Vaccinationsguide: Vaccinen du bör fylla på som 30, 50 och 65+
De flesta svenskar är superduktiga på att informera sig och vaccinera när de ska åka utomlands. Men vi tycks glömma bort våra inhemska smittohot.
– Många tror att det hela är fix och färdigt efter skolans vaccinationsprogram men så är det verkligen inte, säger läkaren Harald Zetterquist, som jobbat med vaccinationer i 15 år och i dag är medicinskt ansvarig läkare på företaget Min Doktor.
Hur kan vi då vara så insatta och intresserade när det gäller smittor utomlands, men ha en blind fläck när det gäller våra egna smittorisker, här hemma?
Allt handlar om vaccinationsprogrammet, menar Harald.
– Vi är så väl omhändertagna från barn- och skolåldern. Genom skolan har vi fått ett bra grundskydd och vi är invaggade i en falsk säkerhet – att någon har tänkt på detta åt oss. Men efter 30 får du tänka på det själv.
Kikhosta kan drabba vem som helst
Det sista skyddet vi får i skolan är på högstadiet och det skyddar mot stelkramp, difteri och kikhosta. Men vid 30 års ålder har det skyddet minskat.
– Om du någon gång som vuxen har skurit dig djupt, finns det en anledning till att de på sjukhuset ger dig en boosterdos av stelkrampsvaccinet. Men i synnerhet kikhosteskyddet är dåligt då.
Men vem i hela friden får kikhosta? Ja, vem som helst, faktiskt. Man löper stor risk att drabbas bara genom att vistas ute i det svenska samhället.
– För en vuxen som drabbas är det en långvarig och jobbig hosta att få. Det är verkligen ingen barnlek. Och små barn och nyfödda kan innan de vaccinerats vara väldigt känsliga för kikhosta. Av det skälet rekommenderas nu gravida att vid varje graviditet ta en boosterdos för att överföra skyddande antikroppar till det nyfödda barnet.
Men vi behöver alltså inte kikna av hosta i veckor eller månader. En boosterdos av kikhostevaccinet håller i cirka 10–20 år, så vid 50 års ålder är det en klok idé att fylla på igen.
Mässlingen – vissa har skydd, andra inte
Helene Seipel, sjuksköterska på Helsingborgs vaccinationsbyrå, lyfter också ett varnande finger för att vaggas till ro av gamla skolvaccinationer:
– Många missar stelkrampsskyddet, som tar slut i trettioårsåldern. Det vet inte folk.
Men hon fångar upp dem på kliniken när de kommer för utlandsresor.
– Runt 90 procent av de som ska utomlands som saknar skyddet. Och det kan räcka med att du sticker dig på en rosentagg för att bli smittad av stelkramp, säger hon.
Mässlingen är en annan smittsam sjuka som kan bli en läskig upplevelse i vuxen ålder. De allra flesta som är födda efter 1982 har ett fullgott, livslångt skydd genom barnvaccinationsprogrammet. Medan de som är födda 1971–1981 kanske endast fått en dos av vaccinet för mässling. De som är födda tidigare har ofta haft mässlingen och har då ett livslångt skydd.
Mässling kan leda till komplikationer som lunginflammation och hjärninflammation. Och risken att smittas av sjukdomen ökar; år 2019 rapporterades den högsta siffran av mässlingsfall på 23 år och dödsfallen hade ökat med 50 procent. Detta enligt Världshälsoorganisationen, WHO.
– Vet du inte huruvida du har ett skydd eller inte, så vaccinera dig. Vi har låga sjuktal i Sverige men åker du med obefintligt skydd någonstans där de har lägre vaccinationstal är det stor risk att drabbas. Mässlingen är väldigt smittsamt och det finns en ökad risk även i närliggande länder som Spanien, Frankrike och Italien, säger Harald.
Immunförsvaret hos äldre är sämre
Hemma i Sverige lurar dock fler otäcka smittor. En av dem kan leda till blodförgiftning.
– För de som är över 65 år och för yngre i särskilda riskgrupper är det en god idé att ta ett vaccin mot lunginflammationsbakterien. Många i samhället bär på pneumokocker. Bakterien kan också överföras till blodbanan och orsaka en förgiftning som ger hög risk för långvarig sjukdom och även död, säger Harald.
Orsaken till att det rekommenderas efter 65 är att när vi blir äldre, blir immunförsvaret sämre – och vi blir också sämre på att repa oss efter sjukdom.
– Sammantaget gör det att sjukdomsbördan av de här infektionerna ökar väsentligt. Det är också på grund av detta som det är en bra idé att vaccinera sig mot den årsbundna influensan, konstaterar Harald.
Vaccin mot bältros ges i två doser
Det finns en sjukdom som inte talas så mycket om, men som de som drabbats verkligen inte vill råka ut för igen: bältros.
Efter 50–55 års ålder ökar risken att drabbas. Bältros är en reaktivering av vattkoppsvirus som vi en gång haft och skapar ett otäckt band av smärta någonstans i kroppen.
– Det är långvarigt, besvärligt och kan sätta sig på ögonen. Man kan också drabbas mer än en gång, säger Harald.
