Fastnar du lätt i känslan av dåligt samvete? Det här kan vara förklaringen

4 sätt att sluta oroa sig över vad andra tycker om en

Det är i den lilla sprickan mellan ”borde” och ”vill” som den kognitiva dissonansen smyger sig in och gör sig hemma. Och detta psykologiska fenomen, känt sedan 1950-talet, kan ligga bakom både diffusa skuldkänslor och otydliga relationskonflikter.

Som när vi säger att vi inte bryr oss om likes, men ändå kollar notiserna var tredje minut efter hjärtan. Eller när vi köper långväga ”fast fashion” för att det både är snyggt och billigt, men samtidigt bekymras över klimatförändringar och känner att det skorrar falskt när det glatt plingar till i paket-appen. Och visst vill vi åldras naturligt. Men ett litet snyggfilter på Instagram måste ändå på, och för varje publicerad selfie så finns det 48 kvar i telefonen där du tyckte du såg för gammal ut…

– Vi hamnar i kognitiv dissonans hela dagen, i alla små beslut vi gör. ”Å ena sidan vill jag ta en promenad för jag vet att det är bra för mig, men å andra sidan är jag trött och vill hellre slappa på soffan.” Själva dissonansens kärna är ju, att samtidigt som vi är tänkande varelser, kapabla till att fatta kloka och rationella beslut, så är vi faktiskt också däggdjur som gillar korta och snabba belöningar, förklarar Emelie Blad, legitimerad psykolog på Mindler.se.

Då skaver det som allra mest

Denna dubbelnatur tror hon dessutom prövas extra mycket i vår tid, när det finns så många fler ideal att förhålla sig till, och samtidigt SÅ mycket fler frestelser. Tidigare generationer har ju varken känt till fenomenet flygskam eller lika lätt kunnat hitta roliga resor till ett bra pris.

– Ju fler valmöjligheter vi har, desto mer dissonans. Och när idealen är kopplade till våra djupare värderingar så skaver det som allra mest. Då blir det liksom för stort att blunda för. Kanske vill du verkligen levaSS i en jämställd relation, men samtidigt vill du vara den som är mest hemma med barnen. Eller så vill du absolut ta hand om din kropp, men tycker också att det är så himla gott med godis, exemplifierar psykologen.

Hjärnan försöker övertyga dig

Den kognitiva dissonansen är alltså ett ganska plågsamt tillstånd, och där vill inte hjärnan att du ska vara. Därför kommer den att på olika vis försöka hjälpa dig ur känslan av dåligt samvete. Man kan lägga märke till fenomenet när man själv har fattat ett beslut. Efteråt kommer din hjärna att hjälpa dig att ”prata ner” det bortvalda alternativet, så att du blir mer övertygad om att du valde rätt.

– Det klassiska uttrycket för kognitiv dissonans är därför rationalisering, att man ”hittar på” en förklaring som gör det rimligt att agera som man gör. ”Men jag flög ju faktiskt inte alls förra året, så jag är ändå värd den här flygresan till Gran Canaria, och vi behöver verkligen den här resan som familj just nu.” Beroende på hur starkt man känner dissonansen, så kan man också aktivt leta efter information och forskning som kanske stärker tesen att det inte ens är så dåligt för klimatet att flyga, förklarar Emelie.

Förutom bortförklaringar och att söka så kallad bekräftelsebias så är ”söka stöd hos likasinnande” en annan vanlig strategi vid dissonanser. En tveksamt hög alkoholkonsumtion är exempelvis inte lika jobbig att hantera känslomässigt när man umgås med andra som också gillar att dricka mycket.

– Man kan förstås också ignorera den inre konflikten helt och hållet, men att sticka huvudet i sanden brukar inte vara så effektivt i längden. Vad dissonansen vill tvinga oss till är ju ändå att ta lite ställning, och det bästa är ju om man kan titta öppet på sina känslor och även har förmågan till självreflektion.

Att vara snäll mot sig själv

För att ta sig igenom dissonansen utan skygglappar och undanflykter, så menar hon att det kan vara bra att se att den manar till två olika vägval. Å ena sidan har vi det goda idealet, och antingen väljer du att gå i riktningen mot det, med strategin ”förändra och bli bättre”. Då använder du dissonansen som en signal på att det faktiskt finns en skevhet i ditt liv, och nu vill du förändra och vara mer sann mot dig själv. Det andra alternativet handlar om att istället närma sig njutningen, strategi ”nyansera”. Då tillåter du dig själv att göra det som du längtar efter, och samtidigt ser du dina lite orealistiskt hårda värderingar. Kanske är inte livet så svart-vitt som du har trott?

