Fästing gjorde Malin allergisk mot kött: "Trodde läkaren skämtade"
Malin Lundén Schmid har den ovanliga diagnosen köttallergi, alfa-Gal-allergi, som man kan få via fästingar. Äter hon kött från däggdjur, som exempelvis ko och gris, kan hon bli allvarligt sjuk och i värsta fall drabbas av livshotande tillstånd.
Låter det märkligt? Det är en vanlig reaktion som Malin brukar få när hon berättar om sin allergi. Hon reagerade själv likadant när hon fick diagnosen för snart tio år sedan.
– Jag trodde att läkaren skämtade med mig. Allergisk mot kött? Det lät absurt, men det är en fullt verklig diagnos, säger Malin.
Kopplade inte ihop magknip med utslag – eller kött
Exakt när allergin utvecklades vet hon inte riktigt. Men i 17-årsåldern kom de första symtomen.
– Det började med att jag fick röda nässelutslag på kroppen, det kliade och var väldigt besvärligt. Jag gick till vårdcentralen och fick antihistaminer (allergimedicin) som dämpade utslagen och så var det bra med det, säger Malin.
Hon fick även problem med magen, som magknip och diarré. Men hon kopplade det inte till hudutslagen.
– Ibland fick jag springa på toaletten i ett, det kom i skov. Men att det skulle ha ett samband med nässelutslagen hade jag inte en tanke på, säger Malin.
Hon lärde sig mer eller mindre att leva med nässelutslagen och magproblemen. Men med tiden blev det allt värre, och 2009 tvingades hon att uppsöka vården igen.
– Jag fick ett svårt utbrott av nässelutslagen och det kliade hysteriskt på hela kroppen. Jag gjorde en allergiutredning, men läkaren hittade inte något. Det enda jag fick var antihistaminer igen, det hjälpte för att dämpa nässelutslagen. Jag tog det varje dag under ett halvår för att kunna leva ett normalt liv och sköta mitt jobb.
Malin Lundén Schmid
Ålder: 52 år.
Bor: Stockholm.
Familj: Man, två katter.
Gör: Utredare på biståndsmyndigheten Sida.
När hon drabbades av andnöd togs symtomen på allvar
Till slut sa kroppen ifrån, en dag i slutet av sommaren 2014. Malin minns hur hon satt på jobbet.
– Det började med magsmärta, sedan kom nässelutslag och en stund därefter började jag att rossla och hosta av slembildningar i halsen. Det gick på mindre än en timme. Jag hade en stark känsla av att något dåligt höll på att hända och det kändes inte bra.
Plötsligt fick hon svårt att andas, då insåg hon allvaret.
– En kollega hjälpte mig till närakuten, och det visade sig att jag hade fått en allergisk chock. Personalen hjälpte mig direkt och gav mig en adrenalinspruta, antihistaminer och kortisontabletter. Efter en stund kände jag mig bättre men det var en jätteläskig upplevelse, säger Malin.
Nu togs symtomen på allvar. Hon remitterades till en allergimottagning där hon fick göra en större allergiutredning. Sex dagar senare ringde läkaren med beskedet: Malin var allergisk mot kött.
– Först trodde jag knappt att det var sant. Jag hade aldrig hört talas om köttallergi tidigare. Men läkaren förklarade att det var en ny form av allergi och att man trodde att den kom från ett fästingbett. Jag hade haft många fästingbett genom åren, så det lät ju inte helt osannolikt.
Tjugo minuter efter telefonsamtalet fick hon en ny allergichock och hamnade på akuten.
– Jag hade ätit kött till lunch några timmar innan. Då började jag se sambandet.
Symtom vid köttallergi
Ofta är symtomen väldigt besvärliga men fördröjda. De kan dyka upp 2–7 timmar efter att man ätit rött kött.
- Klåda, ibland vid fästingbettet.
- Nässelutslag.
- Svullnad i hud eller slemhinnor.
- Magbesvär som kramper och diarré.
- Lågt blodtryck.
- Allergisk chock.
Källa: Internetmedicin
"Klarar mig utmärkt utan kött i dag"
Sedan dess har Malin inte ätit kött från däggdjur. Kött från fågel som kyckling och kalkon går bra, liksom fisk och skaldjur. Långt ifrån en strikt vegankost, men ändå en omställning som var mentalt svår i början.
– Jag älskade att äta kött, så jag tyckte att det var ganska jobbigt och orättvist först. Men jag hade ju inget val. Jag fick god hjälp av vården och en dietist, sedan gick det mycket lättare, säger Malin.
Hon fick prova sig fram och tänka kreativt i köket. Favoriten köttfärssås fick en ny variant med kycklingfärs istället för nötfärs. Mer grönt på tallriken gav också nya perspektiv.
– Det mesta går att lösa och det behöver inte vara krångligt. Med tiden har jag lärt mig att uppskatta vegetarisk mat, det finns väldigt många goda rätter som jag aldrig hade provat tidigare. Samtidigt känns det bra eftersom jag gör ett mindre klimatavtryck nu. Jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle säga det här, men jag klarar mig utmärkt utan kött idag, säger Malin.
Så kan du skydda dig mot fästingbett
- Mörkt färgade kläder drar till sig färre fästingar.
- Täckande kläder gör det svårare för fästingen att hitta en plats att bita sig fast på. Glöm inte heltäckande skor.
- Leta efter fästingar på kroppen när du varit utomhus. Fästingar vandrar omkring länge innan de biter sig fast. Missa inte att titta i hårbotten och bakom öronen.
- Ta bort fästingen så fort som möjligt då risken för att få i sig smittämnen ökar ju längre fästingen biter sig fast.
Källa: 1177 Vårdguiden
Biprodukter av kött i läkemedel och annan mat
Något som kan vara lurigt med allergin är att biprodukter från kött kan finnas i allt från halvfabrikat till läkemedel, inte bara i rent kött. Ett besök på restaurang eller inom vården kan sluta illa om Malin inte är vaksam.
– Tyvärr är många skeptiska när man säger att man är köttallergiker. Jag har klarat mig hittills, men har hört om andra som blivit jättesjuka efter att de fått i sig någon biprodukt från kött när de har varit på sjukhus eller på restaurang. Det är jättetrist.
För att öka kunskapen och stötta andra drabbade bildade Malin och några andra köttallergiker föreningen Astma- och allergiföreningen köttallergi/alfa-gal år 2019, där Malin är ordförande.
– Vi var ett gäng som hade en grupp på Facebook, på det sättet kom föreningen till som en del av Astma- och allergiförbundet. Många som nyligen fått diagnosen köttallergi kan känna sig vilsna och uppskattar att vi finns. Det är också viktigt att sprida budskapet och få allmänheten att förstå att vi existerar. Köttallergi är en riktig diagnos och bör tas på allvar, säger Malin Lundén Schmid.
Foto: Shutterstock/TT & Privat