Men mot bältros finns ett vaccin som kraftigt minskar risken att drabbas.
– Man behöver två doser för effekt, men det är väl investerade pengar för att man slipper smärtan, bekymren och de långvariga problemen. Även om du får bältros igen, blir det betydligt mindre smärtsamt. Kännedomen om sjukdomen och vaccinet är relativt låg så vi försöker informera på olika sätt.
Helene Seipel instämmer:
– Alla vi som haft vattkoppor kan få bältros och det är en plågsam sjukdom. I USA vaccinerar man alla helt gratis mot bältros, för det kostar ännu mer att vårda de sjuka.
TBE-vaccin: "Beprövat och tryggt"
Men vårt avlånga land är dessutom fullt av lurande smittor, framburna av kryp. TBE är en virussjukdom som sprids av fästingar. Upp till en tredjedel av de drabbade får en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna.
– Det anmäls 500 TBE-fall per år, men det finns ett stort mörkertal. TBE smittar i princip på en gång när fästingen biter dig, så även om den fallit av och du inte vet om att du blivit biten, är det för sent. Och ju äldre du är, desto tuffare blir det att drabbas, säger Harald.
Att få hjärnhinneinflammation kan ge men för livet, som förlamningstillstånd, närminnesstörningar och ökad trötthet. Men TBE-vaccinet är effektivt och har använts under drygt 40 års tid. I runda slängar har 150 miljoner doser givits.
– Det är väldigt beprövat och tryggt, absolut värt att vaccinera sig med, säger Harald.
– Vacciner är som livförsäkringar, att avstå dem kan leda till förfärliga situationer helt i onödan, säger Helene.
Men om jag inte vet vilka vacciner jag tagit då?
– De allra flesta vacciner är det inte farligt att råka ta en dos för mycket av, säger Harald och fortsätter:
– Men det finns appar där du själv kan lägga upp de vacciner du tagit, så du håller koll för framtida bruk. Du kan också fotografera ditt vaccinationskort och spara ner. Eller gå till en vaccinatör och få goda råd för just din personliga situation.
Vaccinationer att se över för dig som är ...
30+
Fyll på med vaccination mot kikhosta, difteri och stelkramp. Vistas du ofta i skog och mark är det en fin livförsäkring att även vaccinera dig mot TBE.
Är du gravid så rekommenderas att du tar en boosterdos av kikhosta för att överföra skyddande antikroppar till det nyfödda barnet.
Vad är…?
Kikhosta är en smittsam sjukdom som ger kraftig och långvarig hosta. För de allra flesta går kikhosta över av sig själv, även om det kan ta tid att bli frisk. De mest intensiva hostattackerna brukar pågå i två till fyra veckor men sjukdomen kan pågå upp till tio–tolv veckor.
Stelkramp orsakas av bakterier och gör att du får ihållande kramper i musklerna. Stelkramp är livshotande, men om du får tidig behandling blir du oftast återställd.
TBE är en virussjukdom som sprids av fästingar och kan orsaka en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. Trots att allt fler vaccinerar sig ökar TBE-fallen. Sjukdomen dyker numera upp i områden där den tidigare inte funnits. Virusbärande fästingar finns i ett bälte från Koreahalvön till Europas alpländer och i Baltikum, varför även resenärer dit bör överväga vaccination.
50+
Dags igen att fylla på vaccinationerna mot kikhosta, difteri och stelkramp. Nu ökar också risken att drabbas av bältros. Ett vaccin minskar risken att bli sjuk, och lindrar symtomen även om du drabbas.
Vad är…?
Bältros är en sjukdom som du kan få om du tidigare har haft vattkoppor. Det är vanligt med utslag och blåsor som gör ont. Det brukar sluta att göra ont inom några månader. Ibland gör det ont längre än så. Risken för att du ska ha ont länge är högre ju äldre du är.
65+
Se över ditt totalskydd. Över två miljoner svenskar är över 65 år och riskerar därmed att drabbas extra hårt av influensa, lunginflammation, kikhosta, TBE och bältros. Enligt Folkhälsomyndigheten kan överdödligheten bara i säsongsbunden influensa vara upp till 3 000 personer under en enda influensasäsong. Folkhälsomyndigheten rekommenderar alla över 65 att vaccinera sig mot influensa liksom lunginflammation (pneumokocksjukdom).
Vad är…?
Difteri orsakas av en bakterie som utsöndrar ett gift som skadar många av kroppens organ, som till exempel hjärtat och njurarna. Dödligheten är 5–10 procent bland de som drabbas av luftvägsdifteri. Difterifall är mycket ovanliga i Sverige men många fall rapporteras från länder med låg vaccinationstäckning.
Lunginflammation innebär att delar av lungorna blivit inflammerade. Då kan du få hosta, feber och svårt att andas. Det är en vanlig sjukdom hos äldre personer över 65 år. Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner. Bakterien är också en av de vanligaste orsakerna till bakteriell hjärnhinneinflammation och blodförgiftning (sepsis).
Källor: 1177.se, Folkhälsomyndigheten, Harald Zetterquist, Helene Seipel
Foto: TT/Shutterstock, Min Doktor, privat