Så kan naturens bakterier stärka ditt immunförsvar
Älskar du att städa? Går du runt med sprayflaskan med rengöringsmedel och gnuggar och gnor så att det blir skinande rent? Är du lika noga med din egen hygien och duschar och skrubbar minst en gång om dagen och använder härligt doftande duschkrämer? Då kanske det är dags att tänka om. Vi behöver vissa bakterier eftersom de tränar och stärker vårt immunsystem, berättar Nanna Fyhrquist som är professor i folkhälsovetenskap vid Karlstad universitet och senior forskare vid Karolinska Institutet.
Hon berättar att vårt mikrobiom, som är ett slags osynligt ekosystem av mikroorganismer och bakterier som vi har på huden, i tarmen, i lungor och näsa är viktiga för oss både innan vi föds och efter. Mikrobiomet hjälper oss att träna upp vårt immunsystem så att vi till exempel klarar av allergener.
Du har säkert hört talas om tarmfloran eller mikrobiotan som är mängder med mikroorganismer och bakterier som bor i tarmen. På samma sätt som tarmen har en tarmflora har din hud en hudflora. Mikrobiomet är de gener som styr hur mikroorganismerna fungerar.
– Vårt mikrobiom i tarmen, huden, lungor och näsa påverkar varandra. De avspeglar dels vilka miljöexponeringar vi utsätts för och dels vår immunstatus. När vi blir sjuka påverkas mikrobiomet och immunförsvaret blir mer aggressivt. Det sker hela tiden en träning av immunförsvaret via vårt mikrobiom. Mikrobiomet kan bli stört av sjukdom, men också av externa faktorer som till exempel överdriven städning eller hygien. Många hygienprodukter innehåller kemikalier som kan vara toxiska för vårt mikrobiom. När mikrobiomet störs kan vi börja utveckla inflammation och allergier.
Vi vet att hygien och städning i vårdmiljöer är livsviktigt för oss. Men hur ska vi bete oss i andra typer av miljöer. Ja, enligt Nanna Fyhrquist så behöver vi tänka stort. I miljöer där många vistas behöver vi hålla rent. Har du allergiska barn är det viktigt att städa och tänka på att ha en bra ventilation. Men det är viktigt hur vi städar.
– Vi har en kemikaliebelastning idag som vi inte vill ha, både för vår egen del men också globalt. Vi bör undvika olika antibakteriella medel som ofta innehåller toxiska ämnen som direkt påverkar våra kroppar.
Har du dammtussar som ligger i hörnen därhemma? Byter du lakan varje vecka eller en gång i månaden. Agnes Wold gick nyligen ut och berättade att det är onödigt att tvätta lakan och syftade till att det bara är våra egna bakterier som finns i lakanen – och dem behöver vi inte vara rädda för. Hushållsdamm innehåller visserligen våra egna döda hudceller, men även fiber från textilier, allergener från husdjur men även från kvalster som till exempel trivs i våra sängar. Kan det finnas en hälsorisk med för mycket damm hemma?
Bakterier från naturen är bättre än kemiskt rent
– Hur ofta vi tvättar lakanen är en smaksak. Men vi ska veta att i damm samlas föroreningar och allergener som kan vara skadligt. Det finns både nyttigt och onyttigt damm. I en undersökning från 2016 studerade man damm från olika typer av gårdar – bland annat amishgårdar, där man lever väldigt traditionellt och damm från industrialiserade jordbruk hos gruppen hutteriter i Kanada. Dammet testades på möss och det visade sig att dammet från amishgårdarna skyddade mot allergier, medan dammet från de industrialiserade gårdarna var direkt skadligt.
Tidigare hade man också undersökt damm från bondgårdshem och icke bondgårdshem, vilket visade att dammet från bondgårdarna var nyttigare än dammet från stadshemmen. Sedan jämförde man hem i städer och tätorter och även där fann man skillnader. I vissa av hemmen fanns damm som mer liknar det hos bondgårdarna och det visade sig att barnen i de hemmen hade lägre risk att utveckla allergier. Miljön vi växer upp i verkar även påverka vår tarmflora.
– Vi har undersökt tarmflora hos barn med olika livsstil. Vi har sett att barn som växer upp på bondgårdar eller under antroposofiska förhållanden har ett mycket större antal unika mikroorganismer än barnen i kontrollgrupperna. Bondgårdsbarnen utsätt för en bakteriellt rikligare miljö och antroposoferna eventuellt tack vare sin föda med bland annat fermenterade grönsaker. De får ett rikligare mikrobiom som hela tiden tränar immunförsvaret på nya sätt.
Goda hudbakterier skyddar mot allergier
Nanna har studerat Acinetobacter – ett nyttigt bakteriesläkte som finns naturligt i till exempel stalldamm, hö och växter. Hennes forskning visar att barn som har mer av just den här bakterien på huden verkar vara mindre allergiska.
– I djurförsök har jag och mina kollegor sett att när möss får Acinetobacter samtidigt som de utsätts för ett allergen, så reagerar kroppen med en lugnande, antiinflammatorisk effekt. Det skyddar mot att immunförsvaret överreagerar. Mössen som fick både bakterien och allergenet slapp inflammation i lungorna – till skillnad från de som bara utsattes för allergenet.
