FörkylningHuskurerOnt i magenTarmproblemBenskörhetKlimakterietNyttig mat

Ina fick diagnos borderline vid 40: ”Hade kunnat levt ett bättre liv”

13 apr, 2023 
Splitbild: Ina då och nu
Sedan tonåren kämpade Ina Bäcken länge med ångest och självskadebeteende. Det var först vid 40 som hon till slut fick diagnosen borderline – något som varken hon eller vården hade anat.
Annons

Under en stor del av sitt 50-åriga liv har Ina burit på ångest och haft kraftiga humörsvängningar, berättar hon för MåBra. Hon adopterades från Colombia och kom till en familj i Sverige när hon var tre år gammal. Ina fick en tuff start i sitt nya hemland.

– Det var jättesvårt. Jag var mobbad i skolan. Jag har svår dyslexi och det fick jag inte reda på förrän jag gick i tredje året i gymnasiet. Jag var mobbad och var sämst i klassen på lektionerna, berättar hon.

Vanliga symptom vid panikångest - så lindrar duBrand logo
Vanliga symptom vid panikångest - så lindrar du

När Ina var 15 år flyttade hon till en ”fantastisk” fosterfamilj, berättar hon. Men humörsvängningarna och ångesten blev allt starkare. Ina började skada sig själv för att döva smärtan.

– Jag proppade i mig massa Alvedon för att få uppmärksamhet. Man var så vilsen i sig själv, ”var hör jag hemma?”.

Annons

Flera gånger har hon försökt att avsluta sitt eget liv, berättar hon, som ett rop på hjälp.

– Man vill leva men man vet inte själv vad man ska göra. Man vill komma från ångesten och depressionen och fly för stunden.

– Jag började komma i kontakt med psykiatrin. Då tyckte de att: ”Du har ångest, du har depression, du har separerats från din familj”. De hittade hela tiden ursäkter, och jag blev inte utredd.

Under den här tiden tänkte Ina att hon bara var så här som person, inte att det kunde bero på någonting annat – som exempelvis en diagnos.

– Personer med borderline vet inte om att de har borderline, säger hon.

Ina Bäcken

ina bäcken

Ålder: 50.
Familj: Tre söner.
Bor: Partille.
Gör: Jobbar inom hemtjänsten och ideellt på föreningen Shedo som samtalsstöd för personer med självskadebeteende.

”Du kan bli förbannad”

Tonåren och de unga vuxenåren fortsatte i samma destruktiva mönster. Ina levde ett stormigt liv fyllt av självskadebeteende, bråk och trassliga relationer – både med vänner och pojkvänner.

Annons

– Det har inte varit några bra förhållanden. Det har varit mycket turbulens och bråk, och mycket av det från min sida. Vi ser ju svart och vitt, vi ser ju inte grått.

Ina beskriver hur känslorna snabbt kunde svänga från att vara jätteglad till jättearg.

– Du kan bli förbannad och kasta grejer. I nästa sekund ber du om ursäkt när han säger att han ska dra. Man kryper på knäna och säger att man ska bättra sig. Det är väldigt mycket turbulens.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

  • I akuta situationer; ring alltid 112.
  • Vårdguiden 1177 – om du behöver hjälp att hitta en mottagning eller har frågor om psykisk ohälsa.
  • Mind självmordslinje, öppet dygnet runt; 901 01.
  • Mind föräldratelefon, öppet på vardagar klockan 10–15; 020-85 20 00.
  • Jourhavande med­människa, öppet alla dagar 21– 06; 08-702 16 80.
  • BRIS (barnens rätt i samhället), alltid öppet för dig under 18 år; 116 111.
  • Spes, suicidprevention och stöd till efterlevande, öppet alla dagar 19–22; 020-18 18 00.
  • Kyrkans SOS, öppet vardagar 13–21 och helger 16–21; 0771-800 650.
  • Här hittar du en lista på stödlinjer!

Har sökt sig till hårda miljöer

Ina har hela tiden utmanat sig själv och sina egna gränser, berättar hon. I hennes cv finns allt från militärtjänstgöring, till arrestvakt och dörrvakt. Det senare jobbade hon som i tolv år.

Annons

– För min del var det den här hårda miljön min trygghet. Som ordningsvakt har man fått så mycket glåpord, fått höra hur äcklig och ful man är.

– Det blev destruktivt och som ett självskadebeteende för mig. Jag gick in slagsmål och blev själv skadad, jag tvekade aldrig.

Vändningen på psykakuten

När Ina var 40 år gick hon igenom en jobbig skilsmässa och drabbades i samma veva av utmattningssyndrom. Självskadebeteendet eskalerade och Ina skrevs in på psykakuten där hon ljög och kom med bortförklaringar.

– Till slut tröttnade en läkare på att se hur jag skrevs in och ut hela tiden. Han sa: ”Nu får du vara kvar här, och vi måste ta till tvångsåtgärder”.

– Han ville göra en utredning för att se vilken diagnos jag har. Då fick jag diagnos borderline.

På ett sätt tog Ina sin diagnos bra, på ett annat sätt inte. Många av hennes vänner försvann när de fick veta att Ina hade borderline.

– Folk dömde mig väldigt snabbt, och då blev det att man själv blev mörk och tänkte att: ”Då kommer jag få leva med det här resten av mitt liv, kul liv”.

Ina när hon precis hade påbörjat sin behandling för borderline
Ina cirka ett år efter att hon påbörjat sin behandling: ”Jag kände mig tom, vilsen och trött och var rädd för hur framtiden skulle bli”, berättar hon.
Foto: Privat.

Påbörjade behandling

Ganska direkt efter att Ina blev utskriven från psykiatrin påbörjade hon en behandling i över två års tid. Det Ina har jobbat med är bland annat gruppsamtal där man får med sig verktyg.

Annons

Ett friskhetstecken för Ina var att ångesten började avta.

– Jag gick en hel vecka utan ångest. Då ringde jag min läkare helt förtvivlad och sa: ”Det är någonting fel på mig, jag har inte haft ångest på en hel vecka”.

– Man lär sig att hantera situationer mycket tidigare än vad man gjorde förut. Man lär sig att det finns en gråzon, man lär sig att kunna lyssna på andra och sätta sig in i deras situation. Omedvetet har man lärt sig att använda de här verktygen.

Är friskförklarad i dag

När Ina ser tillbaka på sin ungdom känner hon sig arg och ledsen på vården.

– Jag hade kunnat få hjälp mycket tidigare, jag hade kunnat levt ett bättre liv mycket längre. Jag är arg att jag inte fångades upp tidigare, det är en jättebesvikelse. Jag hade kanske sluppit alla de här vägarna man har gått, ångesten och alla bråk.

Hon vill se fler psykiatrimottagningar i hela landet.

– Då hade det kanske inte varit lika många som självskadar sig, eller självmedicinerar med alkohol och narkotika för att dämpa smärtan.

Annons

Livet nu och relationen med barnen

Ina arbetar inom äldreomsorgen, men också ideellt i en förening som stöttar drabbade med självskadebeteende, även anhöriga.

I dag mår Ina ”jättebra”, säger hon.

– Jag är mycket lugnare. Söker inte drama eller bekräftelse längre. Jag drar mig undan mycket mer. Jag har mer förståelse för andra människor. Man tar vara på livet på ett helt annat sätt, man ser livet på ett helt annat sätt.

Relationen med sönerna är bättre än någonsin.

– Det är någonting jag har mått väldigt dåligt över, det är för mina barn. De har fått lida så mycket av min ångest och mina humörsvängningar. Ena stunden är mamma på psyket, andra stunden är mamma hemma, men då kanske mamma bara ligger och sover hela tiden.

– Mina barn har sagt: ”Mamma, förut kunde vi aldrig skoja med dig, för du kunde bli så arg. Men nu kan man skratta med dig och till och med driva med dig”.

Borderline

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom kallas även för borderline personlighetssyndrom innebär att du hanterar starka känslor, som växlar snabbt, på ett sätt som kan bli skadligt för dig själv.

