattack lever vidare inom dig. Du är livrädd att ångesten plötsligt ska slå till. Tänk om du skulle få panik när du är på bio eller på en tjusig middag..? Ångesten förstärks av att du gör allt för att undvika den. Att sluta göra saker som du egentligen vill är inte bra.

Läs mer: Fungerar meditation och mindfulness? Så säger vetenskapen

Fobi

En oresonlig och överdriven rädsla för något specifikt, exempelvis hundar eller spindlar. Hjärtat skenar, man drabbas av tunnelseende. Exponeringsterapi, där man gradvis utsätts för det som man är rädd för, är en effektiv och snabb behandling.

Läs mer: Så lär du dig att ta kontrollen över dina rädslor

Social ångest

Vanliga tankar hos den med social ångest är ”Hjälp, jag gör bort mig” eller ”Vad ska alla tro?”. De tankarna gör att man blir kallsvettig vid blotta tanken på att gå på middagstillställningar, fester och andra sociala sammankomster. För att fly från obehaget tackar man nej till socialt umgänge.

Läs mer: Det är social fobi – och så vet du om du har det

Tvångssyndrom (OCD)

Här handlar det om små ”ritualer” som man inte vågar sluta med – då kan något fruktansvärt hända! Man måste tvätta händerna ett visst antal gånger innan läggdags, tända och släcka lamporna, kolla gång på gång att spisen är avstängd eller kolla att ytterdörren är låst varje gång man går förbi den.

Läs mer: Så vet du om dina tvångstankar gått över gränsen till skadlig OCD

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Den som har varit med om ett trauma av något slag – en olycka, svår skada, våld eller hot om livet – kan plågas länge efteråt. Man får plötsliga flashbacks av händelsen, drömmer mardrömmar, har svårt att koncentrera sig, är lättretlig. Stöd från en förstående omgivning och en duktig terapeut gör att själen snabbare läker efter traumatiska händelser.

Läs mer: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

6. Ångest går att behandla

Grundtanken för att behandla sin ångest är: Det är inte farligt att ha ångest, den går strax över.

Försök att fortsätta med det du håller på med, även om du känner ångest. Träna på att tillåta ångesten att finnas där, den går nämligen snart över. Exponera dig för det som du är rädd för, ducka aldrig för ångestfyllda tankar!

När ångesten kommer stanna till och släpp fram den; våga känna på den. Ett knep för att härda ut är att andas i en ”fyrkant”: Andas in i fyra sekunder, håll andan i fyra sekunder, andas ut i fyra sekunder, håll andan i fyra sekunder. Upprepa under en stund.

Om du har svårt att hantera din ångest på egen hand finns det hjälp att få i form av psykologisk behandling, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT).

Det finns också läkemedel som du kan få utskrivna av din läkare på vårdcentralen.

7. Det måste till en förändring

Stress och ångest hänger ihop. Om du ofta och under en längre period känner dig stressad och pressad ökar risken för ångest. Därför är det viktigt att du drar i handbromsen i tid. Försök att vila och få tillräckligt mycket sömn under jobbiga perioder. Meditation och avslappningsövningar är bra vapen mot ångest.

Tänk på att alkohol, nikotin, koffein och droger kan öka ångest. Det är också bra att undvika snabba kolhydrater i godis, vitt bröd och läsk som höjer blodsockret och stressar kroppen.

Källor: 1177.se,  Ångestföreningen i Stockholm

Läs mer:

Ångest kan visa sig på olika sätt – lär dig tyda signalerna

Det här händer i kroppen när ångesten slår till

 

Dela på:

Mer inspirerande innehåll från oss på MåBra: