Gynekologen: "Allmänläkarnas kunskap om klimakteriet är låg"
– Det finns brister i kunskapen hos såväl vårdpersonal som allmänheten, säger Ofra Castro Wersäll, specialistläkare i gynekologi.
Många kvinnor skulle må så mycket bättre, få bättre hjälp och adekvat behandling om vårdgivarnas och allmänhetens kunskap om klimakteriet höjs. Det menar Ofra Castro Wersäll, specialist i gynekologi och grundare av Endogyn.
– Jag kan fortfarande få till mig en 53-årig kvinna som har väldigt tydliga klimakteriebesvär men som har blivit sjukskriven för utmattning av läkare på vårdcentralen, säger hon.
Kvinnor sjukskrivs i mycket högre grad än män, och många av de sjukskrivna kvinnorna är mellan fyrtio och sextio. Ofra har svårt att tro att sambandet mellan sjukskrivning och sviktande hormoner i den åldersgruppen är en slump.
– Det är väldigt tragiskt. Det här skadar kvinnors karriär och arbetsliv och de dras tillbaka på grund av att de sitter där med koncentrationssvårigheter, trötthet och glömska som de tror beror på utmattning. Får de rätt behandling, med hormoner snarare än antidepressiva läkemedel, skulle deras livskvalitet höjas enormt.
Klimakteriet eller utmattning?
Många klimakteriesymtom liknar symtomen vid utmattning, till exempel trötthet, brist på energi, minskad sexlust, kognitiva svårigheter och humörsvängningar.
Vid utmattning och depression är man ofta tröttare och sover mer. Under klimakteriet kan man däremot ha svårt att sova eller ha problem med att man vaknar lätt. Symtomen under förklimakteriet eller klimakteriet kan också vara cykliska och det är vanligare att ha tillfälliga dippar i måendet.
Många kvinnor som egentligen lider av hormonell obalans diagnosticeras med utmattningssyndrom och får antidepressiva läkemedel. Det kan leda till långtidssjukskrivning och att de inte blir bättre.
Källa: Ofra Wersäll, specialistläkare i gynekologi
Borde undersökas för hormonell obalans
Vid symtom som sömnsvårigheter, irritation, bristande energi eller minskad sexlust är det viktigt att söka hjälp, berättar Ofra Castro Wersäll.
– Alla symtom som framkallar en känsla av att du inte känner igen dig själv, eller som gör att du har en sämre livskvalitet, ska du söka för. Men tyvärr är kunskapen om klimakteriet låg hos både allmänläkare och allmänhet. Kunskapen hos läkare och gynekologer är fluktuerande och kunskapsbristen är större i vissa delar av landet. Vi har en väldigt ojämlik vård i Sverige.
Allmänläkare behöver inte kunna behandla klimakteriebesvär, men alla måste ha klimakteriet i åtanke när de sjukskriver en 45-årig kvinna, tycker Ofra.
– De ska i alla fall ha klimakteriet som kärndiagnos när de träffar en kvinna över fyrtio. En kvinna som söker vård för utmattning borde undersökas för en eventuell bakomliggande hormonell problematik.
Fortfarande lite tabu
Hon har en känsla av att många kvinnor som söker vård för klimakteriebesvär kommer några år "för sent" – de hade kunnat må så mycket bättre så mycket längre om de hade fått behandling i ett tidigare skede.
– Det är tragiskt att klimakteriet fortfarande, år 2025, är lite tabu. Kvinnor skäms fortfarande för att prata om det och det finns inte mycket acceptans för det varken i samhället eller på arbetsplatser. Det är viktigt att kvinnor ökar sin egen kunskap och att vårdpersonal, företag, chefer och HR utbildas. Vi ska inte behöva skämmas för att vi når klimakteriet.
Andra förväntningar på kvinnan
Klimakteriet är inget nytt, så varför pratar vi fortfarande om det 2025? Ofra Castro Wersäll menar att evolutionen inte riktigt har kommit ikapp med oss. I dag har en 50-årig kvinna helt andra förväntningar på sig och på livet än vad hon hade för ett halvt sekel sedan.
– För hundra år sedan hamnade kvinnor i klimakteriet och dog inte långt därefter. För femtio år sedan var det okej att vara gammal när man var 55–60. I dag tillåter samhället inte det. Vi vill inte acceptera det. Kvinnan föder barn mycket senare i dag och har kanske små barn hemma när hon kommer i klimakteriet. Samhället har förändrats, liksom förväntningarna på oss kvinnor, och det är nu som vi på riktigt behöver prata om klimakteriet.
Vi har också mycket att motbevisa, i form av forskning och gamla fördomar.
– För 25 år sedan kom en större studie som visade att hormoner är farliga och orsakade cancer. Vi har en hel generation bakom oss som därför avstod hormoner och än i dag finn det något slags kultur om att man under klimakteriet bara måste bita ihop och genomlida. Vi har mycket att motbevisa. I dag har vi till exempel många studier som visar att nyttan med hormoner är mycket större än riskerna.
Senaste från MåBra
Foto: TT/Shutterstock