HuskurerOnt i magenTarmproblemBenskörhetKlimakterietNyttig matPollenallergi

Viltexperten: Så ska du agera om du möter en björn i skogen

18 sep, 2023 
Splitbild: En brunbjörn och Jonas Malmsten, viltveterinär
Tänk att du är ute i skogen och plockar svamp. Plötsligt prasslar det till en bit bort och du skymtar något stort och lurvigt. Så ska du agera om du möter en björn – eller andra djur ute i skogen, enligt Jonas Malmsten, viltveterinär och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Annons

Under sensommaren och inpå tidiga höstkanten har flera björnattacker skett i delar av Sverige, bland annat i Jämtland.

Och visst händer det att björnar går till attack, men då i samband med jakt, berättar Jonas Malmsten, viltveterinär och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

– Vi har mycket björn i landet, men inga attacker på folk som är ute och strosar, säger han och berättar att björnar inte gillar att vara bland människor.

Jonas Malmsten viltveterinär
Jonas Malmsten, viltveterinär och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Foto: Susanna Bergström.

– Allmänheten överlag, som är ute och plockar bär, joggar eller plockar svamp, kan känna sig ganska trygg, säger Jonas Malmsten.

– Björnar kan finnas i närheten, men björnen ser ofta dig före du ser den, och då brukar de alltid dra sig undan, och du har inte ens en aning om att den har varit där.

Annons

Däremot har jakthundar, även andra hundar, en tendens att kunna söka upp och hitta björnar, och att det är då det skulle kunna ”uppstå problem”, berättar Jonas Malmsten vidare.

Vad ska man göra om man möter en björn?

Brunbjörn
Björnen ser ofta dig innan du sett den, och drar sig tillbaka.
Foto: Ola Jennersten/TT.

Om man är väldigt tyst i skogen, och det samtidigt är motvind så björnen inte känner din doft, skulle den kunna bli överraskad. I de allra flesta fallen flyr björnen.

Men om man nu, mot förmodan, plötsligt skulle stå öga mot öga med en björn – vad gör man? Ska man stå blixtstill? Eller springa allt man kan?

Matsvampar som lätt förväxlas med giftsvamparBrand logo
Matsvampar som lätt förväxlas med giftsvampar

– För det första ska man låta den veta att du är där. Låt: ”Hej, här är jag och nu kommer jag att backa”, och så backar man. Man springer inte hals över huvud, det kan trigga igång den, man ska backa från det hållet man kom. Behåll ögonen på björnen, vifta lite på armarna, men absolut inte gå närmare eller agera hotfullt.

Annons

Björnen hör ganska bra och har bra luktsinne, men den ser dåligt. Men hjälp av de andra sinnena försöker björnen lista ut vad du är för någonting – om du är ett hot.

– Om du då viftar med armarna ser den att det är någonting som viftar, säger Jonas Malmsten och förklarar att björnens få fiender är andra björnar och jägare – alltså hot som inte brukar viftar med armarna.

Om du har en hund med dig, jakthund eller sällskapshund oavsett storlek, se till att den inte skäller, det tycker inte björnen om, tillägger viltveterinären.

Det kan du tänka på när du är i skogen

  • Du ska låta
    Låt gärna: Prata eller nynna när du är i skogen, trampa på kvistar. Om det skulle vara motvind och du inte lämnar någon doft framåt, och du är knäpptyst finns risken att du inte upptäcks av björnen, och att den i så fall skulle kunna bli överrumplad – och i värsta fall känna sig hotad. Om ni är flera, samtala med varandra och ropa (inte skrika) om ni är utspridda.

  • Visa dig – och backa lugnt
    Om du möter exempelvis en björn som av någon anledning inte upptäckt dig; titta på björnen och visa att du finns. Prata lugnt, backa försiktigt och vifta lite på armarna. Björnen ser dåligt och kan därför ha svårt att uppfatta om du är en fara eller inte.

  • Släng ifrån dig ett klädesplagg
    Kasta exempelvis en jacka och vilseled med din doft.

  • Koppla hunden
    I skogen är det lämpligt och viktigt att ha hunden kopplad. Det är främst om man bedriver jakt, eller har en hund lös, det kan ”uppstå problem”, säger Jonas Malmsten. ”Det är ofta våra hundar som är orsaken till att det blir incidenter”.

  • Se upp för björnungar
    Ser man en björnunge ska man gå tillbaka samma håll man kom ifrån. Björnungarna vet inte vad ett hot är, och kan därför uppträda naivt eller nyfiket. Mamman kan finnas i närheten och uppfatta dig som ett hot.

    Källa: Jonas Malmsten, viltveterinär.

Hur ska man bete sig om man möter en älg?

En älg
Älgen värnar om sitt space och kan gå till attack om du kommer för nära.
Foto: SVT.

Älgar finns det gott om i Sverige. De är stora och kan sparkas ordentligt om du inte låter dem vara. De flesta incidenter som sker är när man har en hund med sig, och ofta när man kommer för nära den. En selfie ihop med älgen är alltså ingen bra idé, säger Jonas Malmsten.

Annons

– Älgen har en sfär, ett space. Är man bara noga med att ge älgen sitt space är den inte farlig.

Om en älgko är ute med sin kalv och du råkar korsa kalvens väg, kan älgkon gå till attack. Älgen har hyfsat bra syn, den har bra hörsel och luktsinne.

– Man ska låta mycket och gå därifrån. Har man en jacka på sig kan man slänga den och fortsätta backa. Det kan vara lite avledande, den luktar ju du. Då kanske attacken stoppar vid jackan, eller så blir de rädda för att det viftar till.

Blir älgar fulla på jästa äpplen?