Hur behåller vi de bra bakterierna?
– När det handlar om att duscha ska du vara försiktig med kemikalier. Vår hud är känslig och ju mer du duschar och använder tvål eller andra produkter, desto mer kan hudens skyddsbarriär påverkas. Om vi duschar väldigt ofta och använder tvål kan detta skada huden och göra den mer genomsläpplig, vilket ökar risken för att allergener och andra skadliga föroreningar tränger in och triggar immunförsvaret.
– När vi pratar om städning hemma så är det viktigt att hålla nere nivåerna av allergener, särskilt om någon i familjen är allergisk. Så det är bra att städa regelbundet, men hellre med vatten och mikrofibertrasor än med rengöringsmedel som innehåller kemikalier.
Att tvätta händerna ordentligt är ett effektivt sätt att skydda sig mot virus och bakterier. Men du kanske också har hört någon gång att det är bra att vara förkyld ibland? Nanna Fyhrquist håller med.
– Det kan faktiskt vara ganska bra att gå igenom en del infektioner. På så sätt tränar du upp ditt immunförsvar – att bli förkyld då och då är lite som att skicka immunförsvaret på träningspass. Det blir starkare helt enkelt, vilket är värdefullt när vi lever så tätt inpå varandra i dagens samhälle. Men för den som har astma så ser det annorlunda ut, då är det ofta bättre att undvika förkylningarna som kan förvärra symtomen.
Kom i form på 21 dagar!
- Kostplan
- Träningsfilmer
- Recept
- Experttips
Var i vardagslivet hittar vi de bra bakterierna?
– Det är väldigt enkelt. Gå ut i naturen och umgås med djur. Där hittar du mängder med bra bakterier. Det är också viktigt att äta fiberrikt eftersom det påverkar vår tarmflora positivt. I grönsaker, rotfrukter, bär och frukter finns de goda mikroorganismerna.
Var hittar vi de dåliga bakterierna?
– Frågan handlar egentligen inte om att hitta de dåliga bakterierna – utan snarare om att vi förlorar de goda. Vår moderna, urbana livsstil och förändrade kost har lett till minskad exponering för den mångfald av mikroorganismer som tidigare var en naturlig del av vår miljö. Konsekvensen blir ett ”omoget” mikrobiom som inte förmår träna immunsystemet på ett effektivt sätt.
Vad vet man när det kommer till att utsätta barn för bakterier under uppväxten. Hur renliga eller orenliga ska vi vara?
– Det handlar inte om att smutsa ner barn, utan snarare om att ge dem rika och varierade mikrobiella miljöer. Att uppmuntra fritidsaktiviteter som innebär kontakt med naturen, som skogsutflykter eller vistelser i vildmarken, är ett utmärkt sätt. Även regelbunden tid i stall eller på bondgårdar kan vara mycket värdefullt för att stärka barnets immunförsvar genom naturlig bakterieexponering. Och så är kosten viktig – att inkludera mycket fibrer, grönt, rotfrukter, frukter och bär, och äta varierat.
Tarmens bakterier påverkar hjärnan
– Tarmfloran, alltså de miljarder bakterier som lever i våra tarmar, påverkar mer än bara matsmältningen – den har också en koppling till alla andra organ, inklusive hjärnan, säger Stefanie Prast-Nielsen, docent och senior forskningsspecialist vid Karolinska Institutet.
– Tarmfloran och hjärnan kommunicerar med varandra via nervsystemet, immunsystemet, hormoner och ämnen som bakterierna producerar. Det kallas “tarm–hjärna-axeln”.
En balanserad tarmflora kan bidra till bättre humör och minskad stress, medan obalans i tarmfloran har kopplats till olika neurologiska sjukdomar som Parkinsons, Alzheimers, Multipel skleros, epilepsi, men även ångest, depression och andra psykiska besvär. Vad vi äter, hur vi lever och vår hälsa i stort påverkar tarmfloran – och därmed också hjärnan och vår mentala hälsa.
Stämmer det att signalsubstansen serotonin, som många läkemedel mot depression försöker påverka, tillverkas av mikroberna i tarmen?
– Det stämmer att majoriteten av signalsubstansen serotonin bildas i tarmen, dock inte bara av tarmfloran, även av våra egna tarmceller. Tarmfloran och dess metaboliter som till exempel korta fettsyror stimulerar dock serotoninproduktion i våra tarmceller!
– Serotonin från tarmen aktiverar vagusnervens nervtrådar som skickar signaler direkt från tarmen till hjärnan och påverkar serotoninsystemet i hjärnan. På så sätt kan serotonin från tarmen påverka hjärnans funktion, utan att själva serotoninet behöver ta sig över blod–hjärnbarriären. Det finns ytterligare mekanismer hur tarmfloran stimulerar vagusnerven och därmed skickar direkta signaler till hjärnan. En obalans i tarmfloran kan även rubba immunsystemet och inflammation kan uppstå i hela kroppen, inklusive hjärnan, säger Stefanie Prast-Nielsen.
Foto: TT/Shutterstock, Privat