Bli kvitt kontrollbehovet – så slipar du din fuck it-mentalitet
Vissa verkar ta allt med en klackspark, bokar aldrig bord, säger "det lööööser sig" och tackar spontant 'ja' till saker utan en enda följdfråga. Andra ställer åttahundra följdfrågor, har google som bästa kompis, telefonen full av listor och försöker kontrollera saker som man inte kan kontrollera – eller andra människor.
– Kontrollbehov handlar om att det är jobbigt att hantera osäkerhet. Man försöker förutse vad som ska hända och planera utifrån det. Det är egentligen något djupt mänskligt som har varit bra och framgångsrikt för oss genom evolutionen, men när vi pratar om kontrollbehov handlar det ofta om ett överdrivet kontrollbehov eller perfektionism, alltså när det ställer till problem för oss, säger psykologen Siri Helle som bland annat skrivit böckerna "Känslofällan" och "Lev mer!".
Kontrollbehov är medfött och inlärnt
Kontrollbehov är till viss del medfött, berättar hon. Vi föds med olika temperament och på samma sätt som vissa personer är mer introverta och vissa mer extroverta, så föds vi med olika nivå av kontrollbehov.
– Men det kan också vara inlärt. Ofta belönas det ju att försöka kontrollera saker, alltså att vara en ordentlig, ordningssam människa. Särskilt i vårt samhälle där vi lever efter klockan och gärna ska kunna bolla parallella projekt. Vi uppmuntras gärna att ta en projektledarroll.
En person med stort kontrollbehov har kanske levt i en miljö som har varit väldigt svårkontrollerad, förklarar psykologen. Man kanske har haft en jobbig uppväxt eller väldigt höga krav på sig.
– I en familj kan man ju tänka sig att det är könat också. Som kvinna förväntas man ofta vara ordentlig och ha koll, och om de andra familjemedlemmarna kapitulerar för det och förväntar sig att man själv ska lösa saker, då får man ju projektledarrollen vare sig man vill det eller inte. Och så förstärks man i det, att andra tycker att "gud, vad skönt, då behöver inte jag planera någonting". Det löser sig alltid för de andra eftersom en själv alltid städar upp.
Kommer från en inre osäkerhet
Kontrollbehovet kan också komma från en inre oro och osäkerhet och att man vidtar åtgärder för att bli lugn i stunden.
– Då blir kanske återkopplingen till dig själv att "okej, nu löste sig allting, men det var bara för att jag tänkte fem steg framåt". Och så nästa gång blir du ännu mer kontrollerande.
Så länge vi håller kontrollbehovet på en lagom nivå kan det fungera bra, menar Siri Helle. Ett stort kontrollbehov kan dock göra att det börjar gnissla i olika sammanhang och relationer.
– När du umgås med vänner kanske någon tycker att "herregud, kan du inte bara slappna av någon gång?". Eller så tycker du själv att ditt kontrollbehov tar för mycket tid eller är för jobbigt. Du kanske är på semester och känner att "varför måste jag planera den här strandutflykten in i minsta detalj!?".
Så blir du av med ditt kontrollbehov
För att bli kvitt sitt kontrollbehov gäller det att öva sig på att leva med känslan av osäkerhet – utan att göra någonting åt den.
– Det är ju ofta väldigt jobbigt, särskilt i början. Det liksom bara kliar i en, säger Siri Helle och tar ett exempel:
– Om din väninna tar på sig att fixa maten till kompisgänget vill du kanske genast fråga: "Har du tänkt på att XX äter glutenfritt?". Försök i stället att bita dig i tungan och inte kontrollera.
Kanske är det alltid du som packar väskorna inför familjens semesterresa, eller picknick-korgen inför din och din partners utflykt. Du vill vara säker på att allting har kommit med. Men att delegera är ett sätt att släppa på kontrollen.
– Låt din partner ta ansvaret för packningen – och låt hen göra det halvdant. Kom ihåg att det är en process för hen också. Blir något fel får du försöka andas igenom det och tänka att hen har lärt sig något till nästa gång. Om hen glömde vinöppnaren, fråga dig själv: "Vad är viktigast på lång sikt? Att jag får dricka vin i kväll eller att jag kan släppa på mitt kontrollbehov?".
På jobbet kan ett överdrivet kontrollbehov skapa mycket gnissel om du försöker lägga dig i kollegornas arbete.
Kom i form på 21 dagar!
- Kostplan
- Träningsfilmer
- Recept
- Experttips
– Det bästa är om du och kollegorna pratar igenom era förväntningar innan, i stället för att ni båda ska ha ett diffust ansvar i ett gemensamt projekt. Det kommer förmodligen sluta med att du styr upp det.
Högre risk att hamna i stress
En person med stort kontrollbehov har större risk att hamna i stress och utmattning. Ett sätt att ta hand om sitt kontrollbehov och sin oro kan vara att införa en orosstund, tipsar Siri Helle.
– Det är en stund där du får oroa dig hur mycket du vill, till exempel en kvart på kvällen. När det dyker upp orostankar under dagen, säg till dig själv att "det här får jag tänka på i kväll, jag tar det då".
Du kan också tala om för din partner och dina närmaste att du har ett överdrivet kontrollbehov, att du inte mår bra av det och vill försöka sluta kontrollera saker. Ta upp det när ni inte befinner er i en konfliktsituation, utan när du känner dig trygg, lugn och omtyckt.
– Prata om hur ni ska jobba på det tillsammans. Ser din partner inte problemet och tycker att det är bra som det är, då kanske det är en fråga om ojämställdhet i relationen snarare än ett överdrivet kontrollbehov. Men är partnern med på att ni ska dela lika på ansvaret och att det är synd att ni hamnar i vissa mönster, då får ni konkret bestämma hur ni ska göra. Kanske ska partnern ta över ansvaret för att packa barnens gympapåsar – medan du står tillbaka.
4 steg till mer fuck it-mentalitet
Gör saker halvdant!
Gör en snabbstädning i stället för att lägga två timmar på att damma bokhyllan.
Gör något annat i stället!
Vad skulle du vilja lägga mer tid på? Läsning? Släpp städningen eller googlandet av restauranger i Paris – du vill ju hellre läsa. Låt det vara lite damm i hörnen – och den sista dagen på weekendresan kan faktiskt vara oplanerad.
Gör fel med flit!
Duka med omatchande porslin eller skicka mejlet utan att ha läst igenom det – kanske med några stavfel (!).
Låt andra göra fel!
Om din partner gör fel, försök stå tillbaka och andas igenom det. Gå inte in och hjälp dem – läs din bok i stället.
Slipa fuck it-mentaliteten under semestern
En person med stort kontrollbehov avundas ofta personer som har en mer avslappnad attityd till livet – men det går också åt andra hållet, påminner Siri Helle.
– Dessa personer avundas antagligen dig också vissa stunder, eftersom att du förmodligen styr upp saker på sätt som inte de gör. De tänker snarare "det löser sig" – någon annan kommer steppa in eller så kommer universum att styra upp det på något sätt.
Vi alla borde slipa vår fuck it-mentalitet – särskilt under semestern, menar Siri Helle.
– Släpp orostankarna och planerandet och säg: "Fuck it, nu går jag till stranden!". Det unnar jag verkligen många där ute i stugorna.
LÄS OCKSÅ: 5 oväntade tips som får tiden att räcka till
Foto: TT/Shutterstock, Madeleine Ahlström