Experten tipsar: Håll koll på ditt kolesterol

Efter reklamen: Dietisternas guide: Få järnkoll på dina järnvärden

Minns du tiden när ägg var dåligt för hälsan? Ägg innehåller mycket kolesterol och läkare och forskare varnade för att en stor äggkonsumtion ökade risken för hjärtsjukdomar. Men det här var länge sedan, numera verkar forskarna överens om att det finns ett ganska svagt samband mellan hur mycket kolesterol en person får i sig via kosten och hur mycket kolesterol samma person har i sitt blod.

– Det finns ingen gräns på hur många ägg du kan äta, men vi vet att vissa människor reagerar mer på fett från till exempel ägg än vad andra gör. Om du vet att du har ett högt kolesterol och att du äter flera ägg om dagen, så kan du testa att dra ner på äggätandet, göra ett nytt test och se om ditt kolesterolvärde sjunker, säger Jessica Schubert, specialistläkare i klinisk farmakologi på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

Kolesterol är livsnödvändigt

Vi backar bandet och kikar lite på vad kolesterol är. Fettet i våra kroppar finns i form av kolesterol och triglycerider. Triglycerider fungerar som energikälla för kroppen medan kolesterol behövs för att bilda celler och även till olika typer av hormoner. Vi behöver med andra ord kolesterol. Våra kroppar producerar eget kolesterol, men vi får också i oss det via kosten.

Du har säkert hört talas om HDL som kallas för det goda kolesterolet. Och LDL – som brukar kallas för det onda kolesterolet. Jessica berättar att HDL-kolesterolet fyller en funktion som städare. Det hjälper nämligen till att städa bort det onda LDL-kolesterolet som vi vet orsakar fettinlagring i blodkärlen som i förlängningen leder till åderförkalkning. Men det har på senare tid visat sig att det inte bara är LDL som är skadligt för oss.

– Numera pratar vi läkare om non-HDL-kolesterol (från det engelska ordet non, dvs inte-HDL-kolesterol). Det är allt kolesterol i kroppen som inte är det goda HDL-kolesterolet. När du mäter dina blodfetter så mäts allt kolesterol i blodet och efter det räknas HDL bort. Det som finns kvar är det onda kolesterolet LDL, och andra fettbärande partiklar med mycket kolesterol. Alla dessa kolesterolinnehållande partiklar orsakar åderförkalkning, och de innehåller alla ett protein, som heter apoB. Ett annat sätt att mäta risken för åderförkalkning är därför genom blodprovet apoB. Medicinerna vi ger för att sänka kolesterolet verkar i huvudsak på LDL-partiklarna. Därför brukar vi använda non-HDL eller apoB för att skatta risken för sjukdom. Vi mäter LDL-kolesterolet för att utvärdera effekten av behandlingen.

Men varför är det då skadligt med för högt kolesterol? Jo, berättar Jessica, vi har mer kolesterol än vi behöver och under årens lopp samlar vi på oss det i våra blodkärl. När kolesterolet ansamlas i kärlen bildar det så kallade plack som är fett- och kalkinlagringar i blodkärlen. Har man otur går dessa plack sönder och man får en hjärtinfarkt eller en stroke. Andra scenarion är kärlkramp i hjärtats kranskärl och fönstertittarsjukan som är kärlkramp i benen. Båda beror på att det blir för trångt i kärlen av det inlagrade kolesterolet och blodet inte når fram för att leverera syre till musklerna.

Snabb sänkning av kolesterol räddar hjärtpatienter

Varje år drabbas runt 20 000 patienter i Sverige av en hjärtinfarkt. Efter en första infarkt ökar risken för en andra. Därför behöver man efter en hjärtinfarkt livslångt äta mediciner för att minska risken. Dessa mediciner bidrar till att minska blodtrycket, minska risken för blodproppar och sänka kolesterolet, allt detta minskar risken att insjukna i en ny hjärtinfarkt. Det vanligaste läkemedlet för att sänka kolesterolet är statiner som gör att kolesterol renas från blodet. Jessica Schubert är en av forskarna bakom en ny studie vid Uppsala universitet som visar att om man sätter in ytterligare en kolesterolsänkande medicinering utöver statiner för att effektivare sänka kolesterolet så minskar risken att få ytterligare hjärtinfarkt drastiskt.

– Skillnadens syns tydligt och vi skulle kunna rädda många patienter från ytterligare hjärtinfarkt genom att medicinera med dubbla läkemedel, både statiner och ezetimib. Ezetimib minskar upptag av kolesterol från kosten. Resultaten visar att patienter som når de lägsta kolesterolnivåerna redan efter två månader och sedan behåller sina låga nivåer har 26 procents lägre risk att få en ny hjärtinfarkt det första året, jämfört med de som inte sänker sitt kolesterol lika mycket. Målet är att de snabbt ska komma ner till ett LDL-kolesterolvärde under 1,4 mmol/L eller ännu lägre. Vår förhoppning är det ska komma en förändring i de europeiska riktlinjerna där det rekommenderas att man snabbt sätter in båda läkemedlen.

Risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom

Vilka nivåer av LDL-kolesterol du bör eftersträva har att göra med andra riskfaktorer. Det är nämligen inte bara kolesterolet som läkarna tittar på när de gör en riskbedömning för hjärtkärlsjukdom. Du kanske har högt blodtryck, röker, är överviktig eller har diabetes.