– Man kan förstås också blanda! Det är nog det allra snällaste mot kroppen skulle jag säga. Då har du grundinställningen att du inte flyger, men ”det måste vara okej att göra detta när min bästis har sin möhippa”.

Vi övar hela livet

Men för att komma till den punkten, där man medvetet vrider och vänder på sina olika ideal, så krävs det alltså att man står ut med lite självreflektion överhuvudtaget, och inte flyr för att frågan känns smärtsam och jobbig.

– Detta är något man övar på hela livet, och hur lätt eller svårt du har för det hänger ofta ihop med personerna som du har mött tidigt. Har du haft en förälder som kanske aldrig någonsin erkände ett fel? Eller kunde du som barn aldrig uppleva skam utan att det kändes helt outhärdligt? Det är sådana saker som kan spela in i hur rustade vi är, och hur lätt eller svårt det är att våga vara kritisk mot sig själv, och kanske ändra uppfattning. Många människor är ju väldigt stolta i sitt sätt att vara, och har svårt för att både förändra och nyansera sina värderingar. Ett skäl till detta kan vara intolerans för skam. Då blir det för obehagligt att ändra åsikt, för det betyder ju att du hade lite fel tidigare, och det i sig väcker så mycket skam att det känns enklare att fortsätta på det inslagna spåret, förklarar psykologen.

Rätt använt kan dissonansen fungera som en kompass när vi står inför olika vägval i livet och känner att det känns obehagligt.

– Låt det inte bara skava, utan våga lyssna inåt och agera utifrån det. Den kognitiva dissonansen kan alltså vara en klok sidopassagerare, men den ska inte få ta över ratten, summerar psykologen.

4 vanliga kognitiva dissonanser i livet

1. Ekonomisk dissonans

Pengar på banken, som ett skydd vid dåliga tider, är ditt ideal. Men samtidigt har du en livsstil med ganska så dyra vanor, och i stället för sparande så har ni höga lån…

Psykologen: Det kan finnas flera orsaker till detta. Har man till exempel gjort en klassresa i livet så kan den ekonomiska dissonansen vara stark. Här handlar det om att kanske både göra förändringar som tar dig tillbaka till ditt ideal av sparsamhet, till exempel genom att spara lite mer varje månad, men kanske också om att nyansera bilden av vad man faktiskt ”får” konsumera.

2. Relationell dissonans

Ditt ideal är jämställdhet och därför krockar det i dig varje gång du märker att du gör så mycket mer ansträngningar för er bekvämlighet än din partner…

Psykologen: Det är när den kognitiva dissonansen rör andra människor som det blir som mest komplicerat, för andra människor har sina egna dissonanser. I alla situationer när man känner att ”det här går emot vad jag tror på” så är det därför viktigt att kommunicera med varandra på ett handgripligt sätt och samtidigt vara medveten om fällan att den andre kommer att uppleva det som en anklagelse.

3. Hälsomässig dissonans

Du strävar efter att bli bättre på att ta hand om dig själv, kanske tänka mer på vad du äter och hur mycket du rör på dig, men tycker samtidigt du är så himla värd choklad och tv-serier i soffan…

Psykologen: Idealen om vad som är hälsosamt är väldigt högt ställda idag, och ibland blir vi också lurade av dem, vilket kan skapa en känsla av dissonans. Det kan vara så att det mest hälsosamma för dig just nu är att vila, och då kan tid i soffan vara precis vad du behöver.

4. Klimatdissonans

Egentligen tycker du att miljöfrågan är den allra viktigaste, men du kan ändå inte motstå att handla av billiga, kinesiska kedjor, vilket skapar en skavkänsla hos dig…

Psykologen: Det är svårt att göra helt rätt när det gäller konsumtion idag, och att enbart handla second-hand fungerar kanske inte heller. Förändra och nyansera är som alltid bra strategier. Bestäm vilka butiker som du vill undvika för att få ner ditt klimatavtryck, men bestäm också under vilka omständigheter du gör ett undantag för dina shoppingregler.

Foto: TT, Mindler.se