Det är vanligt att drabbas i puberteten eller som ung vuxen. Det kan ofta gå över av sig själv över tid, enligt 1177.se

Symtom:

  • Du har en stark rädsla att bli övergiven.
  • Du har förvirrade tankar och känslor inför dig själv. Du upplever ofta att din självbild inte stämmer överens med omgivningens uppfattning om dig.
  • Du upplever ofta en inre tomhet.
  • Du har starka känslor som snabbt kan förändras från ett extremt känsloläge till ett annat.
  • Känslor för andra personer kan växla snabbt. Ett exempel är att ena stunden beundra någon till att i nästa stund bli mycket arg eller besviken på samma person.
  • Du kan känna en intensiv ilska som omgivningen uppfattar som överdriven i förhållande till orsaken.
  • Du kan ibland bli väldigt misstänksam mot andra människor eller uppleva det som sker som overkligt.
  • Du är impulsiv och kan ofta utveckla ett beroende av något slag.
  • Du skär dig eller skadar dig själv på andra sätt. Du kan även ha återkommande tankar på att avsluta ditt liv.

Behandling:
Behandlingen är individuell men består ofta av någon form av psykologisk behandling, ibland även läkemedel.

DBT, Dialektisk beteendeterapi, och MBT, mentaliseringsbaserad terapi och gruppbehandlingen ERGT, är några exempel på effektiva behandlingsformer vid borderline.
”Alla fungerar ungefär likadant, det är gruppbehandlingar och indvidibehandlingar. De kan pågå i 12 till 18 månader. Man jobbar mycket med patientens eget ansvar”, säger Sophie Steijer.

Källa: 1177.se, psykoterapeut Sophie Steijer.

Annons

Psykiatern Sophie Steijer: ”Går att bli frisk”

Psykiatern och psykoterapeuten Sophie Steijer har länge forskat om diagnostik av personlighetssyndrom. I sin bok Borderline personlighetssyndrom – symptom, diagnos och behandling vill hon sprida kunskap om diagnosen och uppmärksamma framsteg inom forskningen.

För MåBra berättar Sophie Steijer att borderline drabbar främst unga människor.

– Det är en sårbar grupp. En person med borderline har svårigheter inom tre områden: Det är nära relationer, känslomässig instabilitet och sitt beteende, säger hon.

– De har stark ångest och depressiva besvär. De är känslostyrda, de har kraftiga humörsvängningar under en och samma dag, de har svårt att kontrollera sitt beteende, de är impulsiva. De har ett destruktivt beteende. De skadar sig själva. Relativt många tar livet av sig.

Ätstörningar, överkonsumtion av alkohol och att använda sig av droger eller sex ”för att bli lugna” är också vanligt förekommande, berättar Sophie Steijer vidare.

– Sammanfattningsvis kan man säga att de har svårt att fungera i vardagslivet.

Psykiatern och psykoterapeuten Sophie Steijer
Sophie Steijer har länge forskat om personlighetssyndrom och har över 20 års erfarenhet inom psykiatrin.
Foto: Privat.

”Det handlar om unga människor”

I dag är det okänt hur många som har borderline i Sverige, säger Sophie Steijer, som trycker på att det behövs mer forskning och kunskap för att fånga upp personerna i tid.

Annons

– Individen själv har ingen aning om att man har borderline. De söker för ångest, depression och självskadebeteende och misslyckanden i livet. Ina är ett bra exempel på det. Ingen förstod, och hon själv förstod inte heller.

– Det handlar om unga människor. Om Ina hade fått hjälp när hon var 17-18 hade hon haft ett mycket bättre liv. Man måste verkligen fånga upp det här i ungdomen, unga vuxna drabbas.

Sophie Steijer vill se utökad kunskap, utvecklade behandlingar och fler terapeuter inom en snar framtid.

– Vi behöver likvärdig vård över hela Sverige, så att alla med den problematiken kan få tillgång till rätt utredning, rätt vård och rätt behandlingar.

– Borderline är behandlingsbart och med rätt behandling kan man bli frisk, säger Sophie Steijer.

Annons