På hösten är det inte helt ovanligt att älgar går in i trädgårdar och mumsar på fallfrukt kring äppelträden. Ibland hänger de kvar för att skydda sin äppelresurs. Man kan prova att väsnas försiktigt, i bästa fall kanske de ger sig av, tipsar Jonas Malmsten.

– Då ska man låta dem vara tills de går därifrån. Blir man väldigt störd av att de är där, då får man kontakta kommunen.

Veterinären berättar också att den klassiska gamla skrönan om att älgar blir berusade på jästa äpplen inte stämmer.

Annons

Vilda djur i Sverige

Björn
Den hotade arten brunbjörn finns i mellersta och norra Sverige, med långsam spridning söderut. Brunbjörn lever i första hand i barrskogar och i örtrika fjälldalar. Senast 2017 beräknades den svenska björnstammen och uppskattades då till 2 900 vilda björnar. En ny uppskattning väntas till 2024. Björnar går vanligtvis i ide oktober-november och vaknar igen till våren, mars-april.

Älg
Älgen förekommer året om i skogsmark över hela Sverige men saknas på Gotland. Älg lever främst i nordliga barrskogar men finns även i andra miljöer och kan i jakten på föda finnas även i jordbruksmarker.

Varg
Vargen är aktiv året om. Den är en starkt hotad art, enligt WWF, med 460 stycken räknade i vilda 2021/2022. Vargen finns främst i Mellansverige, men kan vandra långt och förekomma i alla landskap utom på Gotland.
”Vargar attackerar inte människor, inte ens jägare. De är mycket mer rädda för människan. I vissa fall kan vargen bli nyfiken på en hund, och i vissa fall ser den hunden som en inkräktare i reviret. Då är det fara för hunden”.

Vildsvin
Vildsvin är aktiva alla årstider, särskilt nattetid. De förekommer regelbundet från Skåne upp till Norrlandsgränsen och upp en bit längs Norrlandskusten. Det finns mindre populationer i Jämtland och Hälsingland också.

Grävling
Grävlingar brukar komma fram ur sina gryten i skymningen. Oftast befinner grävlingen sig i sitt gryt under vintern, men sover inte en djupsömn som björnar gör. Den sover oftast genom hela vintern. Grävlingen är utbredd över större delen av Sverige men saknas i fjällen och på Gotland. Antalet grävlingar var uppskattat till 250 000 år 2020.

Lodjur
Lo förekommer främst i skogsmark i Norrland och Svealand, samt lokalt men är under spridning i Götaland och påträffas ända nere i Skåne.
”De har ofta koll på dig, som björnarna har. Då kan de välja att visa sig, eller inte”, säger Jonas Malmsten. ”De är väldigt fredliga”.

Slaguggla
Slagugglan förekommer från Bergslagen upp till norra Norrland och kan attackera folk, ofta är det honorna om man skulle råka komma för nära deras bon. De är helt ljudlösa men kan höras knäppa med näbben innan de attackerar.
”De flyger på en med klorna, och då ska man springa. Det är inte farligt, men sårskador kan uppstå och det bästa är att ta sig därifrån så fort du kan”, säger Jonas Malmsten.

Huggorm
Sveriges enda vilda förekommande giftorm kännetecknas av sicksackmönster längs ryggen, svart på hanar och mörkbrunt på honor. Huggormen kommer fram på vårkanten, och förekommer i hela landet. Den trivs i miljöer som mossmarker, ljunghedar, skogsbryn, vägrenar, ängs- och åkerkanter, men undviker tät skog.
”De reagerar på mycket vibrationer i marken. Springer man eller går ordentligt brukar de hinna känna av att det kommer någonting och dra därifrån. De vill inte ha någonting med oss att göra. Men kommer man för nära blir de sura, och då är det bara att backa”.
Huggormens bett är giftigt och man bör alltid uppsöka sjukvård om man själv eller en hund har blivit biten. Om en hund blir biten, håll den still, och sök veterinärhjälp direkt.


Källa: SLU artdatabanken, WWF, viltveterinär Jonas Malmsten.

Vad gör du om du möter en grävling?

En grävling som lämnar sitt gryte i skymningen
En grävling som lämnar sitt gryte på kvällen.
Foto: Kristoffer Sahlén, TT.

Hur farlig är egentligen grävlingen? Behöver man lägga knäckebröd i stövlarna för att de slutar bita när de hör benen i foten ”krasa”?

Annons

– Det är en skröna, det stämmer inte. Grävlingen går inte till attack, säger Jonas Malmsten.

Däremot ser de dåligt, och om det dessutom är motvind kan de ha svårt att upptäcka dig.

– Om du stöter på en grävling som är på väg rakt mot dig, berätta för den att du är där. Hjälp den lite på traven så kommer den att pipa iväg.

Så ska du agera om du möter ett vildsvin

Vildsvin
Vildsvin attackerar vanligtvis inte människor som bara är ute i skogen och går.
Foto: WildMedia.

Vildsvin attackerar sällan människor såvida det inte handlar om en pressad situation och då oftast i samband med jakt med hund, berättar Jonas Malmsten.

De har inte speciellt bra syn, men bra luktsinne och hörsel. Och känner de sig trängda kan de gå till attack, men det är ytterst ovanligt bland folk som bara rör sig i skogen utan att jaga.

Om ett vildsvin skulle komma rusandes mot dig, är det förmodligen för att du inte blivit upptäckt.

– Då kan man dels göra sig hörd och synlig, och förflytta sig bort från den väg vildsvinet går. När vildsvin flyr från något tar de ut en väg eller stig och bara springer. Står man i vägen då så kan man bli översprungen utan att vildsvinet egentligen har för avsikt att skada. Man råkar bara stå i vägen, helt enkelt, säger Jonas Malmsten.

Annons