Det händer när ungdomar inte sover tillräckligt
En tonåring behöver mer sömn än en vuxen, 8–10 timmar per natt. Många sover långt mindre än så på skoldagar.
– När sömnen blir för kort märks det snabbt, både i vardagen och på längre sikt, säger Li Åslund, psykolog, sömnforskare och författare till boken "Tonårssömn".
Det mest uppenbara är förstås att det är obehagligt att vara trött ofta, men effekterna är större än så.
– Man får svårare att koncentrera sig, man blir mer irriterad och man får lägre motivation att ta tag i saker som läxor. Det kan ju i sin tur öka bördan och leda till mer stress och ännu sämre sömn, säger Li Åslund.
Sömnbrist har flera negativa effekter
Hon beskriver hur sömnbrist påverkar både känslor och kognitiva förmågor:
– Man får lättare till oro och svårare att hantera stress när den kommer. Sömnen är också jätteviktig för minne och långtidsinlärning, så om man sover dåligt eller ytligt blir effekten snabbt tydlig.
Om sömnbristen pågår under månader eller år blir konsekvenserna allvarligare.
– För lite sömn är relaterat till alltifrån ökad risk för depression och ångest till övervikt. Konsekvenserna drabbar främst den psykiska hälsan, men det finns många olika negativa hälsoeffekter, säger Li Åslund.
Om långsiktig sömnbrist påverkar ungdomar på annat sätt än vuxna är inte klarlagt då sårbarheten hos unga och vuxna ser olika ut, både gällande hjärnans plasticitet och känslomässig mognad.
– Det man kan säga generellt är att många ungdomar har svårare att hantera livet än vad vuxna har. Vuxna har mer erfarenhet och kan ofta lättare härleda om ett visst mående har med till exempel sömnen att göra, och kan då kanske också vara rimligare i sina känslor. Man förstår att vissa saker går över. Det är inte lika naturligt att göra den kopplingen som yngre, och då kan trötthet kännas otroligt dramatisk och vara jobbig att bära.
Experten i den här texten
Li Åslund är psykolog och sömnforskare vid Karolinska Institutet. Hon forskar om ungas psykiska välmående med särskilt fokus på sömn sedan flera år tillbaka och har nyligen släppt boken "Tonårssömn".
Senarelagda starttider testas i Stockholm
I Stockholm deltar nu flera gymnasieklasser i ett pilotprojekt av Stockholm stad där de får sovmorgon varje dag under ett läsår. Som tidigast börjar de klockan 9, och ofta senare. Vad projektet leder till får framtiden utvisa, men tidigare studier har visat att senare skolstart kan minska risken för depression och trötthet hos tonåringar. Det finns också studier som visar att sömn är förknippat med bland annat bättre betyg.
– Motivation är en av de första sakerna som ryker när man sover för lite, och den är så viktig för att orka plugga eller ens bry sig om skolan, säger Li Åslund.
Regeringen har nu gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram nya riktlinjer kring barn och ungas sömn. Frågan är inte bara individuell, utan ett folkhälsoproblem, understryker Li Åslund som nyligen besökt Socialdepartementet för att diskutera frågan.
– Det här är en väldigt het fråga, för man ser att det håller på att gå åt helt fel håll, säger hon.
Li Åslund pekar på att förändring behöver ske på flera nivåer. Föräldrar kan se till att vara nyfikna på den egna tonåringens situation och stötta med rutiner där det går. Skolan kan senarelägga starttider, jämna ut arbetsbelastningen och sprida kunskap om sömn till både elever och elevhälsa. Och samhället bör ta fram tydligare riktlinjer, utbilda vården och se till att evidensbaserad psykologisk behandling erbjuds i stället för att bara medicinera.
– Det finns mycket vi kan göra, och små förändringar är ofta de som håller över tid. Det är absolut den rätta vägen till en bättre samhällshälsa, säger Li Åslund.
LÄS OCKSÅ: Sov gott – så påverkar hormonerna din sömn
Foto: TT/Shutterstock