– Vi har tabeller som vi använder för att bedöma risken att en patient råkar ut för en hjärtinfarkt eller en stroke. Vi tittar på non-HDL-kolesterolet och andra faktorer som kan påverka. Kolesterol är en sak, men det finns många orsaker till hjärt-kärlsjukdom, så ditt målvärde och eventuell medicinering hänger ihop med övriga riskfaktorer. Patienter med låg risk för hjärtkärlsjukdom rekommenderas att ha ett LDL-värde under 3,0 mmol/L, har man måttlig risk bör det ligga under 2,6 mmol/L, har man hög risk, det har till exempel de flesta med diabetes, bör det ligga under 1,8 mmol/L och har man mycket hög risk, till exempel om man har haft en hjärtinfarkt bör det ligga under 1,4 mmol/L.

Om du tittar i riskskattningstabellen, som heter SCORE2, så har nästan alla män över 55 år och nästan alla kvinnor över 60 år en risk på minst 5 procent, vilket bedöms som hög risk att få hjärtinfarkt eller stroke under de kommande 10 åren. Det här, berättar Jessica leder till att väldigt många till synes friska personer rekommenderas att äta kolesterolsänkande läkemedel i förebyggande syfte.

– Anledningen till att så många rekommenderas att äta statiner är att vi inte har en kristallkula, vi vet inte vem kommer få en infarkt eller inte. Men vi vet att sannolikheten ökar för den med högt kolesterol. Vi vet också att den ju mer kolesterol som lagras i blodkärlen över åren, desto större risk, vi pratar om den så kallade samlade kolesterolbördan. Det betyder att om du är 40 år och har högt kolesterol så har du en låg sannolikhet att drabbas av hjärtkärlsjukdom inom 10 år. Men om du inte sänker kolesterolet fortsätter dina blodkärl att utsättas för det och risken att kolesterolet inlagras blir större ju längre tid du går med det höga värdet.

Det medför alltså en ökad risk att gå med förhöjt kolesterol även om du är ung och till synes frisk.

Sommarkampanj 60% rabatt

Kom i form på 21 dagar!

Skaffa nya kost- och träningsvanor med MåBra. För bara 199 kr får du:

• Kostplan
• Träningsfilmer
• Recept
• Experttips

Läs mer och anmäl dig här!

Nytt läkemedel halverar farliga kolesterolvärden – metoderna som fungerar

Kost och motion – din livsstil betyder mycket

Att risken för hjärt-kärlsjukdom ökar ju längre tid du har haft högt kolesterol och eftersom vi inte med säkerhet kan veta vilka som kommer utveckla åderförkalkning gör att vården blir frikostig med kolesterolsänkande, menar Jessica. Statiner har visat sig vara en läkemedelsgrupp med relativt få biverkningar. Men det finns mycket du kan göra själv genom att se över kost- och motionsvanor.

– Förhöjt kolesterol handlar i princip alltid om livsstilsfaktorer. Det finns en ovanlig sjukdom som heter familjär hyperkolesterolemi, då har du ärftligt höga kolesterolvärden och måste äta läkemedel från tidig ålder. Men för de allra flesta handlar det om livsstil. Vi har det för bra helt enkelt, det är därför det kallas vällevnadssjukdomar. Vi äter onyttigt, sitter still för mycket och fler och fler lider av högt blodtryck, övervikt och diabetes. Vi har dessutom behandlat bort många sjukdomar som vi dog av tidigt förr vilket gör att vi lever längre. Samtidigt vet vi att det är väldigt svårt att förändra våra beteenden och att behandla med läkemedel är väldigt mycket enklare för de flesta än att ändra livsstil.

Jessica pekar på att det är svårt för många att motivera sig till att lägga om sin livsstil. Det som skulle behövas är en förändring på samhällsnivå som gör det lättare för oss att leva sunt. Det borde vara billigare med frukt och grönt, lättare att motionera och få tid för att laga nyttig mat från grunden.

Efter reklamen: Fem frågor att ställa dig själv – som minskar din stress

Kan man få för lågt kolesterol?

– Det verkar inte så. Vi behöver kolesterol för vissa funktioner i kroppen, men den mängden kolesterol är väldigt liten. Dessutom är kroppen så finurlig att organ som är beroende av kolesterol kan producera det själva. Det finns inga studier som visar att det är farligt att ha lågt LDL i blodet. Det finns personer som föds med extremt låga LDL-halter, de lider inte av det, man har inte sett några brister. Däremot så drabbas de inte av hjärt-kärlsjukdom.

Borde jag kolla mitt kolesterol?

– Om du ska till vårdcentralen så kan du passa på att be att de kikar på kolesterolet. Jag tycker att det är bra att kolla sitt kolesterol någon gång efter att man fyllt 40 och därefter var 5-6 år. Och om du har högt blodtryck eller diabetes så bör du kontrollera det årligen och det ingår nästan alltid i de årliga kontrollerna. I många regioner bjuder vårdcentraler numera in till riktade hälsosamtal när du fyller 40 eller 50 år, och då kan du bli erbjuden att kontrollera ditt kolesterol.

LÄS OCKSÅ: Högt kolesterol: Farligt att äta ägg varje dag?

Foto: TT/Shutterstock